Modul 3 anatomi Flashcards
Hur utgår man gällande position inom anatomi?
En stående person med handflatorna riktade framåt, man utgår även från patientens synvinkel
Dexter
Höger
Sinister
Vänster
Superior
Övre
Inferior
Lägre
Medial
Mot mittlinjen av kroppen (mitten)
Lateral
Mot utsidan av kroppen (från mitten)
Proximal
Nära början, i början. Ex proximal del av armen kommer ligga närmre kroppen (ex axeln)
Distal
Vid slutet, i slutet. Exempelvis distal del kommer ligga längre från kroppen exempelvis handen på armen.
Anterior
Framåt
Posterior
Bakåt
Ipsilateral
På samma sida av mittlinjen
Kontralateral
På andra sidan av mittlinjen
Visceral
En ryggsäck så är den viscerala delen insidan av ryggsäcken
Parietal
En ryggsäck så är den parietala delen utsidan av ryggsäcken
Profund
Djupt liggande, alltså djupare i kroppen
Superficiell
ytligt liggande, närmare ytan av kroppen
Dorsal
Mot ryggen
Ventral
Mot magen
kraniell
Mot kraniet
Caudal
Mot svanskotan
Rostral
Mot näbben
Kolla på en på person på frontalplan inom anatomi
Som att kolla på en person framifrån eller bakifrån
Horisontell/axialt/transversallt plan inom anatomi
Kollar kroppen längs med längden, uppifrån eller nedifrån.
Standard är att nästan alltid titta underifrån.
Sagitalt snitt inom anatomi
Skär kroppen i mitten.
Artär latin
a. arteria
ven latin
v. vena
nerv latin
n.nervus
Muskel latin
m.musculus
ben latin
os ben
Ligament latin
lig. Ligamentum
Lymfknuta latin
nl. Nodus lymphaticus
Artärer
- De första kärlen efter hjärtat
- Högt tryck
- Skickar blod till olika delar av kroppen
- Som bilvägar som ser till att det kommer blod till kroppens alla organ
Arteriol
- När blodet sedan kommit fram till ett organ delar artärerna upp sig till arterioler som är mycket mindre
- Grenar ut från artärer
- Sitter i själva organet Viktiga för att reglera blodflöde
Kapillärer
- Syreutbyte osv
- När vi kommit fram till själva vävnaden då kommer kapillärerna
venoler
Kommer efter kappilärerna
Vener
Skickar tillbaka blodet till hjärtat
Kategorisering av Blodkärl i 3 grupper
- Artärer och arteriol
- kapillärer
- Venoler och vener
Uppbyggnad av kärl
Består av olika lager
- Endotelceller
- Elastiska fibrer
- Glatt muskulatur
Endotelceller
- Innersta lagret på kärl
- Lika på alla kärl
Elastiska fibrer
- Behåller tryck
- Störst vikt hos artärerna, hjälper till genom att dra ihop sig och pressa blodet framåt
- Finns även hos vener men inte hos kapillärer
Glatt muskulatur (smooth muscle)
- Reglerar blodflöde
- arterioler
Olika typer av kapillärer
De skiljer sig i hur lätt det är för saker att åka genom dem.
- Continuous
- Fenestrated
- Discontinuous
Continuous kapillär
- ## Finns ex i hud, muskler, lungor CNS
Fenestrated kapillärer
- När mellanrummet är lite större
- Finns ex i njurarna där det är bra att kunna filtrera litegrann
Discontinuous kapillärer
- Större mellanrum/hål
- Levern, mjälten, benmärgen
Columna vertebralis
Ryggraden. Utgår från mitten av ryggraden(ryggraden)
Sitter fast i höftbenet
Clavicula
Utgår från sternum och syftar till början av armen.
Humerus
Benet i överarmen
Radius
Höger ben i underarmen
Ulna
Vänster ben i underarmen
Os coxae
Höftenbenet
Femur
Lårbenet
Fibula
Smalare ben till höger i smalbenet
Tibia
Tjockare ben till vänster i smalbenet
Vad gör vänstra sidan av hjärtan?
Det får blod från lungorna och skickar ut syrerikt blod till kroppen
Hjärtats kärl indelningar (aorta)
- Aorta ascendens
- Arcus aorta
- Aorta descendens
Aorta ascendens
Första biten av kärlet som går ut från hjärtat.
Arcus aorta
Bågen som kommer efter aorta ascendens.
Från den går 3 st kärl som skickar ut blod
Aorta descendens
Efter aorta bågen och går nedåt mot buken
Vad är specifikt/annorlunda gällande de att det finns 3 kärl som utgår från arcus aorta?
Stämmer för ungefär 85% men individer ser väldigt olika ut anatomiskt
a. carotis communis sin
Den artären som utgår mitterst av de 3 huvudutångarna från arcus aorta.
Försörjer främst huvudet och vissa delar av halsen
a.subclavia sin
Utgår längst till vänster från arcus aorta.
Den försörjer armen med blod
Truncus brachiocephalicus
Den av 3 huvudartärerna som utgår till höger sida från arcus aorta
a subclavia
artären som går till höger om Truncus brachiocephalicus och försörjer höger arm med blod.
a. carotis communis
Artären som grenar ut från brachiocephalicus och för blod upp mot hjärnan
Kärl byter ofta namn när de når en ny region. Ge exempel med a subclavia dx
- Subclavia när det ligger under nyckelbenet.
- Sen kommer det till armhålan och kallas axillaris
- Sedan till överarmen och kallas brachialis
- Sedan till underarmen så delar den upp sig i radialis och ulnaris
Aorta descendens delas upp i två delar av diaphragma, förklara
- Kallas för aorta thoracica när den ligger i thorax
- Sedan kommer man till diaphragma som är en stor påformad muskel som är viktig för andning
- När man gått förbi diaphragma byter den namn till aorta abdominalis
Kärl i buken, börja med aorta abdominalis
- Först efter diaphragma har vi aorta abdominalis
- När vi kommer ner till bäckenet/bäckbenet delas kärlet i 2 och den högra delen byter namn till a. iliaca communis
- Sedan har vi a. iliaca externa som går till bäckenet och a. iliaca externa som fortsätter ner
- När a. iliaca externa kommer in i benet byter den namn till a. femoralis
Djupa vener
- Går ofta bredvid artärer och har samma namn
- Vissa viktiga undantag.
Ytliga vener
- Ligger underhuden
- Pariga med artärer, skada på artärer ger snabb blodförlust med långsamt med vener
Artär och ven som skicka blod till hjärnan o huvudet, vad kallas de?
- a. carotis communis
- v. jugularis interna
Artär och ven som skickar blodet till armen, vad kallas de?
- a. subclavia
- v. subclavia
Vad händer när v. subclavia och v- jugularis interna går ihop?
De bildar v. brachiocephalica, för vener gäller detta både höger och vänster sida tillskillnad från artärer där det endast sker på höger sida, o vänster via arcus aorta
v. brachiocephalica dx/sin går samman och vad händer då?
De bildar v. cava superior, som sedan går in i hjärtat och skickar tillbaka allt övrigt blod som kommit från resten av kroppen
Vad gör cava inferior?
Skickar upp blod från nedre delen av kroppen
Vad gör lymfsystemet?
- Tömmer interstitiell vätska
- Transporterar fetter från blodet
- Hjälper immunförsvaret
Beskriv övriga egenskaper gällande lymfsystemet
- lymfnoderna är utspridda över hela kroppen
- Mjälten är ett viktigt lymfatiskt organ
- kommer tillbaka till cirkulationen där v.subclavia går ihop med v.jugularis interna
Beskriv hjärtat
- Hjärtat pumpar ca 5L/min i vila
- har en egen rytm med hjälp av pacemaker celler
- Rytmen kan regleras via det autonoma nervsystemet
Vad består hjärtat av?
- Är som två parallella pumpar, höger sidan pumpar blod till lungorna, lite exponerat framåt
- Består av två förmak och två kammare
- omgivet av pericardium (hjärtsäcken)
Atrium
Förmak
Kammare
Ventriculus
Atrium dextrum
Tar emot syrefattigt blod från kroppen,
- höger sida hjärtat, längst bak
Ventriculus dexter
Skickar blodet vidare till lungorna, höger sida hjärtat
- Höger sida hjärtat, mitten längre ner
ventriculus sinister
Vänster sida av hjärtat, långt fram
Atrium dextrum
Höger sida hjärtat, baksida
Atrium sinistrum
Vänster sida av hjärtat på baksidan, mitten.
Tar emot syrerikt blod från lungorna
Ventriculus sinister
Vänster sida, längst fram, nere
Skickar syrerikt blod till kroppen
V. cava superior
Översta och tjockaste venen bredvid aorta
tar emot blod från övre delen av kroppen
v. cava inferior
Tjockaste venen på botten av hjärtat
tar emot blod från nedre delen av kroppen
Vv pulmonalis sinistrae
Två venerna i mitten av hjärtat på vänster sida
Vv pulmonalis dextrae
Två venerna i mitten av hjärtat på höger sida
Sinus coronarius
Mindre venen till vänster om v. cava inferior
Blod från hjärtat
Vänster sida av hjärtat tar emot…
Syrerikt blod från lungorna
Höger sida av hjärtat tar emot
Syrefattigt blod från kroppen
Via vad skickar höger sida syrefattigt blod till lungorna?
Truncus pulmonalis
- a. pulmunalis sinistra
- a. pulmunalis dextra
Lungkretsloppet syresätter blodet med hjälp av
- lägre tryck
- tunnare ventrikelvägg
Systemkretsloppet syresätter blodet med hjälp av
- Högt tryck
- Tjockare ventrikelvägg
Pacemaker celler
- har en egen rytm
- aktiverar hjärtat
- Kan regleras av autonoma nervsystemet
