Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Läkar T1 Bv1 > Modul 3 anatomi > Flashcards

Modul 3 anatomi Flashcards

1
Q

Hur utgår man gällande position inom anatomi?

A

En stående person med handflatorna riktade framåt, man utgår även från patientens synvinkel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Dexter

A

Höger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Sinister

A

Vänster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Superior

A

Övre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Inferior

A

Lägre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Medial

A

Mot mittlinjen av kroppen (mitten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Lateral

A

Mot utsidan av kroppen (från mitten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Proximal

A

Nära början, i början. Ex proximal del av armen kommer ligga närmre kroppen (ex axeln)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Distal

A

Vid slutet, i slutet. Exempelvis distal del kommer ligga längre från kroppen exempelvis handen på armen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Anterior

A

Framåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Posterior

A

Bakåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ipsilateral

A

På samma sida av mittlinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kontralateral

A

På andra sidan av mittlinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Visceral

A

En ryggsäck så är den viscerala delen insidan av ryggsäcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Parietal

A

En ryggsäck så är den parietala delen utsidan av ryggsäcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Profund

A

Djupt liggande, alltså djupare i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Superficiell

A

ytligt liggande, närmare ytan av kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Dorsal

A

Mot ryggen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ventral

A

Mot magen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

kraniell

A

Mot kraniet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Caudal

A

Mot svanskotan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Rostral

A

Mot näbben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Kolla på en på person på frontalplan inom anatomi

A

Som att kolla på en person framifrån eller bakifrån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Horisontell/axialt/transversallt plan inom anatomi

A

Kollar kroppen längs med längden, uppifrån eller nedifrån.
Standard är att nästan alltid titta underifrån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Sagitalt snitt inom anatomi

A

Skär kroppen i mitten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Artär latin

A

a. arteria

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

ven latin

A

v. vena

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

nerv latin

A

n.nervus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Muskel latin

A

m.musculus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

ben latin

A

os ben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Ligament latin

A

lig. Ligamentum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Lymfknuta latin

A

nl. Nodus lymphaticus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Artärer

A
  • De första kärlen efter hjärtat
  • Högt tryck
  • Skickar blod till olika delar av kroppen
  • Som bilvägar som ser till att det kommer blod till kroppens alla organ
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Arteriol

A
  • När blodet sedan kommit fram till ett organ delar artärerna upp sig till arterioler som är mycket mindre
  • Grenar ut från artärer
  • Sitter i själva organet Viktiga för att reglera blodflöde
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Kapillärer

A
  • Syreutbyte osv
  • När vi kommit fram till själva vävnaden då kommer kapillärerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

venoler

A

Kommer efter kappilärerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vener

A

Skickar tillbaka blodet till hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Kategorisering av Blodkärl i 3 grupper

A
  • Artärer och arteriol
  • kapillärer
  • Venoler och vener
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Uppbyggnad av kärl

A

Består av olika lager
- Endotelceller
- Elastiska fibrer
- Glatt muskulatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Endotelceller

A
  • Innersta lagret på kärl
  • Lika på alla kärl
41
Q

Elastiska fibrer

A
  • Behåller tryck
  • Störst vikt hos artärerna, hjälper till genom att dra ihop sig och pressa blodet framåt
  • Finns även hos vener men inte hos kapillärer
42
Q

Glatt muskulatur (smooth muscle)

A
  • Reglerar blodflöde
  • arterioler
43
Q

Olika typer av kapillärer

A

De skiljer sig i hur lätt det är för saker att åka genom dem.

  • Continuous
  • Fenestrated
  • Discontinuous
44
Q

Continuous kapillär

A
  • ## Finns ex i hud, muskler, lungor CNS
45
Q

Fenestrated kapillärer

A
  • När mellanrummet är lite större
  • Finns ex i njurarna där det är bra att kunna filtrera litegrann
46
Q

Discontinuous kapillärer

A
  • Större mellanrum/hål
  • Levern, mjälten, benmärgen
47
Q

Columna vertebralis

A

Ryggraden. Utgår från mitten av ryggraden(ryggraden)
Sitter fast i höftbenet

48
Q

Clavicula

A

Utgår från sternum och syftar till början av armen.

49
Q

Humerus

A

Benet i överarmen

50
Q

Radius

A

Höger ben i underarmen

51
Q

Ulna

A

Vänster ben i underarmen

52
Q

Os coxae

A

Höftenbenet

53
Q

Femur

A

Lårbenet

54
Q

Fibula

A

Smalare ben till höger i smalbenet

54
Q

Tibia

A

Tjockare ben till vänster i smalbenet

55
Q

Vad gör vänstra sidan av hjärtan?

A

Det får blod från lungorna och skickar ut syrerikt blod till kroppen

56
Q

Hjärtats kärl indelningar (aorta)

A
  • Aorta ascendens
  • Arcus aorta
  • Aorta descendens
57
Q

Aorta ascendens

A

Första biten av kärlet som går ut från hjärtat.

58
Q

Arcus aorta

A

Bågen som kommer efter aorta ascendens.
Från den går 3 st kärl som skickar ut blod

59
Q

Aorta descendens

A

Efter aorta bågen och går nedåt mot buken

60
Q

Vad är specifikt/annorlunda gällande de att det finns 3 kärl som utgår från arcus aorta?

A

Stämmer för ungefär 85% men individer ser väldigt olika ut anatomiskt

61
Q

a. carotis communis sin

A

Den artären som utgår mitterst av de 3 huvudutångarna från arcus aorta.
Försörjer främst huvudet och vissa delar av halsen

62
Q

a.subclavia sin

A

Utgår längst till vänster från arcus aorta.
Den försörjer armen med blod

63
Q

Truncus brachiocephalicus

A

Den av 3 huvudartärerna som utgår till höger sida från arcus aorta

64
Q

a subclavia

A

artären som går till höger om Truncus brachiocephalicus och försörjer höger arm med blod.

65
Q

a. carotis communis

A

Artären som grenar ut från brachiocephalicus och för blod upp mot hjärnan

66
Q

Kärl byter ofta namn när de når en ny region. Ge exempel med a subclavia dx

A
  • Subclavia när det ligger under nyckelbenet.
  • Sen kommer det till armhålan och kallas axillaris
  • Sedan till överarmen och kallas brachialis
  • Sedan till underarmen så delar den upp sig i radialis och ulnaris
67
Q

Aorta descendens delas upp i två delar av diaphragma, förklara

A
  • Kallas för aorta thoracica när den ligger i thorax
  • Sedan kommer man till diaphragma som är en stor påformad muskel som är viktig för andning
  • När man gått förbi diaphragma byter den namn till aorta abdominalis
68
Q

Kärl i buken, börja med aorta abdominalis

A
  • Först efter diaphragma har vi aorta abdominalis
  • När vi kommer ner till bäckenet/bäckbenet delas kärlet i 2 och den högra delen byter namn till a. iliaca communis
  • Sedan har vi a. iliaca externa som går till bäckenet och a. iliaca externa som fortsätter ner
  • När a. iliaca externa kommer in i benet byter den namn till a. femoralis
69
Q

Djupa vener

A
  • Går ofta bredvid artärer och har samma namn
  • Vissa viktiga undantag.
70
Q

Ytliga vener

A
  • Ligger underhuden
  • Pariga med artärer, skada på artärer ger snabb blodförlust med långsamt med vener
71
Q

Artär och ven som skicka blod till hjärnan o huvudet, vad kallas de?

A
  • a. carotis communis
  • v. jugularis interna
72
Q

Artär och ven som skickar blodet till armen, vad kallas de?

A
  • a. subclavia
  • v. subclavia
73
Q

Vad händer när v. subclavia och v- jugularis interna går ihop?

A

De bildar v. brachiocephalica, för vener gäller detta både höger och vänster sida tillskillnad från artärer där det endast sker på höger sida, o vänster via arcus aorta

74
Q

v. brachiocephalica dx/sin går samman och vad händer då?

A

De bildar v. cava superior, som sedan går in i hjärtat och skickar tillbaka allt övrigt blod som kommit från resten av kroppen

75
Q

Vad gör cava inferior?

A

Skickar upp blod från nedre delen av kroppen

76
Q

Vad gör lymfsystemet?

A
  • Tömmer interstitiell vätska
  • Transporterar fetter från blodet
  • Hjälper immunförsvaret
77
Q

Beskriv övriga egenskaper gällande lymfsystemet

A
  • lymfnoderna är utspridda över hela kroppen
  • Mjälten är ett viktigt lymfatiskt organ
  • kommer tillbaka till cirkulationen där v.subclavia går ihop med v.jugularis interna
78
Q

Beskriv hjärtat

A
  • Hjärtat pumpar ca 5L/min i vila
  • har en egen rytm med hjälp av pacemaker celler
  • Rytmen kan regleras via det autonoma nervsystemet
79
Q

Vad består hjärtat av?

A
  • Är som två parallella pumpar, höger sidan pumpar blod till lungorna, lite exponerat framåt
  • Består av två förmak och två kammare
  • omgivet av pericardium (hjärtsäcken)
80
Q

Atrium

A

Förmak

81
Q

Kammare

A

Ventriculus

82
Q

Atrium dextrum

A

Tar emot syrefattigt blod från kroppen,
- höger sida hjärtat, längst bak

83
Q

Ventriculus dexter

A

Skickar blodet vidare till lungorna, höger sida hjärtat
- Höger sida hjärtat, mitten längre ner

84
Q

ventriculus sinister

A

Vänster sida av hjärtat, långt fram

85
Q

Atrium dextrum

A

Höger sida hjärtat, baksida

86
Q

Atrium sinistrum

A

Vänster sida av hjärtat på baksidan, mitten.
Tar emot syrerikt blod från lungorna

87
Q

Ventriculus sinister

A

Vänster sida, längst fram, nere
Skickar syrerikt blod till kroppen

88
Q

V. cava superior

A

Översta och tjockaste venen bredvid aorta
tar emot blod från övre delen av kroppen

89
Q

v. cava inferior

A

Tjockaste venen på botten av hjärtat
tar emot blod från nedre delen av kroppen

90
Q

Vv pulmonalis sinistrae

A

Två venerna i mitten av hjärtat på vänster sida

91
Q

Vv pulmonalis dextrae

A

Två venerna i mitten av hjärtat på höger sida

92
Q

Sinus coronarius

A

Mindre venen till vänster om v. cava inferior
Blod från hjärtat

93
Q

Vänster sida av hjärtat tar emot…

A

Syrerikt blod från lungorna

94
Q

Höger sida av hjärtat tar emot

A

Syrefattigt blod från kroppen

95
Q

Via vad skickar höger sida syrefattigt blod till lungorna?

A

Truncus pulmonalis
- a. pulmunalis sinistra
- a. pulmunalis dextra

96
Q

Lungkretsloppet syresätter blodet med hjälp av

A
  • lägre tryck
  • tunnare ventrikelvägg
97
Q

Systemkretsloppet syresätter blodet med hjälp av

A
  • Högt tryck
  • Tjockare ventrikelvägg
98
Q

Pacemaker celler

A
  • har en egen rytm
  • aktiverar hjärtat
  • Kan regleras av autonoma nervsystemet

Läkar T1 Bv1 (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions