Modul 4 Flashcards

1
Q

Riktningar anatomiskt i hjärnan

A

Tänk som ett djur på fyra ben
- Rostralt blir framåt
- Dorsal blir uppåt
- kaudal bakåt
- ventral nedåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Cerebrum/storhjärnan

A

Telenchephalon
själva hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hjärnbalken

A

Corpus callossum
Ljus bågig grej innanför cerebrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Thalamus

A

Som en rund klump precis innanför corpus callossum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hypothalamus

A

del av thalamus, rostralt på thalamus och ser ut som man dragit ut thalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

mesenchephalon

A

Sitter fast under thalamus och hypothalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Pons

A

Sitter fast/kommer under mesenchephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Medulla oblongata

A

Precis under pons, när det smalnar av

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Cerebellum

A

sitter fast på baksidan av pons och medulla oblongata

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hjärnans fyra lober

A
  • Frontalloben, framsidan till typ mitten
  • Parietalloben, efter frontalloben och sedan bak till typ sluttningen
  • Lobus occipitalis, efter paritealloben på baksidan av huvuden
  • Temporalloben, på sidan lite omgiven av de andra loberna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka 3 kranialnerver sköter ögonmotorik?

A
    1. n. occulomotoris
    1. n. Trochlearis
    1. n. abduscens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ryggmärgens segment

A
  • 8 cervikala segment
  • 12 torakala segment
  • 5 lumbala segment
  • 5 sacrala segment
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Dela in ryggmärgen i 2 delar

A

Medulla spinalis som slutar vid T12 och cauda equina som börja vi L1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka två artärer förser hjärnan med blod?

A
  • a. carotis interna
  • a. vertebralis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka artärer ingår i circulus willisi?

A
  • a. carotis interna
  • a. cerebri anterior
  • a. cerebri media
  • a. basilaris
  • a. vertebralis
  • a. cerebri posterior
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Circulus willisi

A

En cirkulär förgrening av blodkärl som finns för att säkerställa att hjärna får tillräckligt med blod även om kärl skulle blockeras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka 3 typer av delar har neuron?

A
  • Mottagande del
  • Fortlöpande del
  • Överförande del
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Neuron mottagande del

A
  • Cellkropp
  • Cellkärna
  • Dendrit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Neuron fortledande del

A
  • Ranviers nod
  • Myelinskida
  • Axon
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Neuron överförande del

A

Axonterminaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka 3 typer av olika neuron?

A
  • Motor neuron
  • Sensoriskt neuron
  • Interneuron
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är en “snabb”, vanlig synaps?

A
  1. Aktionspotentialen kommer till axonterminalen
  2. Kalciumkanaler öppnas och kalcium strömmar in
  3. Neurotransmittor töms ut i synapsklyftan
  4. Jonkanaler i postsynaptiska membranet binder till neurotransmittorn
  5. Kanaler öppnas och joner strömmar in i den postsynaptiska nervcellen vilket leder till förändring i membran potential
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är en långsam modulerande synaps?

A
  1. Aktionspotentialen kommer till axonterminalen
  2. Kalciumkanaler öppnas och kalcium strömmar in
  3. Neurotransmittor töms ut i synapsklyftan
  4. G-proteinkopplade receptorer i det postsynaptiska membranet binder frisatt neurotransmittor
  5. G-protein aktiverar jonkanal direkt eller via intracellulär messenger
  6. Kanaler öppnas och joner strömmar in i postsynaptiska nervcellen vilket leder till ändring i membranpotentialen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka transmittorer finns det i snabba, vanliga synapser?

A
  • Glutamat, vanligaste retande transmittorn i CNS
  • GABA, vanligaste hämmande transmittorn i CNS
  • Glycin, vanlig hämmande transmittor i ryggmärgen
  • Acetylkolin, frisätts av motorneuron i neuromuskulära processer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Transmittorer i långsamma, modulerande synapser?

A
  • Dopamin som är viktigt för belöning och motorik
  • Serotonin, viktig för stämningsläge, mätthet, motorik osv
  • Noradrenalin som frisätts i den sympatiska delen av autonoma nervssytemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilket vän går synen från ögat till occipitalloben?

A
  1. n. oppticus(2)
  2. chiasma opticum (här sker korsningen)
  3. Tractus opticus
  4. Thalamus
  5. Nedre synfältet/övre synfältet
  6. Occipitalloben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är den laterala delen i thalamus viktig för?

A
  • Hörsel
  • Våra sinnen
  • Motorik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Var eller hurströmmen, gällande syn

A

Den bestämmer hur stora objekt är eller hur de rör sig
- Mediala sidan av occipitalloben
- Via mediala temporalloben
- Upp till parietalloben
Detta sker sedan med hjälp av somatosensoriska cortex som tolkar informationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Syn, vadströmmen

A
  • Skickas in i inferiora temporalloben
  • ## Här avgör vi vad för typ av objekt det är vi ser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Tractus spinothalamicus synaps i ryggmärgen

A

Nervcell 2 korsar mittlinjen och åker direkt till thalamus.
Den skickar diffus beröring, temperatur och smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Baksträngsbanan

A

Nervcellen som kommer in via dorsalroten och fortsätter upp till medulla oblangata.
Där sker en synaps och överkorsning
Nervcell nummer 2 når sedan thalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Beskriv det motoriska systemets olika delar

A
  • Övre motorneuron, premotorcortex och primära motorcortex, här ingår även basala ganglierna
  • Sedan hjärnstammet där cerebellum ingår
  • Sedan till nedre motorneuron, ryggmärgen och motorneuronpool, hut kommer sensorik från muskler och leder som sen ska vidare till muskler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur fungerar sträckreflexen?

A
  1. Slag mot senan leder till utsträckning av muskeln vilket aktiverar muskelspolen
  2. Muskelspolen skickar information via sin afferanta axon. axonet bildar en synaps med alfa-motorneuron i ryggmärgens ventralhorn (frisätter glutamat)
  3. Motorneuronet aktiverar samma muskel via synaps som frisätter acetylcholin

Parallelt med detta aktiveras hämmande interneuron som minskar aktiviteten i den reciproka muskeln (reciprok hämning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad bidrar sträckreflexen till?

A

Att bibehålla muskellängden vid oväntad belastning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Förklara flexorreflexen

A
  1. Aktivering av smärttrådar i foten
  2. Smärtsignalen leds in till ryggmärgen
  3. Smärtsignalen aktiverar en neuronkrets (interneuron)
  4. Neuronkretsen aktiverar flexormuskler och hämmar extensormuskler
  5. Motsatt ben omvänd effekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad gör cerebellum gällande rörelse?

A

Planerar och finjusterar rörelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad gör de basala ganglierna och vilka delar ingår i dem?

A

De startar och stoppar rörelse
- Striatum (nucleus caudatus och putamen)
- Globus pallidus

32
Q

Basala ganglierna i vila

A

Globus pallidus hämmar thalamus

33
Q

basala ganglierna vid rörelse

A
  • Associativa kortexområden retar striatum
  • Striatum hämmar globus pallidus
  • Globus pallidus hämning av thalamus minskar
  • Thalamus retar premotorcortex och primära motorcortex
  • De retar i sin tur muskelneuron i hjärnstam och ryggmärg
34
Q

Två centrala kommunikationssystem inom endokrinologi, samt skillnad på dem

A
  • Endokrina systemet, med hormoner (kemiskt) och främst genom blodet
  • Nervsystemet, elektrisk kommunikation via nerver
    Endokrina systemet har långsammare och mer varaktigt effekt
35
Q

Vilka långa processer reglerar hormonsystemet?

A
  • Tillväxt och utveckling
  • Könsmognad
  • Sexualdrift
36
Q

Vad reglerar hormonsystemet för att upprätthålla homeoestas?

A
  • Salt- och vattenbalans
  • Ämnesomsättning - cellulär metabolism och energibalans
  • Mobiliserar immunsystemet
37
Q

Klassiska endokrina organ

A
  • Hypothalamus
  • Hypofys
  • Thyroidea (sköldkörteln)
  • Parathyroidea (bi-sköldkörteln)
  • Binjuren
  • Pankreas (bukspottkörteln)
  • Gonader (testiklar och ovarier)
  • Placenta (moderkaka)
38
Q

Icke-klassiska endokrina organ

A
  • Hud
  • Hjärta
  • Lever
  • mag/tarmkanalen
  • Njurar
39
Q

Exokrina körtlar

A
  • Producerar icke-hormonsubstanser
  • Exempelvis saliv och svettkörtlar
40
Q

Endokrina körtlar

A
  • Producerar och frisätter hormon
  • Ex hypofys, thyroidea, binjurar
41
Q

Autokrin signalering

A

Endokrin cell reglerar sig själv

42
Q

Parakring signalering

A

Endokrin cell reglerar närliggande cell utan att gå ut i blodbanan

43
Q

Endokrin signalering

A

Cirkulerande hormoner

44
Q

Neurokrin signalering

A

Nervceller producerar hormoner so går ut i blodbanan

45
Q

Neuroendokrin signalering

A

Nerver stimulerar hormonproducerande celler som går ut över blodbanan

46
Q

Permessiv

A

Tillåtande

47
Q

Hur kan hormoner delas in efter deras kemiska uppbyggnad?

A
  • Aminosyraderivat
  • Peptider
  • Steroider
48
Q

Exempel på aminosyroderivat

A

Enstaka aminosyror
- Tyrosin
- Tryptofan
- Adrenalin/Noradrenalin (binjuremärgen)
- Dopamin (hypothalamus)
- Thyroideahormon (sköldkörteln)

49
Q

Exempel på peptidhormoner

A

Sammanslagna aminosyror
- Insulin o glukagon (Pankreas/bukspotkörteln)
- Gonadotropinstimulerande hormon GnRH (Hypothalamus)
- Follikelstimulerande hormon, FSH och luteiniserande hormon, LH (hypofysen)

50
Q

Exempel på steroidhormoner

A

Kommer från kolesterol
- Glukokortikoider/ kortisol (Binjurebarken)
- Mineralkortikoider/aldosteron (Binjurebarken)
- Androgener (ex testosteron), östrogen och progesteron (gonader, testiklar och ovarier)

51
Q

vart är vattenlösliga hormoners receptorer lokaliserade?

A

I cellmembranet

52
Q

Vart är fettlösliga hormoners receptorer lokaliserade?

A

Receptor lokaliserad i cytoplasma/cellkärna

53
Q

Hur lagras vattenlösliga hormoner?

A

Intracellulärt i vesikler inom de endokrina cellerna

54
Q

Hur insöndras vattenlösliga hormoner i blodbanan och vad är några exempel på dem?

A
  • De insöndras genom exocytos
  • Exempel på de är insulin och glukagon
55
Q

Hur transporteras vattenlösliga hormoner?

A

I vätska, inom och utanför blodbanan

56
Q

Hur fungerar lagring gällande fettlösliga hormoner?

A

De lagras inte, utan när kroppen behöver ett visst steroidhormon måste de endokrina cellerna första öka sin produktion
Ex androgener och östrogen

57
Q

Vad är fettlösliga hormoner bundna till och vart produceras detta?

A

De är bundna till transportproteiner som produceras i levern

58
Q

Vad är ett undantag för fettlösliga hormoner?

A

THYROIDEAHORMON, ETT AMINOSYRODERIVAT LAGRAS extracellulärt i follikla

59
Q

Hur fungerar transport av steroidhormoner?

A
  • ca 90% är bundet till plasma protein , ex testosteron är dock bundet till sbhg
  • Endast fritt hormon är aktivt
  • Hjälper därmed till att bibehålla homeoestas
60
Q

Vad styr dygnsrytm?

A

Kortisol

61
Q

Vad styr månadsrytm?

A

Kvinnliga könshormon

61
Q

Vad styr livsrytm?

A

Könshormon, tillväxthormon

62
Q

Hur regleras hormonproduktion?

A

Genom Feed-back system

63
Q

Hur fungerar Feed-back system?

A

Kan göras genom positiv eller negativ feedback

64
Q

Förklara negativ feedback

A
  • Målet är att reglera och stabilisera hormonnivåer
  • När ett hormon når en viss koncentration i blodet aktiveras en feedback mekanism som minskar produktionen av detta hormon eller minskar dess effekt
65
Q

Ge ett exempel på negativ feedback

A

Reglering av blodsockernivåer genom insulinproduktion.
När blodsockernivån ökar utsöndras insulin från bukspottskörteln för att sänka blodsockret till önskad nivå. när blodsockernivån återgår till normal minskar produktionen av insulin igen

66
Q

Förklara positiv feedback

A

Mindre vanligt än negativ feedback
- Ökar och förstärker en hormonell respons
- en viss hormonell signal startar en process och förstärker det ursprungliga hormonets effekt
- Används ofta för att snabbt avsluta en process

67
Q

Exempel på positiv feedback

A

Utökningsfasen under förlossning. Kroppen frisätter oxytocin vilket ökar livmoderns sammandragningar, sammandragningarna ökar produktionen av oxytocin vilket sedan förstärker sammandragningarna och detta fortsätter tills då barnet är fött

68
Q

Nämn de adenohypofyshormon som är relevanta

A
  • TSH, Thyrodea-stimulerande hormon
  • LH o FSH, Liutiniserande hormon och follikelstimulerande hormon
  • ACTH, Adenakortikotrothormon (viktig hjällande barken o kortisol)
  • STH, tillväxthormon/growth hormone
69
Q

Vad gäller för adenohypofyshormoner?

A
  • De är peptidhormoner
  • De har receptorer i cellmembranet
  • Jobbar med feed-forward/axlar
  • I ex axlarna sker feedback
70
Q

Thyroidea axeln

A

Serien av hormon som leder till frisättning av thyroideahormon

71
Q

HPA-axeln/Kortisol axeln

A

Axeln som leder till kortisols frisättning

72
Q

Gonada axeln/gonadotropinaxeln

A

Leder till att östrogen, progesteron och testosteron frisätts

73
Q

Förklara processen för thyroideahormon

A

Thyroidea, som sitter på halsen, alltså vår sköldkörtel, är det som producerar thyroideahormonet. Detta hormon kan verka på nästan alla kroppens celler och kallas vårt ämnesomsättningshormon.
För att produktionen av thyroidea ska börja måste hormonet TSH från hypofysen komma, i sin tur måste det hormonet ha stimulerats av TRH.

74
Q

Parathyroideahormon

A

PTH
Frisätts då kalciumnivån sjunker
Det är en peptid och har receptorer i cellmembranet

75
Q

Hur fungerar PTH för att öka nivån kalcium? Detta gällande kalk och hur processen korrelerar med D-vitamin

A
  • Kommer påverka bennedbrytande celler som bryter kalcium från ben
  • Får även njuren att spara på kalcium och inte kissa ut det
  • Under denna process aktiveras även D-vitamin i njuren vilket leder till att tarmen tar upp mer kalcium
76
Q

Förklara binjurarna, vart och vad regleras de av?

A
  • De ligger ovanpå vardera njure, som en liten hatt
  • De delas in i bark som regleras främst av hypofysen men också annat
  • Sen finns även en märg som främst regleras av sympatiska nätverket
77
Q

Vad producerar binjuren?

A

Den producerar kortisol
Även andra hormon som aldosterol, men just nu är kortisol viktigast

78
Q

Beskriv kortisol

A
  • Steroid som från början kommer från kolesterol
  • Har receptorer i cellen och kan direkt påverka cellkärnan
  • Precis som thyroidehormon kan det påverka nästan alla kroppens celler
79
Q

Reglering för kortisol, gällande en viss axel??

A

Även detta liknar det för thyorideahormon.
- Ett reglerhormon från hypothalamus leder ner till hypofysen och frisättning av ACTH
- I sin tur leder detta till att kortisol frisätts från binjurebarken
Detta är HPA-axeln/kortisol-axeln

80
Q

Hur kan kortisol och adrenalin påverka varandra?

A

De kan påverka frisättningen av varandra, viktigt vid stress eller sjukdom

81
Q

Beskriv gonadaxeln

A
  • Feedforward via reglerhormonet från hypothalamus till hypofys
  • Sedan går det vidare till målorganet som är äggstockar/testiklar.
82
Q

Vilka fyra hormoner höjer blodsockret?

A
  • Glukagon
  • Kortisol
  • Adrenalin
  • Tillväxthormon
83
Q

Langerhans cellöar

A

Lokaliserat i endokrina pankreas
Här produceras insulin och glukagon som regleras av blodsockernivån

84
Q
A