Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Läkar T1 Bv1 > Modul 3 improved > Flashcards

Modul 3 improved Flashcards

1
Q

Katabolism

A
  • Nedbrytande process
  • Frisätter energi
  • Finns aerob och anerob
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Anabolism

A
  • Uppbyggande process
  • Förbrukar energi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kolhydrater

A

Hydrater av kol
Gemensamt ord för:
- Stärkelse
- Kostfibrer
- Sockerarter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Glykolys

A

Sker i cytosolen efter kolhydrater brutits ned till monosackarider
- Glukos delas i två pyruvatmolekyler och ATP + NADH
- Finns inte syre bildas laktat av pyruvatet

Syfte:
- Få ut energi
- Bryta ned kolhydrater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Citronsyracykeln

A

Acetyl-coa bildar NADH + FADH2 + CO2 + ATP i mitokondrien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Andningskedjan/elektrontransportkedjan

A

NADH och FADH2 + O2 bildar:
- ATP + koldioxid
- H2O
- NAD+
- FAD
I mitokondrien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Fetter

A

Består av triglycerider (fettsyror och glycerol)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Lipolys

A
  • Sker i gallan
  • Fett -> fria fettsyror och glycerol
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Betaoxidationen

A

Fettsyrornas nedbrytning, sker i mitokondrien

  • 2 kolatomer i taget spjälkas från fettsyran, o FAD, H2O o NAD+ blir:
  • > FADH2, NADH och Acetyl-CoA
    Acetyl-coa går sedan vidare till citronsyracykeln o slutprodukterna därifrån går till andningskedjan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Glukoneogenes

A
  • Bildande av glukos när glykogenlagret i levern är slut
  • Pyruvat -> glukos
  • Sker i cytosolen i levern
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Protein

A

Flera aminosyror/polypeptider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Transaminering

A
  • Amingrupp klipps bort och går till ureacykeln
  • Ketosyra blir kvar och går in i citronsyracykeln
  • Sker i cytosolen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ureacykeln

A

NH4+ byggs in i urea -> utsöndras via urinen

  • Sker i mitokondrien och cytoplasma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Fettsyntes

A

Sker i cytosol i levercellerna vid energiöverskott

Acetyl-coa + NADPH -> fettsyra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Glykogensyntes

A

Bildning av glykogen (glukospolymer) vid överskott av energi
- Sker i cytosol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Glykogenolys

A

Nedbrytning av glykogen och sker i cytosolen

  • Vi bryter ned lagret i muskeln och levern när vi behöver mer socker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kroppen kan bara bryta ned alfa-bindningar

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

exempel på beta-glykosbindning, som kroppen därmed inte kan bryta ned

A

Cellobiose

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kan kroppen bryta ned maltos?

A

Ja det är en alfa-glykosbindning och enzymer i mage och tarm kan därför bryta ned den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kolhydraters funktioner

A
  • Energikälla för att bilda ATP
  • Sitter på ytan av vissa proteiner för att ex identifiera kroppsegna celler
  • Lagra energi i form av glykogen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Lipider

A

Alla ämnen lösliga i organiska lösningsmedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Fettsyra

A

Karboxylsyror med 3 eller fler kol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Enkelomättad fettsyra

A

Endast en dubbelbindning i fettsyran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Fleromättad fettsyra

A

Fler än en dubbelbindning i fettsyran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Mättade fettsyror

A

Ingen dubbelbindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Triglycerider

A
  • Estrar av fettsyror eller glycerol
  • Opolära och hydrofoba
  • Lagras i fettceller som energilager eller stötdämpning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Fosfolipider

A
  • Har en polär ände och en opolär
  • Bygger upp cellmembran
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Steroider

A
  • Olika ämnen som är derivat av kolesterol
  • Kännetecknas av 4 sammankopplade väteringar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Membraners uppbyggnad

A

Består av fosfolipider med de hydrofoba ändarna vända inåt

  • I fettlagret i membranet ligger kolesterol med sin polära ände utåt och opolära inåt vilket ökar fluiditeten i membranet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Baspar i DNA

A

Adenin – Tymin
Guanin – Cytosin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Baspar i RNA

A

Adenin – Uracil
Guanin – cytosin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Purin

A

Heterocyklisk aromatisk förening med två ringar ihopförenade

Exempel på puriner är:
- adenin
- Guanin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Pyrimidin

A

Aromatisk heterocyklisk organisk förening med en ring

Exempel på pyrimidiner
- Tymin
- Cytosin
- Uracil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Nukleosid

A

Kvävebas + ribos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Nukleotid

A

Nukleosid + fosfor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Amfolyter

A

Kan vara både en syra och en bas. När de protolyseras bildas zwitterjon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Aminosyror binder till varandra med

A

Polypeptidbindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Opolära aminosyror

A

Vänds från vatten och kan bilda hydrofoba bindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Polära aminosyror

A

Vänds mot vatten och kan bilda vätebindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Aromatiska aminosyror

A
  • Opolära, kan bilda hydrofoba bindningar
  • Dock kan tyrosine pga sin OH grupp bilda vätebindning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Positivt laddade aminosyror

A

Blir bas i vatten och plockar upp en proton

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Negativt laddade aminosyror

A

Blir syra i vattenlösning och avger en proton

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

peptidbindning

A

Kovalent bindning mellan två aminosyror
- Kvävet drar i elektronerna så molekylerna inte kan rotera runt peptidbindningen
- Det är en kondensationsreaktion så vatten avges

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Primärstruktur

A

Ordningsföljden aminosyror är bundna till varandra
- Läser av N -> c terminal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Sekundärstruktur

A

Uppstår mellan karboxylgruppens dubbelbundna syre och vätet bundet till kvävet
Det är främst vätebindningar och exempel på dess former är:
- Alfa-helix
- Kollagen-helix
- Beta-flak
- Beta-sväng

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Tertiärstruktur

A

Övergripande struktur hos ett domän, eller om det är ett litet protein så hela proteinet.

Ett protein eller en del av protein som veckar sig starkt och oberoende av resten av polypeptidkedjan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Kvartenärstruktur

A

Separata polypeptidkedjor som binder till varandra med svaga interaktioner
- består av flera subenheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Alfa-helix

A

Vätebindning mellan karboxylgruppens dubbelbunda syre och amingruppens väte

  • Höger vriden helix och sidokedjorna pekar utår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Kollagenhelix

A
  • Vänstervriden helix av tre polypeptidkedjor
  • Var tredje sidokedja pekar inåt
  • Kan inte vara aminosyror me för lång kedja
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Helyxbrytare exempel

A
  • Glycin har ingen sidokedja vilket gör alfa-helix flexibel
  • Prolin binder i fel vinkel vilket gör att helixen får böj
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Beta-flak

A

Polypeptidkedjorna kan:
- Ligga paralellt
- antiparallelt

De är bundna med vätebindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Beta-sväng

A

Sekundärstruktur tar slut och byter riktning pga en helixbrytare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Posttranslatoriska protein och peptidmodifieringar

A

Görs på peptidkedjan efter translation från mRNA till en polypeptidkedja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Klyvning

A

Nedbrytning av polypeptidkedjor till mindre polypeptider eller aminosyror.

Oftas att:
Klyva bort en aminosyrarest för att protein ska återfå funktionell form

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Hydroxylering

A

En hydroxylgrupp adderas till ett protein för att en ska bli hydrofil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Gamma-karboxylering

A

Två karboxylsyragrupper läggs tills på gammakolet i glutaminsyror så att kalcium kan bindas och är på så sätt viktig för blodets koagulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Fett modifiering

A

Lägger till lipid till ett protein

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Fibrösa proteiner

A

Uppgift att skydda, stadga och ge form

  • Keratin
  • Kollagen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Globulära proteiner

A
  • Klotformiga
  • Vattenlösliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Konjugerade proteiner

A

Proteiner som innehåller delar som inte är polypeptider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Exempel på konjugerade protein

A
  • Glykoprotein, kolhydratrest bunden till aminosyraskedja
  • Glykerade protein, glukos bundit till färdiga protein
  • Hemprotein, hemgrupp tex hemoglobin
  • Metalloprotein, metalljon bunden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Kollagen,vilken sak är vanligast?

A

Var tredje aminosyra är glycin och är ofta följt av prolin (kan oxå vara hydroxyprolyn eller hydroxylysin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Varför är C vitamin viktig för kollagen?

A

Viktigt för att de ska bli funktionellt-
- Aminosyran prolin hydroxyleras
- Möjliggör vätebindningar mellan kollagentrippelhelixar så att ett starkt kollagen erhålls

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Hur mycket syre kan en HbA (adult hemoglobin) binda?

A
  • 4 st syrgasmolekyler
    En hemoglobinmolekyl kan alltså binda 4 syrgasmolekyler
61
Q

Tropokollagen

A

En alfa-kedja snuras runt två andra alfa-kedjor (inte samma sak som alfahelix)
Trippletter av helixar

62
Q

Myoglobin

A
  • Polypeptidkedja som binder till hemgrupp
  • Binder syre bättre än hemoglobin
  • Finns i hjärt och skelettmuskulatur
  • Fungerar som syrelager och transportör av syre
63
Q

Vävnad

A

Samling celler med liknande uppgifter

64
Q

Organ

A
  • Kroppsdel med specifik funktion
  • Består av olika vävnader, stroma och parenkym
65
Q

Stroma

A

Bindväv, byggnadsställningen

66
Q

Parenkym

A

Den funktionella vävnaden i ett organ

67
Q

Kroppens 4 huvudvävnader

A
  • Epitel
  • Bindväv
  • Muskelvävnad
    -Nervvävnad
68
Q

Olika typer av bindväv

A
  • Egentlig bindväv
  • Fettväv
  • Brosk
  • Ben
  • Blod
69
Q

Olika typer av muskelvävnad

A
  • Skelettmuskulatur
  • Hjärtmuskulatur
  • Glatt muskulatur
70
Q

Vilka typer av celler finns i brosk?

A
  • Kondroblaster
  • Kondrocyter
71
Q

Erytrocyter

A

Röda blodkroppar

72
Q

Leukocyter

A

Vita blodkroppar

73
Q

Trombocyter

A

Blodplättar

74
Q

Vilka komponenter ingår i egentlig bindväv?

A
  • Mesenkymceller
  • Fibroblaster
  • Mastceller
  • Makrofager
75
Q

Munhåla skelettmuskulatur

A

Har skelettmuskulatur i tre olika riktningar

75
Q

Vad har tungan för tungpapiller? (smaklökar)

A
  • Papilla circumvallate
  • Papilla foliatae
  • papilla fungiformen
  • papilla filiformes
76
Q

Serösa körtelceller

A
  • Vattnigt
  • Klart
  • Lättflytande sekret
76
Q

Mukösa körtelceller

A
  • Segt
  • Slemmigt
  • Trögflytande sekret (pga mucin)
77
Q

Esophagus (matstrupen)och ex magtarm består av följande.

A
  • Tunica mucosa
  • Tela submucosa
  • Tunica muscularis externa
  • Tunica adventitia/serosa
78
Q

Tunica mucosa 3 delar

A
  • Lamina epithalis
  • Lamina propria
  • Lamina muscularis
79
Q

adventitia

A

Retroperitoneala organ

80
Q

Serosa

A

Intraperitoneala organ

81
Q

Peritoneum

A

Bukhinna
- Den serösa hinnan som utgör bukhålans avgränsning
- Bildar en säck so som de flesta av bukens inre organ ligger i

82
Q

Tunica adventitia/Retroperitoneala organ

A
  • Thorakala esophagus
  • Duodenum
  • Colon ascendens/descendens
  • rectum o analkanal
  • njure
82
Q

Tunica serosa - intraperitoneala organ

A

Organ i buken som omsluts av peritoneum
Ex
- Magsäck
- Ileum
- Jejunum
- lever

83
Q

Vad består magsäcken av?

A
  • Cardia, övre magmunnen
  • Corpus/fundus, magsäcken
  • pylorus, nedre magmunnen
83
Q

Vilka körtlar finns i corpus/fundus och vad producerar dem?

A
  • Mukösa celler, slem
  • Huvudceller, pepsin, bryter ned protein i födan
  • Parietalceller, intrinsic factor o saltsyra, behövs för absorption av B12 i ileum
  • Endokrina celler, hormoner
84
Q

Vilka delar har tunntarmen? Ange dem proximalt till distalt

A
  1. Duodenum
  2. Jejunum
  3. Ileum
85
Q

Vad är tunntarmens viktigaste funktion?

A

Absorbera
- Näringsämnen
- Vitaminer
- Mineraler

Detta görs genom ytförstorande strukturer:
- Plica circulares
- Villi
- Mikrovilli

Plica circulares och villi finns bara i tunntarmen

86
Q

Brunners körtlar

A

Finns i tunntarmen och producerar slemmigt, basiskt sekret för att skydda duodenum från magsyra

87
Q

Vad består tjocktarmen av?

A
  • Caecum (blindtarm)
  • Appendix vermiformis (bihanget)
  • Colon ascendens, transcendens, descendens och sigmoideum
87
Q

Tjocktarm funktion

A
  • Ytan är jämnare än tunntarmen (pga dess villi)
  • Det finns mikrovilli i tunntarmen för att kunna fortsätta absorbera
  • Finns slemproducerande bägarceller, så avföringen inte fastnar
88
Q

Vilken typ av form har levern/leverlobus?

A

En hexagon

89
Q

Gallblåsa

A
  • Enkelt cylinderepitel
  • Mikrovilli på ytan -> ökar ytan -> Absorbera så mycket som möjligt
90
Q

Pankreas

A
  • Har en endokrin och en exokrin del (bukspott för matsmältning)
  • Langerhanska cellöar som producerar insulin.
90
Q

Dexter

A

höger

91
Q

Sinister

A

Vänster

92
Q

Inferior

A

Lägre/under

93
Q

Superior

A

Övre

94
Q

Medial

A

mot mittlinjen

95
Q

Lateralt

A

Ut från mitten

96
Q

Proximal

A

Nära början/vid Början

96
Q

Distal

A

Från början

97
Q

Anterior

A

Framåt

97
Q

Posterior

A

bakom/bakåt

98
Q

Ipsilateral

A

Samma sida av mittlinjen

99
Q

Kontralteral

A

Andra sidan av mittlinjen

100
Q

Visceral

A

Del som pekar mot ett organ

101
Q

Parietal

A

Del som pekar mot omgivningen

102
Q

Dorsal

A

Mot ryggen

103
Q

Ventral

A

Mot magen

104
Q

Vad gör sinus coronarius?

A
  • En ven
  • Tömmer i atrium dextra tillsammans med v. cava superior/inferior
  • dränerar syrefattigt blod från hjärtat
104
Q

Fickklaffarna i hjärta har två utgångar, vad heter dem och vad gör dem?

A
  • a.coronaria dextra
  • a.coronaria sin

De försörjer hjärtat med syrerikt blod

105
Q

Aorta utgår från… osv

A
  • Utgår från ventriculus sinister
  • fortsätter ut i arcus aorta
  • som fortsätter ned i aorta thorasica och aorta abdominalis
106
Q

Atrium dextrum

A

Höger förmak

107
Q

Atrium sinistrum

A

Vänster förmak

108
Q

Vad går från ventriculus dexter?

A

Truncus pulmonalis

109
Q

Vad tömmer blod till atrium dextrum?

A
  • v. cava inferior/superior
110
Q

Vad gör klaffar?

A

Hindrar blod från att åka i fel riktning

111
Q

Vilka två typer av klaffar finns det?

A
  • Segelklaffar
  • Fickklaffar
112
Q

Segelklaffar

A
  • Sitter mellan förmak och kammare
  • Öppnas när trycket i förmaken är större än kammaren
  • Blodet kommer ledas till truncus pulmonalis
113
Q

Valva atrioventricularis sinistra

A

Samma sak som valva mitralis
- Mellan vänster förmak och vänster kammare

114
Q

Valva atrioventricularis dextra

A

samma sak som valva tricuspidalis
- Mellan höger förmak och höger kammare

115
Q

Fickklaffar

A
  • Mellan kammare och stora artärerna som lämnar hjärtat
  • När trycket är högre i kammaren öppnas de
  • Tillåter blod strömma ut ur hjärtat
116
Q

Vart ligger valva aorta?

A

Mellan aorta och ventriculus sinister

117
Q

Vart ligger valva trunci pulmonalis?

A

Mellan ventriculus dexter och trunci pulmonalis

118
Q

Vilka tre kärl går ut från arcus aorta?

A
  • Truncus brachiocephalica, huvud o arm
  • A. carotis communis sinistra, vänster siida av hjärna o huvud
  • A. subclavia sinistra, under nyckelbenet till vänster arm
119
Q

vilka kärl utgår från truncus brachiocephalica?

A
  • a. carotis communis dextra
  • a. subclavia dextra
120
Q

Vad går a.carotis?

A
  • Upp mot huvudet
  • Delar sig vid käken till a carotis interna/externa
121
Q

Vilken ven skickar blod tillbaka från armen?

A

v. subclavia

122
Q

Vad heter venens motsvarighet till a. carotis?

A

v. jugularis interna, den går medialt

123
Q

V. brachiocephalica sinistra/dextra

A
  • V jugularis interna och v. subclavia går ihop
  • Brachiocephalica sinistra o dextra går sedan ihop till v. cava superior
124
Q

a. splenica

A

går mot mjälten

125
Q

a. hepatica communis

A

går mot levern och kommer dela upp sig i andra kärl

126
Q

a. Mesenterica superior och a. mesenterica inferior

A
  • Viktiga för mag och tarmkanalen
127
Q

a. renalis

A

går till njuren

128
Q

vilka två delar delar aorta abdominalis upp i?

A
  • a. iliaca communis sinistra/dextra
129
Q

Cavum nasi

A

Näshålan, luftvägarna precis bakom näsan

130
Q

I vilken höjdordning ligger sinus frontalis/maxillaris/ethmoidales

A
  1. Frontalis
  2. Ethmoidales
  3. Maxillaris
131
Q

Pharynx

A

SVALGET
- Munhålan och näsgålan delar utförselgång
- Därmed måste mat o luft kunna separeras…

132
Q

Vad separerar mat och luft?

A

Uvula och epiglottis

133
Q

Uvula

A

Lyfts upp tsm med pharynx och täpper till så maten kan åka bakåt

134
Q

Epiglottis

A

Åker nedåt och stänger till luftstrupen när vi andas så luft åker anteriort

135
Q

Cavum oris

A

Mun/munhåla

136
Q

Plicae vestibularis

A

Falska stämbanden

137
Q

Plicae vocalis

A

Sanna stämbanden, stängs när vi sväljer.
- Finns cilier som kastar upp saker som hamnat fel

138
Q

I vilken höjdordning ligger:
- Cartilago thyroidea
- Plicae vesitbularis
- Plicae vocalis
- Epiglottis
- cartilago cricoidea

A
  1. Epiglottis
  2. Plicae vestibularis
  3. Plicae vocalis
  4. Cartilago thyroidea
    5.cartilago cricoidea
139
Q

Vad kommer efter pharynx?

A

Larynx, struphuvud

140
Q

Cartilago thyoridea

A
  • skyddar stämbanden
  • Hjälper skapa röst
141
Q

Cartilago cricodea

A
  • går runt larynx
  • Håller upp luftstrupen så den inte kollapsar
142
Q

Trachea

A

luftstrupen

143
Q

Alveoli

A

99% av syreupptaget sker här

144
Q
A
145
Q
A
146
Q
A

Läkar T1 Bv1 (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions