Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Läkar T1 Bv1 > Folkhälsa och hälso- och sjukvård > Flashcards

Folkhälsa och hälso- och sjukvård Flashcards

1
Q

Epidemiologi

A

vetenskaplig disciplin som berör sjukdomars utbredning, förlopp och orsaker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Epidemiologins tillämpningsområden

A
  • Samband mellan exponering och sjukdomsnivå (på befolkningsnivå)
  • Info om sjukdomars och riskfaktorers utbredning i olika populationer vid olika tidpunkter och över tid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Slutsatser om samband mellan exponering och sjukdomsnivå är vitalt för

A
  • Riktlinjer för prevention och kliniska behandlingar
  • Bestämma gränsvärden för exponeringsnivåer som tillåts
  • Forskning kring biologiska mekanismer bakom sjukdomar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Info om sjukdomars och riskfaktorers utbredning i olika populationer för specifika tidpunkter eller över tid är vitalt för

A
  • Folkhälsoarbete
  • Ekonomiska kalkyler
  • Forskning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Prevalens

A

Proportionen/andelen av en population som registreras som ex smittade vid en specifik sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Incidens

A

Fall/tidsenhet, antall insjuknade i förhållande till personår (antal personer gånger antal år de följts).
Frekvens av nya fall av sjukdomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kumulativ incidens

A

Andelen friska som insjuknat sedan början av ex en epidemi. Dessa följs under en given tidsperiod och är friska då mätningen börjar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Mått på samband

A
  • Korrelation
  • Beta -koefficient
  • Relativ risk
  • Hazard ratio
  • Oddskvot
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Samband mellan exponering och utfall måste inte…

A

Vara linjära

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Standardisering

A

Kan vara god för den deskriptiva ansatsen.
Vi vill jämföra cancers förekomst inom två regioner men dessa grupper skiljer sig ganska marginalt inom ex egenskapen ålder. Då görs en standardisering genom att vikta gruppernas ålder så det blir säkrare att ex inte åldern är orsaken.

Detta görs genom att man väljer en standardpopulation (med viss ålder) sedan viktar man uppmätt förekomst av cancer inom olika grupper beroende på deras ålder utifrån storleken på motsvarande åldersgrupper inom populationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Exponeringsvägar

A
  • Inhalation
  • Huden
  • Placenta
  • Intag av mat och dryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Exponeringskällor 3 typer

A
  • Specific external
  • general external
  • Internal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Confounding

A

Tredjevariabel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Observationsstudier

A

Observerar människors exponeringar utan att påverka, exempelvis enkät eller naturalistisk observation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Experimentella studier

A

Forskaren manipulerar det som undersöks

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Slumpmässiga fel

A

Statistisk power och konfidensintervall.
Exempelvis vågen då vi får helt olika vikter på äpplet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Systematiska fel

A

Felklassificering av sjukdom eller då vågen visar 5kg fel på vikten varje gång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Preventiva insatser

A

Syftar till att bibehålla hälsa och förhindra uppkomst av sjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hälsofrämjande insatser

A

Syftar till att främja välmående, livskvalitet, ex psykiskt fysiskt och social välmående

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Sense of coherence

A

En typ av orientering som tillåter individer att vara mer resistenta mot stress i vardagen och lättare upprätthålla välmående, samt förbättra hälsan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Primärprevention

A

Syftar till att minska incidensen av en viss sjukdom eller att förhindra att ett visst beteende som leder till sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Sekundärprevention

A

Åtgärder för att minska risk för att en sjukdom förvärras eller återkommer, inom detta räknas även ex screening fynd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Tertiärprevention

A

Åtgärder ämnade till att rehabilitera eller minska funktionsnedsättande konsekvenser som följer en sjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Utvärderingstyper för att ex utvärdera en intervention (3 st)

A
  • Processutvärdering
  • Effektutvärdering
  • Ekonomiskutvärdering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Processutvärdering

A

Fungerade interventionen som det var tänkt?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Effektutvärdering

A

Resulterade interventionen i bättre utfall?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Ekonomiskutvärdering

A

Är det ekonomiskt försvarbart?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Prevention olika nivåer

A
  • Individ
  • grupp
  • Organisation
  • Samhälle
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Prevention individnivå

A

Samtal, vaccination och behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Prevention gruppnivå

A

Stödgrupp och gruppaktiviteter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Prevention organisation

A

Anlita ergonomer, uppmana att cykla till jobbet, hälsosam skolmat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Prevention samhälle

A

Cykelbanor, rökförbud, hjälmtvång, spåra smittspridning, kontrollera vatten och livsmedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Varför ska man ha koll på sjukdomspanoramat?

A
  • Kliniskt beslutsfattande
  • Planera och prioritera sjukvården
  • Planera och prioritera folkhälsoinsatser
  • Epidemiologisk övervakning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Epidemi

A

Fler sjukdomsfall, riskfaktorer eller hälso relataterade beteende än väntat observeras under en viss tidperiod hos en viss folkgrupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är de tre mest dominerande dödsorsakerna?

A

Hjärt och kärl - sjukdomar
Cancer
Psykiska sjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Exempel på mått för sjukdomsbörda

A
  • Morbiditet (sjuklighet)
  • Mortalitet
  • Kombinera mortalitet, morbiditet och funktion
  • Börda för sjukvården, sjukförsäkringen och samhällsekonomin
37
Q

Med vad mäts morbiditet? (VILKEN ENHET)

A

Prevalens och incidens

38
Q

Hur mäts mortalitet?

A
  • Dödstal, ex antal döda i en sjukdomsgrupp
  • fördelningen av dödsorsaker
  • Fördelning av förlorade levnadsår
39
Q

Hur mäts kombinerad mortalitet, morbiditet och funktion?

A

Genom DALY. Förlorade funktionsjusterade levnadsår

40
Q

Hur mäts bördan för sjukvården, sjukförsäkringar och samhällsekonomin?

A
  • Andel sjukskrivna
  • Antal vårdtillfällen, åtgärder och kostnader per diagnos
  • Direkta och indirekta samhällskostnader
41
Q

DALY

A

Ett mått på övergripande sjukdomsbörda, uttryckt som ett kumulativt nummer av levnadsår förlorade pga dålig hälsa, funktionsnedsättning eller tidig död.

DALY är alltså = YLD (years lived with disability) + YLL (years of life lost).
En DALY motsvarar 1 förlorat hälsosamt levnadsår

42
Q

Social ojämlikhet i hälsa och sjukdom, fattigdom –> sjukdom

A
  • Sjukdom, höga sjukvårdskostnader
  • Inkomstbortfall
  • Fattigdom
  • Intermediära riskfaktorer
  • Sjukdom
42
Q

Hur kan vi lösa riskfaktorerna för ojämlik hälsa?

A
  • Sjukvårdskostnader löses genom jämlik tillgång till god sjukvård
  • Inkomstbortfall löses genom socialförsäkring
  • Fattigdom löses genom ekonomisk och social policy
  • Intermediära riskfaktorer löses genom folkhälsoarbete som når dem mest utsatta
43
Q

Folkhälsomyndighetens rapport om folkhälsans utveckling nämnde två grupper med negativ trend för levnadsår, vilka?

A
  • Kvinnor utan gymnasieutbildning som haft en negativ trend sedan 2006
  • Män födda utanför Europa (detta speciellt under pandemin)
44
Q

Folkhälsomyndighetens rapport om folkhälsoutveckling nämner två hinder för utvecklandet av jämlik hälsa?

A
  • Systematiska skillnader återfinns i nästan alla hälsoutfall och förutsättningar
  • Vissa grupper tenderar att hamna efter
45
Q

Universalism

A

System för alla, som alla bidrar till

46
Q

Proportionell universalism

A

System för alla där de med störst behov ges extra stöd

47
Q

Hälsans bestämningsfaktorer enligt folkhälsomyndigheten

A

En befolknings hälsa beror av olika faktorer och kan ses som ett samspel mellan individ och samhälle.
För att uppnå målet om god och jämlik hälsa krävs jämlika livsvillkor.
Dessa villkor och förutsättningar brukar ofta benämnas som hälsans bestämningsfaktorer.

48
Q

Salutogene

A

God hälsa

49
Q

Patogenes

A

Sjukdom

50
Q

Hälsofrämjande terminologi

A
  • Resurser/friskfaktorer
  • stödjande miljöer
  • Alla samhällssektorer
  • Politiska strategier (health in all policies)
51
Q

Sjukdomsförebyggande/preventiv terminologi

A
  • Riskfaktorer
  • Medicinsk riskbedömning
  • Sjukvårdens stöd till individen
  • Beslut av medicinsk expertis
52
Q

Sveriges nationella folkhälsomål

A
  • Skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen
  • De hälsoklyftor som är påverkbara ska slutas inom en generation
53
Q

Centrum för arbets- och miljö-medicin i Stockholm arbetar för jämlik och förbättrad hälsa. Hur?

A

Det handlar mer om att hitta skadliga exponeringar framför att faktiskt upptäcka och behandla sjukdomar och ohälsa.
Detta görs genom att identifiera, bedöma och förebygga hälsorisker i arbetsmiljön och omgivningsmiljön

54
Q

Hur görs CAM i Stockholms arbete för jämlik och förbättrad hälsa på individnivå?

A
  • Kliniker tar emot patienter med sjukdom som misstänks bero av deras omgivande miljö eller arbetsplats
  • Besök av arbetsplats och arbetsskadeutredningar
  • Miljömedicinsk allergikonsulentverksamhet i Stockholm
55
Q

Hur görs CAMS arbete på populationsnivå?

A
  • Kartlägger skadlig exponering inom arbetsmiljö samt omgivningsmiljö
  • Svarar på frågor från allmänhet, kommuner, myndigheter, sjukvård och företag
  • En viktig brygga mellan den vetenskapliga medicinska forskningen och beslutsfattare
56
Q

Syftet med miljöhälsa på karta

A

Bygga upp ett digitalt verktyg/övervakningssystem som kartlägger och visualiserar exponering för olika hälsoskadliga miljöfaktorer, i relation till socioedemografi och befolkningens hälsa

57
Q

Hur kan vi skapa en karta över miljöhälsa?

A

Vi kombinerar exponeringsdata för olika hälsoskadliga miljöfaktorer med populationsdata, socioekonomi samt förekomst av besvär och olika hälsoutfall.
Med hjälp av detta skapas ett starkt verktyg för temporala och spatiala analyser

58
Q

Exempel på primärprevention relaterat till arbete och miljö

A
  • Företagshälsovård, medicinska kontroller, screening och god arbetsmiljö
  • Infrastruktur och matmiljö - Underlättar aktiv transport och gör det lätt att äta rätt
59
Q

Exempel sekundärprevention arbete och miljö

A
  • Skydda sårbara grupper vid extremväder, genom information och ökad beredskap inom sjukvården
  • Företagshälsovård, genom att anpassa arbetsplatsen och/eller arbetsuppgifter
60
Q

Hälsans bestämningsfaktorer

A
  • Ålder, kön och ärftliga faktorer (biologiska)
  • Individens levnadsvanor
  • Inflytande från omgivning, som familj och vänner
  • Arbets- och livsvillkor
  • Allmänna sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden (Miljö), inkluderar även aktuell lagstiftning
61
Q

Varför förbättrades hälsans från 18/19-hundratalet tills nu?

A
  • Förbättrad levnadsstandard, ex bättre och mer mat som förhindrar näringsbrist
  • Bättre vatten och sanitet, hygien
  • Bättre bostäder, inte lika mycket trångboddhet
  • Amning, bättre uppfödning av barn
  • Förbättrad hälso- och sjukvård
62
Q

Bättre vatten och sanitet, hygien bidrog till

A

Mindre diarredödlighet och total barnadödlighet

63
Q

Minskad dödlighet i tuberkulos berodde av

A
  • Förbättrade livsvillkor
  • Bättre näringstillstånd (motståndskraft)
  • Förbättrat immunförsvar
  • Minskad trångboddhet
  • Effektiv behandling och utveckling av vaccin
64
Q

Hälsan i låginkomst länder

A

Låg inkomst och fattigdom är relaterad till sämre förutsättningar kring hälsans bestämnings faktorer.

  • Brist på vatten och sanitet
  • Sämre bostäder
  • Sämre nutrition
  • Ökad exponering för riskfaktorer
  • Sämre tillgång till sjukvård
  • Sämre förutsättningar för utbildning
65
Q

Problem med tillgången till hälsa och sjukvård i fattiga länder, vad beror det på?

A
  • Ofta brist på personal, resurser och utrustning
  • Sjukförsäkring existerar inte eller har en låg teckningsgrad
  • Marknadsorienterade reformer och privata utförare
  • Höga patientkostnader och katastrofala utgifter som orsakar fattigdom
66
Q

Hälso- sjukvårdslag (1982:763)

A

2:paragraf
Hälso- och sjukvårds mål är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.
Denna vård ska ges med respekt för alla människors lika värde samt den enskilda människans värdighet. Den som har störst behov av hälsa- sjukvård ska ges företräde till vården.
Lag (1997:142)

67
Q

Hälso- och sjukvårdens del av ett välfärdssystem

A
  • En viktig komponent för framväxten av ett välfärdssytem, jämlikhet och lika tillgång till samhällets resurser
  • Minska sociala konsekvenser av sjukdom, kompensera förlust av inkomst och försörjningsförmåga
  • Socialförsäkringssystem, ersättning då man inte kan arbeta och försörja sig pga sjukdom
68
Q

Välfärdstjänster som bidrar till god hälsa

A
  • Barnomsorg
  • Skolor, universitet
  • Hälso- och sjukvård
  • Äldrevård och omsorg
69
Q

Bidrag (transfereringar) som bidrar till god hälsa

A
  • Barnbidrag
  • föräldraförsäkring
  • Arbetslöshetsersättning
  • Sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning
  • Pension
70
Q

Grundläggande principer för svenska hälso- och sjukvård

A
  • Målet är god hälsa och vård på lika villkor (efter behov)
  • Offentliga sektorn ansvarar för att finansiera och tillhandahålla vård för alla i befolkningen
  • Finansieras av skatt
  • Baseras på jämlikhet och behov, proportionell universalism
  • Del av välfärdssystemet
71
Q

Ansvar för hälso- och sjukvård, nationell nivå

A
  • Lagstiftning
  • Kostnader för läkemedel
  • Särskilda statsbidrag
  • Tillsyn av verksamhet och personal inom hälso och sjukvård
72
Q

Ansvar för hälso- och sjukvård, regional nivå

A
  • Tar in skatt
  • Ansvarar för att tillhandahålla hälso- och sjukvård
73
Q

Ansvar för hälso- och sjukvård, kommunal nivå

A
  • Tar in skatt
  • Ansvarar bl.a för äldreomsorg och viss vård av äldre
74
Q

Utmaningar för hälso- sjukvård

A
  • Ökad andel av äldre i befolkningen, multisjuklighet och behov av integrerad vård
  • Behov av samverkan mellan hälso-sjukvård och äldre omsorg (pandemin visade på brister)
  • Ökad ojämlikhet i hälsa, geografiska och socioekonomiska skillnader
  • Behov av hälsofrämjande och förebyggande arbete
  • Brist på vissa yrkesgrupper inom vården
75
Q

Reformer, utveckling inom hälso- och sjukvård

A
  • Ökad mardknadsorientering och konkurrens inom vården
  • Valfrihetsreformer, primärvård, specialistsjukvård och äldreomsorg
  • Ökat antal privata utförare
  • Fler privata sjukförsäkringar
  • betoning på öppenvård
  • Färre vårdplatser
  • Färre särskilda boenden för äldre
  • Inget områdesansvar för folkets hälsa i primärvården
76
Q

3 St trender inom hälso- och sjukvård

A
  • Förskjutning mot öppenvård och primärvård, leder till minskning av vårdplatser på sjukhus
  • New public management, marknadsmekanismer som beställare och utförare samt en ökad andel privata utförare av vård
  • Ökat fokus på patienten som kund, ökad valfrihet och förstärkta patienträttigheter
77
Q

Vilka typer av vård finns det?

A
  • Primärvård innefattar vårdcentraler
  • Specialistvård, sjukhus och mottagning
  • Högspecialiserad vård, regionsjukhus
  • Öppenvård/slutenvård
78
Q

Vad behandlas på vårdcentral?

A
  • Många med kronisk sjukdom behandlas i primärvård eller annan öppenvård
  • Enklare akuta tillstånd behandlas i primärvård
79
Q

Långtidsvård för äldre

A

Ges i hemmet.
Vi har en hög andel äldre i befolkningen och stor del av deras vård ges i hemmet.
Som sagt hade samverkan mellan hälso-sjukvården och äldreomsorgen tydliga brister under pandemin.
Utvecklingen av detta kommer bli ännu viktigare då vårdplatserna på sjukhus blir färre och platserna på äldreboende också blir färre

80
Q

Vanliga kroniska diagnoser i primärvård

A
  • Hypertoni (högt blodtryck)
  • Diabetes
  • Depression
  • Ångest/fobi
  • Astma
  • Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
81
Q

Vanliga akuta diagnoser i primärvård

A
  • Luftvägsinfektioner
  • Ryggvärk
  • Halsfluss
82
Q

Vård på lika villkor, resurser

A

Tillgång till och fördelning av resurser görs jämlik genom universell täckning i befolkningen och behovsbaserad fördelning av resurser

83
Q

Vård på lika villkor, geografiskt

A

Geografisk tillgång till vård, närhet ökar utnyttjande av vård

84
Q

Vård på lika villkor ekonomisk tillgång

A

Sjukförsäkringar (patientavgifter??)

85
Q

Utmaningar för hälso- och sjukvården

A
  • Åldrande befolkning
  • Reformer
  • Teknologiutveckling, ökade kostnader
  • Finansiering, skatt eller privat??
  • Brist på vårdplatser
  • Tillgång till och rekrytering av personal
86
Q

Positiva aspekter av vår hälso- och sjukvård

A
  • Systemet omfattar alla och har hög täckningsgrad,
  • Skattefinansierad och därmed låga patientavgifter
  • Hög kvalite och förbättring över tid
  • Jämlikt, samma system för alla
  • Bra “valuta för pengarna” och bra hälsoindikatorer
87
Q

Aspekter av hälso- och sjukvårdens framtid

A
  • Kraftigt ökad andel äldre
  • Ökade krav och behov för vård och omsorg
  • Ökning av sammansatta hälsoproblem
  • Ökat behov av samordning
  • Regionala och sociala skillnader är detta ett rättviseproblem?
88
Q
A

Läkar T1 Bv1 (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions