Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Läkar T1 Bv1 > Modul 3 hjärt- och cirkulationsfysiologi, lungor/andning > Flashcards

Modul 3 hjärt- och cirkulationsfysiologi, lungor/andning Flashcards

1
Q

Redogör för blodets sammansättning

A
  • Plasma utgör 55% av blodet
  • Leukocyter och blodplättar utgör mindre än 1%
  • Röda blodkroppar utgör 45% av blodet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad gör vita blodkroppar/leukocyter?

A

Hjälper immunförsvaret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad gör röda blodkroppar/erytrocyter?

A

De transporterar syre (hemoglobin) och koldioxid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad gör blodplättar/trombocyter?

A

Koagulation (blodstillning) tillsammans med proteiner i plasma. Skapar en propp för att ex stoppa en blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör pacemaker celler?

A

Styr hjärtfrekvensen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör retledningssystemet?

A

Leder impulser genom hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad gör myokardiet?

A

Tvärstrimmiga kontraktila celler, hjälper att få hjärtat att pumpa och därmed skicka ut blod i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är hjärtcykelns faser?

A

Systole och diastole

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Systole

A

Kammarkontraktion, kontraktion och utpumpning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Diastole

A

Kammarrelaxation, avslappning och påfyllnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Slagvolym, SV

A

Den mängd blod hjärtat pumpar ut varje slag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hjärtfrekvens, HF

A

Antal slag per minut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hjärtminutvolym

A

SV * HF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Artärer, struktur och funktion

A
  • Tjockväggiga blodkärl
  • Transporterar syresatt blod från hjärtat till kroppens organ och vävnader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Arterioler struktur och funktion

A
  • Mindre än artärer och har en muskulös vägg som kan kontrahera eller dilatera
  • Reglerar blodflöde och blodtryck genom vasokonstriktion och vasodilatation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kapillärer struktur och funktion

A
  • Mikroskopiska, tunnväggiga blodkärl
  • De är platser för gasutbyte och näringsupptag mellan blod och vävnader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Venoler struktur och funktion

A
  • Små kärl
  • Samlar blod från kapillärerna och är mellanhand för dem och venerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vasokonstriktion

A

Blodkärlens diameter minskar pga sammandragning av dess muskler, leder till minskat blodflöde till ett organ eller vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vasodilatation

A

Blodkärlens diameter ökar pga att dess muskler slappnar av, vilket ökar blodflöde till specifikt organ eller vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är ett normalt blodtryck?

A

120/80 mmHg, 120 systoliska och 80 diastoliska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv systoliskt och diastoliskt tryck

A

Systoliska trycket är det högsta trycket i artärerna som mäts precis då hjärtat slår och pumpar ut nytt blod.
Diastoliska trycket är det lägsta trycket i artärerna, då blodet kommer tillbaka till hjärtat/hjärtat är i vila mellan slagen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kortsiktig reglering av blodtryck

A

Sker via hjärnstammen och kan vara att påverka HMV eller öka perifert motstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Långsiktig reglering av blodtryck

A

Blodvolymen justeras, via njuren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Övre luftvägarna

A
  • Näshålan, cavum nasi
  • Svalg, pharynx
  • Struphuvudet, larynx
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Nedre luftvägarna

A
  • Luftstrupen, trachea
  • Lungor, pulmones
  • Luftrör, bronker
  • Lungblåsor, alveoler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Näsans uppbyggnad

A
  • Proximalt, ben
  • Distalt, brosk
  • Lateralt, mjukdelar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Näsan, uppgifter

A
  • Uppvärmning, fuktning och filtrering av luft
  • Lukt
  • Resonanslåda för rösten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad gör näsmusslorna?

A

Ökar ytan och gör det lättare att värma upp och fukta luften

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

De tre näsmusslorna (i höjdordning rent anatomiskt)

A
  • Conchae nasalis superior
  • Conchae nasalis media
  • Conchae nasalis inferior
30
Q

Bihålor, på latin och dess funktion

A

Sinus paranasales
Lite oklart men funktion, resonans för rösten, fuktar, skydd

31
Q

Bihålornas namn och placering

A
  • Sinus frontalis, över näsan vid pannan
  • Sinus ethmoidales, runt toppen av näsan
  • Sinus maxillaris, botten av näsan strax över tänderna
  • Sinus sphenoidalis, posteriort om näsan typ bakom ethmoidales
32
Q

Pharynx/svalgets 3 delar

A
  • Nasopharynx, bakom näsan
  • Oropharynx, bakom munnen
  • Laringopharynx bakom larynx
33
Q

Pharynx funktioner

A
  • Lufttransport
  • Mattransport
  • Tal
34
Q

Larynx funktioner

A
  • Skapa tal/ljud
  • Blockerar mat från luftstrupen
35
Q

Larynx, vilka två typer av stämband?

A

Plica vestibularis och plica vocalis

36
Q

Plica vestibularis

A
  • De falska stämbanden
  • Hindrar mat
  • Kan skapa lite ljud
37
Q

Plica vocalis

A
  • Skapa tal/ljud
  • Muskler reglerar spänningen
  • Påverkas av könshormoner
38
Q

Vilka är lungans lober? (höger sida)

A

Lungan delans in i lober och varje lob fungerar relativt oberoende av de andra.

  • Lobus superior
  • Lobus medius
  • Lobus inferior
39
Q

Vilka är lungans lober vänster sida?

A

Hjärtat tar upp en relativt stor del av vänstra lungan
- Lobus superior
- Lobus inferior

40
Q

Lungsäcken latin

A

Pleuran

41
Q

Pleura visceralis

A

Täcker lungan

42
Q

Pleura parietalis

A

Fäster mot omgivningen

43
Q

Diaphragma vid andning

A
  • Diaphragma kontraherar vid inandning
  • Diaphragma blir mer platt och trycker därmed bukens innehåll nedåt
  • Diaphragma för med sig pleura parietalis
  • Detta gör att lungan rör sig
44
Q

Manubrium sterni

A

Tjockare ben, i mitten och toppen av revbenen

45
Q

Corpus sterni

A

Går ned som en snopp från manubrium sterni, mitten av revbenen

46
Q

Cartilagines costales

A

Brosket som fäster ihop revbenen med sterni och därmed gör det rörligt och möjligt att andas

47
Q

mm. scaleni

A

Muskeln som sitter högst upp över revbenen, typ vid strupen/sidan av den

48
Q

mm. intercostales externi

A

Muskeln som sitter ute på kanten av lungan

49
Q

mm. intercostales interni

A

Muskeln som sitter in mot mitten/insidan av lungan

50
Q

Andningsmuskulatur 2 delar

A

Inspiration och expiration

51
Q

Inspiration, 3 viktiga delar

A
  • Diafragma viktigast
  • mm. scaleni, lyfter de översta revbenen
  • mm. intercostales externi lyfter resten av revbenen
52
Q

Expiration 3 viktiga aspekter/delar

A
  • Passiv vid vila då elasticiteten i lungan räcker, som att få ut luften ur en ballong
  • mm. intercostales interni trycker ut revbenen
  • abdominala muskler pressar in bukinnehållet och därmed upp diaphragma
53
Q

Vad är bronkialträdet?

A

Grenig struktur i lungorna som består av bronkerna och deras förgreningar.

54
Q

Vad ingår i bronkialträdet?

A
  • Trachea
  • primärbronker
  • Lobbronker
  • segmentalbronker
  • Bronkioler
  • terminala bronkioler
  • respiratoriska bronkioler
  • Ductus alveoli
  • alveoli
55
Q

Beskriv hur “utbytet” sker vid alveolen?

A
  • Syrefattigt blod kommer via artären
  • I kapillärbädden runt alveolen syresätts blodet
  • Syrerikt blod lämnar lungan via vener
56
Q

Vilka delar ingår i kroppens övre luftvägar?

A
  • Näshålan
  • Munhålan
  • Pharynx/svalget
  • Larynx struphuvudet
57
Q

Vilka delar ingår i kroppens nedre luftvägar?

A
  • Trachea/luftstrupen
  • Bronkialträdet
  • Alveoler
58
Q

Vad är näshålans funktion som luftväg?

A

Värmer, fuktar och renar luften vi andas in.

59
Q

Munhålans funktion som luftväg

A

Bidrar till inandning och utandning vid behov, bidrar till en allternativ väg för luft när vi ex är täppta eller har ökad andingsansträgning

60
Q

Pharynx/svalgets funktion som luftväg

A

Gemensam passage för både luft och mat. Viktig för att rikta luften i rätt väg

61
Q

Larynx/struphuvudets funktion som luftväg

A

Skyddar luftvägarna från att mat och vätskor kommer ner i luftstrupen

62
Q

Trachea/luftstrupen funktion som luftväg

A

Leder luften från struphuvudet till bronkialträdet.

63
Q

Bronkialträdet funktion som luftväg

A

Möjliggör transport av luft till och från lungorna, underlättar också gasutbytet mellan luft och blodet i alveolerna

64
Q

Alveoler funktion som luftväg

A

Platsen för gasbyte. Syre överförs från alveolerna till blodet i kapillärerna och koldioxid överförs från blodet till alveolerna, för att sedan andas ut.

65
Q

Vad är skillnaden på andning i vila och forcerad andning?

A

Andning i vila kommer endast involvera muskel och ansträngning vid inandning och inte utandning. Medans i forcerad vila kommer muskler och ansträngning involveras i båda

66
Q

Viloandning och forcerad andning, hur skiljer de sig gällande tryck

A
  • Under viloandning är lungtryck och volym relativt stabila
  • Under forcerad inandning kommer trycket i lungorna öka vilket också möjliggör lungvolymen att öka snabbare
67
Q

Vilka faktorer påverkar gasutbyte mellan alveol och lungkappilär?

A
  • Blodflöde genom kapillärerna
  • Luftflöde till alveolerna
  • Hemoglobinbindning och transport
  • Lungtryck och alveoltryck
  • Partialtryck av syre och koldioxid
68
Q

Hur relaterar blodtransport till hemoglobin?

A

Syre löser sig dåligt i vatten och behöver därför binda sig till något för att transportera sig. (detta gör järnatomerna i hemoglobinet). Transporten av detta sker med hjälp av röda blodkroppar

69
Q

Vilka faktorer påverkar andningen?

A
  • Högre hjärnfunktioner
  • Receptorer som känner av ex syrehalt eller koldioxid halt i blodet
70
Q
A

Läkar T1 Bv1 (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions