Modul 4 improved Flashcards

1
Q

I vilken ordning, superiort till inferiort ligger följande delar:
- Mesenchephalon
- Pons
- Thalamus
- Hypothalamus
- Medulla oblongata
- Corpus callossum
- Cerebrum/telenchephalon

A
  1. Cerebrum
  2. corpus callossum
  3. Thalamus
  4. Hypothalamus
  5. Mesencephalon
  6. Pons
  7. Medulla oblongata
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad ligger cerebellum i förhållande till andra delar v hjärnan?

A
  • Posteriort om pons och medulla oblongata
  • bakom och under mesencephalon, hypothalamus och thalamus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad gör thalamus?

A

Sorterar signaler/intryck som ska nå storhjärnan, skickar främst till cerebrala kortex/cortex cerebri som tolkar intrycken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hypothalamus

A
  • Hålla kroppens jämvikt
  • Direkt kontakt med autonoma nervsystemet
  • Reglerar hormonnivåer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka tre delar består hjärnstammen av?

A
  • Mesencephalo
  • Pons
  • Medulla oblongata
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör mesencephalon?

A
  • Producerar dopamin
  • Viktig för motorik och belöningsystem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad gör Pons?

A
  • Omkopplingsstation för signaler från storhjärnan som ska till lillhjärnan
  • Hanterar omedvetna processer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad gör medulla oblongata?

A
  • Förlängd märg
  • Kopplar samman storhjärnan och ryggmärgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Cortex cerebri/hjärnbarken (cerebrala cortex)

A
  • Det yttre lagret av grå substans ovanpå hjärnhalvorna
  • Viktig för högre kognitiva funktioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är cortex cerebris två delar?

A
  • Associationscortex
  • Primärcortex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Cerebellum/lillhjärnan

A
  • Viktig för att planera och finjustera rörelser
  • Främst hand och fotrörelser
  • hjälper också balansen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad finns inom den gråa substansen?

A

Nervcellskroppar som länkas samman via synapser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vit substans

A
  • Massa nervtrådar
  • Axoner skickar signaler mellan olika delar av barken
  • Skyddas av myelin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

capsula interna

A

Fungerar som en kabel som kopplar ihop en hjärnhalva med resten av kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Gyrus postcentralis

A

tar emot känslointryck från hud, sensorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ventriklar

A

Vätskefyllda hålrum med förbindelse till varandra
- Innehåller cerebrospinal vätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Gyrus precentralis

A

Gör så vi kan styra rörelser med viljan, motorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Frontalloben

A

Planering och styrande va motorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Parietalloben

A

Känsel och synbearbetning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Temporalloben

A

Minne och hörsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Occipitalloben

A

Synbearbetning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Motorcortex

A

Den del av cerebri media som planerar och ger upphov till frivilligt utförda rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Basala ganglierna

A
  • Djupt inne i hjärnan som en klump av kärnor
  • startar och stoppar rörelser
  • Viktiga för procedurellt minne
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Amygdala

A

Minnen och emotioner, speciellt skapa rädsla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hippocampus

A

Viktig för att konsolidera minne och skapa deklarativt minnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q
  1. n opticus
A

Ögonmotorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

v. n. trigeminus

A

Känsel i ansiktet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vll. n. facialis

A

Motoriken i ansiktet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

x. n. vagus

A

Autonoma nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

vad är medulla spinalis ett annat ord för?

A

Ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

vad gör spinalnerver?

A

Skickar signaler som går ut från ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

ventralhornet

A
  • Innehåller motorneuroncelles kropp
  • Skickar axon via ventralroten
  • Sköter motorik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Dorsalhorn

A
  • tar emot sensorisk info
  • Kommer inte till dorsalhornet via dorsalroten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilka två artärer skickar upp blod till hjärnan?

A
  • A. carotis interna
  • a. vertebralis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vilka delar av hjärnan försörjer a. cerebri media?

A

laterala ytan
- motorcortex och sensoriska cortex
- områden i parietal, temporall och frontal

35
Q

Vilka delar av hjärnan försörjer a. carotis interna?

A

Mediala delar av hjärnan
- Parietalloben
- delar av frontal
- mediala sidan av temporal

36
Q

Vilka delar försörjer a. cerebri anterior med blod?

A

Främst mediala och främre delarna av hjärnhalvorna

  • Frontalloben, inklusive motorcortex
37
Q

Vilka typer av neuron finns det?

A
  • Motorneuron
  • Sensoriska neuron
  • Interneuron
38
Q

Gliaceller

A

Funktion att omge nervceller och bl.a modulera framskridningen av nervimpulser
Ex oligodendrocyt

39
Q

Oligodendrocyt

A
  • Finns i CNS
  • Producerar myelin
  • Omger en del neuron och skapar myelinskidor (myeliniserar)
40
Q

Vilomembranspotential

A
  • Negativ pga hög koncentration kalium på cellens insida och låg på utsidan
  • natriumkoncentrationen är tvärtom
41
Q

Läckkanaler

A

Jonkanaler som alltid är öppna och främst släpper genom kaliumjoner

42
Q

Vanlig transmittor i snabba synapser

A

Glutamat

43
Q

vanligt retande transmittor i CNS

A
  • GABA
44
Q

Vanligaste hämmande i CNS

A

Glycin

45
Q

Hämmande i ryggmärgen

A

Acetylkolin

46
Q

Inhibitorisk postsynaptisk potential

A

Vid frisättning av en hämmande transmittor kkommer membranpotentialen gå i en negativ riktning

47
Q

Excitatorisk postsynaptisk potential

A

Vid frisöttning av retande transmittor kommer membranpotentialen gå i en positiv riktning

48
Q

De olika delarna av synen i anterior-posterior ordning

A
  1. n. opticus
    2.Chiasma opticum
  2. Tractus opticus
  3. Thalamus
  4. delar sig i övre och nedre synfältet de är typ vända???
49
Q

Vart ligger syncortex?

A

Bakre delen av mediala occipitalloben

50
Q

Vad gör syncortex?

A

Här bestäms vilken information som är relevant

51
Q

De fyra familjerna av hormoner

A
  • peptidhormoner
  • Aminhormoner
  • Steroidhormoner
  • Lipidhormoner
52
Q

Peptidhormoner

A

Vattenlösliga och binder till receptorer på cellmembranets yta

  • Insulin
  • Glukagon
  • FSH
  • LH
  • GnRH
53
Q

Aminhormoner

A
  • Bildas av tyrosin eller tryptofan.
  • Vattenlösliga
  • Binder till receptorer i membranet eller cellkärnan

Ex:
- Thyroideahormon
- Adrenalin, noradrenalin
- dopamin

54
Q

Steroid hormoner

A
  • fettlösliga
  • Bildas av kolesterol
  • Binder till receptorer i cytoplasman eller cellkärnan
  • Påverkar cellens gener och kan få proteinsyntesen att förändras

eX:
- Östrogen
- Progesteron
- Testosteron
- Kortisol

55
Q

Lipidhormoner

A

Hormoner som bildas från vissa fetter och ofta verkar parakrint

56
Q

Endokrin frisättning av hormoner

A

Endokrin cell producerar hormon som frisätts ut i blodbanan och kan nå alla kroppens celler (med rätt receptorer)

57
Q

Parakrin frisättning av hormon

A

Cellen signalerar hormonfrisättning direkt till närliggande cell och vävnad
- Går ej till blodbanan

58
Q

Autokrin frisättning

A

Endokrin cell producerar hormon som kommer binda till receptorer på samma cell eller celltyp.
En form av lokal signalering

59
Q

neurokrin frisättning av hormon

A

Nervcell producerar hormoner som åker ut i blodbanan

60
Q

Hypofysen

A
  • regleras av hypothalamus
  • Består av adenohypofysen och neurohypofysen
61
Q

Vad stimulerar Adenohypofysen? och vad kommer adenohypofysen stimulera

A
  • När den stimuleras av hypothalamus sker endokrin frisättning
  • Denna frisättning kommer i sin tur stimulera ex sköldkörteln, binjurebarken och gonaderna att frisätta sina hormon
  • frisätter tilväxthormon
62
Q

Vilka hormon utsöndrar adenohyposfysen?

A
  • TSH
  • LH och FSH
  • ACTH
    -GH och STH
63
Q

Vilket målorgan har ACTH?

A

Binjurebarken

63
Q

Vilket målorgan har thyroideastimulerande hormon?

A

Thyroidea

64
Q

Thyroidea/sköldkörteln
Vadgör thyroidea? Vad behövs thyroidea för?

A
  • Producerar thyroideahormon, de innehåller jod
  • reglerar metabolismen
  • Behövs för att beta receptorer ska fungera normalt
64
Q

Parathyroidea/bisköldkörteln

A
  • producerar parathyroideahormon som reglerar kalciumnivån i blodet
65
Q

Binjuren, vilka är dess två delar och vad gör dem?

A

Består av binjurebarken och binjuremärgen

Binjurebarken:
- Endokrin körtel som producerar steroidhormon, bl.a kortisol

Binjuremärgen:
- Neuroendokrin körtel
- Producerar adrenalin och noradrenalin
- Styrs av sympatiska nervsystemet

66
Q

Endokrina pankreas

A

Bukspottskörtelns endokrina del består av langerhanska öarna
- Insulin och glukagon

  • Endokrina aktiviteten regleras av glukoskoncentrationen i blodet
67
Q

Gonader

A

Två delar, ovarierna och testiklarna

Producerar östrogen, progesteron, testosteron

  • Receptorerna finns inuti cellen
  • Regleras av hypothalamus och hypofysen
68
Q

Thyroideahormon

A
  • Påverkar nästan alla celler i kroppen
  • Ökar hjärtats slagvolym och frekvens
  • Frisättning regleras av thyroideaaxeln, feedback-system
69
Q

Parathyroideahormon

A
  • Frisätts från parathyroidea när kalciumnivå i blodet sjunker
  • Stimulerar frisättning av kalcium från benen
  • Och dels genom njurarna stimuleras att att minska utsöndring av kalcium till urin
70
Q

Kortisol

A
  • Viktig för dygnsrytm och stressreaktion
  • Stimulerar glukoneogenes
  • Blodsocker höjs genom nedbrytning av proteiner
71
Q

Adrenalin

A
  • Frisätts från binjuremärgen
  • Styrs av sympatiska nervsystemet
  • Liknande kortisol men snabbare effekt
  • Stimulerar leverns frisättning av glukos
  • Höjer blodtryck och blodsocker
72
Q

Glukagon

A
  • regleras av blodsockerhalten
  • Stimulerar nedbrytning av glykogen
  • Stimulerar också glukoneogenes när glykogen tar slut
73
Q

Insulin

A
  • Frisättning regleras av blodsockerhalt
  • Stimulerar cellernas intag av glukos och glykogenes
74
Q

Progesteron

A
  • Livmoderns utveckling under mens
  • Fostrets utveckling under graviditet
75
Q

Testosteron, frisättning

A

Frisättning stimuleras av LH och regleras av feed-back

76
Q

vattenlösliga receptorer

A

Binder till receptorer på cellmembranets yta
- Transporteras med hormonproteinkomplex

77
Q

Fettlösliga receptorer

A

Fettlösliga hormoner kan passera membranet och binder till receptorer i cytoplasman

78
Q

Pulsatilitet

A

Hormoner frisätts inte kontinuerligt utan i omgångar

79
Q

Feed-backsystem

A

Hormoner reglerar sig själva genom att verka hämmande på frisättning av hormoner från hypothalamus och hypofys som stimulerar den egna frisättningen.

80
Q

Proteinbindning gällande hormoner

A

Endast fria/obundna hormon är aktiva

81
Q
A
81
Q
A
82
Q
A