Folkhälsa och hälso- och sjukvård Flashcards
Epidemiologi
vetenskaplig disciplin som berör sjukdomars utbredning, förlopp och orsaker
Epidemiologins tillämpningsområden
- Samband mellan exponering och sjukdomsnivå (på befolkningsnivå)
- Info om sjukdomars och riskfaktorers utbredning i olika populationer vid olika tidpunkter och över tid
Slutsatser om samband mellan exponering och sjukdomsnivå är vitalt för
- Riktlinjer för prevention och kliniska behandlingar
- Bestämma gränsvärden för exponeringsnivåer som tillåts
- Forskning kring biologiska mekanismer bakom sjukdomar
Info om sjukdomars och riskfaktorers utbredning i olika populationer för specifika tidpunkter eller över tid är vitalt för
- Folkhälsoarbete
- Ekonomiska kalkyler
- Forskning
Prevalens
Proportionen/andelen av en population som registreras som ex smittade vid en specifik sjukdom
Incidens
Fall/tidsenhet, antall insjuknade i förhållande till personår (antal personer gånger antal år de följts).
Frekvens av nya fall av sjukdomen.
Kumulativ incidens
Andelen friska som insjuknat sedan början av ex en epidemi. Dessa följs under en given tidsperiod och är friska då mätningen börjar.
Mått på samband
- Korrelation
- Beta -koefficient
- Relativ risk
- Hazard ratio
- Oddskvot
Samband mellan exponering och utfall måste inte…
Vara linjära
Standardisering
Kan vara god för den deskriptiva ansatsen.
Vi vill jämföra cancers förekomst inom två regioner men dessa grupper skiljer sig ganska marginalt inom ex egenskapen ålder. Då görs en standardisering genom att vikta gruppernas ålder så det blir säkrare att ex inte åldern är orsaken.
Detta görs genom att man väljer en standardpopulation (med viss ålder) sedan viktar man uppmätt förekomst av cancer inom olika grupper beroende på deras ålder utifrån storleken på motsvarande åldersgrupper inom populationen
Exponeringsvägar
- Inhalation
- Huden
- Placenta
- Intag av mat och dryck
Exponeringskällor 3 typer
- Specific external
- general external
- Internal
Confounding
Tredjevariabel
Observationsstudier
Observerar människors exponeringar utan att påverka, exempelvis enkät eller naturalistisk observation
Experimentella studier
Forskaren manipulerar det som undersöks
Slumpmässiga fel
Statistisk power och konfidensintervall.
Exempelvis vågen då vi får helt olika vikter på äpplet
Systematiska fel
Felklassificering av sjukdom eller då vågen visar 5kg fel på vikten varje gång
Preventiva insatser
Syftar till att bibehålla hälsa och förhindra uppkomst av sjukdomar
Hälsofrämjande insatser
Syftar till att främja välmående, livskvalitet, ex psykiskt fysiskt och social välmående
Sense of coherence
En typ av orientering som tillåter individer att vara mer resistenta mot stress i vardagen och lättare upprätthålla välmående, samt förbättra hälsan
Primärprevention
Syftar till att minska incidensen av en viss sjukdom eller att förhindra att ett visst beteende som leder till sjukdom
Sekundärprevention
Åtgärder för att minska risk för att en sjukdom förvärras eller återkommer, inom detta räknas även ex screening fynd
Tertiärprevention
Åtgärder ämnade till att rehabilitera eller minska funktionsnedsättande konsekvenser som följer en sjukdom.
Utvärderingstyper för att ex utvärdera en intervention (3 st)
- Processutvärdering
- Effektutvärdering
- Ekonomiskutvärdering
Processutvärdering
Fungerade interventionen som det var tänkt?
Effektutvärdering
Resulterade interventionen i bättre utfall?
Ekonomiskutvärdering
Är det ekonomiskt försvarbart?
Prevention olika nivåer
- Individ
- grupp
- Organisation
- Samhälle
Prevention individnivå
Samtal, vaccination och behandling
Prevention gruppnivå
Stödgrupp och gruppaktiviteter
Prevention organisation
Anlita ergonomer, uppmana att cykla till jobbet, hälsosam skolmat
Prevention samhälle
Cykelbanor, rökförbud, hjälmtvång, spåra smittspridning, kontrollera vatten och livsmedel
Varför ska man ha koll på sjukdomspanoramat?
- Kliniskt beslutsfattande
- Planera och prioritera sjukvården
- Planera och prioritera folkhälsoinsatser
- Epidemiologisk övervakning
Epidemi
Fler sjukdomsfall, riskfaktorer eller hälso relataterade beteende än väntat observeras under en viss tidperiod hos en viss folkgrupp
Vad är de tre mest dominerande dödsorsakerna?
Hjärt och kärl - sjukdomar
Cancer
Psykiska sjukdomar
Exempel på mått för sjukdomsbörda
- Morbiditet (sjuklighet)
- Mortalitet
- Kombinera mortalitet, morbiditet och funktion
- Börda för sjukvården, sjukförsäkringen och samhällsekonomin
Med vad mäts morbiditet? (VILKEN ENHET)
Prevalens och incidens
Hur mäts mortalitet?
- Dödstal, ex antal döda i en sjukdomsgrupp
- fördelningen av dödsorsaker
- Fördelning av förlorade levnadsår
Hur mäts kombinerad mortalitet, morbiditet och funktion?
Genom DALY. Förlorade funktionsjusterade levnadsår
Hur mäts bördan för sjukvården, sjukförsäkringar och samhällsekonomin?
- Andel sjukskrivna
- Antal vårdtillfällen, åtgärder och kostnader per diagnos
- Direkta och indirekta samhällskostnader
DALY
Ett mått på övergripande sjukdomsbörda, uttryckt som ett kumulativt nummer av levnadsår förlorade pga dålig hälsa, funktionsnedsättning eller tidig död.
DALY är alltså = YLD (years lived with disability) + YLL (years of life lost).
En DALY motsvarar 1 förlorat hälsosamt levnadsår
Social ojämlikhet i hälsa och sjukdom, fattigdom –> sjukdom
- Sjukdom, höga sjukvårdskostnader
- Inkomstbortfall
- Fattigdom
- Intermediära riskfaktorer
- Sjukdom
Hur kan vi lösa riskfaktorerna för ojämlik hälsa?
- Sjukvårdskostnader löses genom jämlik tillgång till god sjukvård
- Inkomstbortfall löses genom socialförsäkring
- Fattigdom löses genom ekonomisk och social policy
- Intermediära riskfaktorer löses genom folkhälsoarbete som når dem mest utsatta
Folkhälsomyndighetens rapport om folkhälsans utveckling nämnde två grupper med negativ trend för levnadsår, vilka?
- Kvinnor utan gymnasieutbildning som haft en negativ trend sedan 2006
- Män födda utanför Europa (detta speciellt under pandemin)
Folkhälsomyndighetens rapport om folkhälsoutveckling nämner två hinder för utvecklandet av jämlik hälsa?
- Systematiska skillnader återfinns i nästan alla hälsoutfall och förutsättningar
- Vissa grupper tenderar att hamna efter
Universalism
System för alla, som alla bidrar till
Proportionell universalism
System för alla där de med störst behov ges extra stöd
Hälsans bestämningsfaktorer enligt folkhälsomyndigheten
En befolknings hälsa beror av olika faktorer och kan ses som ett samspel mellan individ och samhälle.
För att uppnå målet om god och jämlik hälsa krävs jämlika livsvillkor.
Dessa villkor och förutsättningar brukar ofta benämnas som hälsans bestämningsfaktorer.
Salutogene
God hälsa
Patogenes
Sjukdom
Hälsofrämjande terminologi
- Resurser/friskfaktorer
- stödjande miljöer
- Alla samhällssektorer
- Politiska strategier (health in all policies)
Sjukdomsförebyggande/preventiv terminologi
- Riskfaktorer
- Medicinsk riskbedömning
- Sjukvårdens stöd till individen
- Beslut av medicinsk expertis
Sveriges nationella folkhälsomål
- Skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen
- De hälsoklyftor som är påverkbara ska slutas inom en generation
Centrum för arbets- och miljö-medicin i Stockholm arbetar för jämlik och förbättrad hälsa. Hur?
Det handlar mer om att hitta skadliga exponeringar framför att faktiskt upptäcka och behandla sjukdomar och ohälsa.
Detta görs genom att identifiera, bedöma och förebygga hälsorisker i arbetsmiljön och omgivningsmiljön
Hur görs CAM i Stockholms arbete för jämlik och förbättrad hälsa på individnivå?
- Kliniker tar emot patienter med sjukdom som misstänks bero av deras omgivande miljö eller arbetsplats
- Besök av arbetsplats och arbetsskadeutredningar
- Miljömedicinsk allergikonsulentverksamhet i Stockholm
Hur görs CAMS arbete på populationsnivå?
- Kartlägger skadlig exponering inom arbetsmiljö samt omgivningsmiljö
- Svarar på frågor från allmänhet, kommuner, myndigheter, sjukvård och företag
- En viktig brygga mellan den vetenskapliga medicinska forskningen och beslutsfattare
Syftet med miljöhälsa på karta
Bygga upp ett digitalt verktyg/övervakningssystem som kartlägger och visualiserar exponering för olika hälsoskadliga miljöfaktorer, i relation till socioedemografi och befolkningens hälsa
Hur kan vi skapa en karta över miljöhälsa?
Vi kombinerar exponeringsdata för olika hälsoskadliga miljöfaktorer med populationsdata, socioekonomi samt förekomst av besvär och olika hälsoutfall.
Med hjälp av detta skapas ett starkt verktyg för temporala och spatiala analyser
Exempel på primärprevention relaterat till arbete och miljö
- Företagshälsovård, medicinska kontroller, screening och god arbetsmiljö
- Infrastruktur och matmiljö - Underlättar aktiv transport och gör det lätt att äta rätt
Exempel sekundärprevention arbete och miljö
- Skydda sårbara grupper vid extremväder, genom information och ökad beredskap inom sjukvården
- Företagshälsovård, genom att anpassa arbetsplatsen och/eller arbetsuppgifter
Hälsans bestämningsfaktorer
- Ålder, kön och ärftliga faktorer (biologiska)
- Individens levnadsvanor
- Inflytande från omgivning, som familj och vänner
- Arbets- och livsvillkor
- Allmänna sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden (Miljö), inkluderar även aktuell lagstiftning
Varför förbättrades hälsans från 18/19-hundratalet tills nu?
- Förbättrad levnadsstandard, ex bättre och mer mat som förhindrar näringsbrist
- Bättre vatten och sanitet, hygien
- Bättre bostäder, inte lika mycket trångboddhet
- Amning, bättre uppfödning av barn
- Förbättrad hälso- och sjukvård
Bättre vatten och sanitet, hygien bidrog till
Mindre diarredödlighet och total barnadödlighet
Minskad dödlighet i tuberkulos berodde av
- Förbättrade livsvillkor
- Bättre näringstillstånd (motståndskraft)
- Förbättrat immunförsvar
- Minskad trångboddhet
- Effektiv behandling och utveckling av vaccin
Hälsan i låginkomst länder
Låg inkomst och fattigdom är relaterad till sämre förutsättningar kring hälsans bestämnings faktorer.
- Brist på vatten och sanitet
- Sämre bostäder
- Sämre nutrition
- Ökad exponering för riskfaktorer
- Sämre tillgång till sjukvård
- Sämre förutsättningar för utbildning
Problem med tillgången till hälsa och sjukvård i fattiga länder, vad beror det på?
- Ofta brist på personal, resurser och utrustning
- Sjukförsäkring existerar inte eller har en låg teckningsgrad
- Marknadsorienterade reformer och privata utförare
- Höga patientkostnader och katastrofala utgifter som orsakar fattigdom
Hälso- sjukvårdslag (1982:763)
2:paragraf
Hälso- och sjukvårds mål är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.
Denna vård ska ges med respekt för alla människors lika värde samt den enskilda människans värdighet. Den som har störst behov av hälsa- sjukvård ska ges företräde till vården.
Lag (1997:142)
Hälso- och sjukvårdens del av ett välfärdssystem
- En viktig komponent för framväxten av ett välfärdssytem, jämlikhet och lika tillgång till samhällets resurser
- Minska sociala konsekvenser av sjukdom, kompensera förlust av inkomst och försörjningsförmåga
- Socialförsäkringssystem, ersättning då man inte kan arbeta och försörja sig pga sjukdom
Välfärdstjänster som bidrar till god hälsa
- Barnomsorg
- Skolor, universitet
- Hälso- och sjukvård
- Äldrevård och omsorg
Bidrag (transfereringar) som bidrar till god hälsa
- Barnbidrag
- föräldraförsäkring
- Arbetslöshetsersättning
- Sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning
- Pension
Grundläggande principer för svenska hälso- och sjukvård
- Målet är god hälsa och vård på lika villkor (efter behov)
- Offentliga sektorn ansvarar för att finansiera och tillhandahålla vård för alla i befolkningen
- Finansieras av skatt
- Baseras på jämlikhet och behov, proportionell universalism
- Del av välfärdssystemet
Ansvar för hälso- och sjukvård, nationell nivå
- Lagstiftning
- Kostnader för läkemedel
- Särskilda statsbidrag
- Tillsyn av verksamhet och personal inom hälso och sjukvård
Ansvar för hälso- och sjukvård, regional nivå
- Tar in skatt
- Ansvarar för att tillhandahålla hälso- och sjukvård
Ansvar för hälso- och sjukvård, kommunal nivå
- Tar in skatt
- Ansvarar bl.a för äldreomsorg och viss vård av äldre
Utmaningar för hälso- sjukvård
- Ökad andel av äldre i befolkningen, multisjuklighet och behov av integrerad vård
- Behov av samverkan mellan hälso-sjukvård och äldre omsorg (pandemin visade på brister)
- Ökad ojämlikhet i hälsa, geografiska och socioekonomiska skillnader
- Behov av hälsofrämjande och förebyggande arbete
- Brist på vissa yrkesgrupper inom vården
Reformer, utveckling inom hälso- och sjukvård
- Ökad mardknadsorientering och konkurrens inom vården
- Valfrihetsreformer, primärvård, specialistsjukvård och äldreomsorg
- Ökat antal privata utförare
- Fler privata sjukförsäkringar
- betoning på öppenvård
- Färre vårdplatser
- Färre särskilda boenden för äldre
- Inget områdesansvar för folkets hälsa i primärvården
3 St trender inom hälso- och sjukvård
- Förskjutning mot öppenvård och primärvård, leder till minskning av vårdplatser på sjukhus
- New public management, marknadsmekanismer som beställare och utförare samt en ökad andel privata utförare av vård
- Ökat fokus på patienten som kund, ökad valfrihet och förstärkta patienträttigheter
Vilka typer av vård finns det?
- Primärvård innefattar vårdcentraler
- Specialistvård, sjukhus och mottagning
- Högspecialiserad vård, regionsjukhus
- Öppenvård/slutenvård
Vad behandlas på vårdcentral?
- Många med kronisk sjukdom behandlas i primärvård eller annan öppenvård
- Enklare akuta tillstånd behandlas i primärvård
Långtidsvård för äldre
Ges i hemmet.
Vi har en hög andel äldre i befolkningen och stor del av deras vård ges i hemmet.
Som sagt hade samverkan mellan hälso-sjukvården och äldreomsorgen tydliga brister under pandemin.
Utvecklingen av detta kommer bli ännu viktigare då vårdplatserna på sjukhus blir färre och platserna på äldreboende också blir färre
Vanliga kroniska diagnoser i primärvård
- Hypertoni (högt blodtryck)
- Diabetes
- Depression
- Ångest/fobi
- Astma
- Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Vanliga akuta diagnoser i primärvård
- Luftvägsinfektioner
- Ryggvärk
- Halsfluss
Vård på lika villkor, resurser
Tillgång till och fördelning av resurser görs jämlik genom universell täckning i befolkningen och behovsbaserad fördelning av resurser
Vård på lika villkor, geografiskt
Geografisk tillgång till vård, närhet ökar utnyttjande av vård
Vård på lika villkor ekonomisk tillgång
Sjukförsäkringar (patientavgifter??)
Utmaningar för hälso- och sjukvården
- Åldrande befolkning
- Reformer
- Teknologiutveckling, ökade kostnader
- Finansiering, skatt eller privat??
- Brist på vårdplatser
- Tillgång till och rekrytering av personal
Positiva aspekter av vår hälso- och sjukvård
- Systemet omfattar alla och har hög täckningsgrad,
- Skattefinansierad och därmed låga patientavgifter
- Hög kvalite och förbättring över tid
- Jämlikt, samma system för alla
- Bra “valuta för pengarna” och bra hälsoindikatorer
Aspekter av hälso- och sjukvårdens framtid
- Kraftigt ökad andel äldre
- Ökade krav och behov för vård och omsorg
- Ökning av sammansatta hälsoproblem
- Ökat behov av samordning
- Regionala och sociala skillnader är detta ett rättviseproblem?
