Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Läkar T1 Bv1 > Modul 3, biokemi och fysiologi > Flashcards

Modul 3, biokemi och fysiologi Flashcards

1
Q

Vad behöver kroppen för att klara energikrävande processer?

A

Skapa ATP, Adenosintrifosfat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

ATP, Adenosintrifosfat är cellernas “batterier”, utveckla (hur bildas dem och vad används de till)…

A
  • ATP bildas med energi som frigörs när kolhydrater, fett och proteiner bryts ner (katabolism)
  • ATP kan användas för att driva energikrävande reaktioner
  • Energi från katabolismen kan lagras likt ett batteri, för att användas någon annanstans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Exempel på specifika funktioner/uppgifter ATP används för

A
  • Transport av joner över cellmembranet
  • Muskelkontraktion
  • Nervimpulser
  • Intracellulär signalering
  • Produktion av DNA och RNA
  • Cellrörelse
  • Transport inom cellen
  • Reparation och tillverkning av ny vävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ge exempel på makro-näringsämnen

A
  • Kolhydratet
  • Proteiner
  • Fett
    De är uppbyggda av aminosyror
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Digestion, vad gör enzymatisk kemisk spjälkning i tarmen

A

Enzymatisk och kemisk spjälkning i tarmen omformar ex makronäringsämnen så de kan tas upp av epitelceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Digestion av proteiner

A

Spjälkning omvandlar protein till aminosyror och peptider, proteaser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Digestion av fett

A

Spjälkas till fettsyror och monoacylglycerol, lipaser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Digestion av stärkelse/socker

A

Spjälkas till monosackarider, (amylaser, disackaridaser)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Katabolism

A

Nedbrytning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Anabolism

A

Uppbyggnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur får vi ut energi?

A

Förbränningsprocessen: Katabolism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad används energin till?

A

Lagras eller för anabola processer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad har vi syre till?

A

Aerob eller anaerob metabolism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur fungerar förbränning i kroppen?

A

Vävnader i kroppen får sin energi via näringsämnen i vår mat.
Den här energin används för anabola processer och övergår slutligen i värme

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Glykolys

A

Nedbrytning av glukos till pyruvat, sker i cytosolen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är citronsyracykeln? (funktion o plats)

A

Oxiderar kolbränslen för att bilda energi. Detta sker i mitokondriena

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Andningskedjan

A

Ämnen bildade i katabolismen ger en massa ATP, syre används och detta sker i mitokondrierna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Betaoxidation

A

Fettsyror bryts ned och används i citronsyracykel och andningskedja, detta sker i mitokondrier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Transaminering/deaminering sedan ureacykeln

A

Aminosyror blir ketosyror, används främst i citronsyracykeln. Här används både cytosolen och mitokondrie, kvävet tas sedan hand om i ureacykeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur fungerar cellens nedbrytning av glukos?

A
  1. Först sker glykolysen i cytoplasman där glukos omvandlas till ATP och pyruvat.
  2. Pyruvatet fortsätter till mitokondrien där citronsyracykeln skerdå omvandlas pyruvatet till acetylkoenzym A (acetyl-CoA) och koldioxid. Acetyl-CoA omvandlas sedan till ATP och koldioxid, och H+ samt e- som går vidare
  3. H+ och e- (NADH + FADH2) går vidare till andningskedjan där syre tillkommer och bildar ATP och H2O.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur fungerar cellens nedbrytning av glukos vid syrebrist? (Cori-cykeln)

A
  1. Anaerob glykolys sker i muskel, cytoplasma, här omvandlas glukos till Pyruvat och ATP, sedan sker ett energikrävande steg där pyruvatet omvandlas till laktat
  2. laktatet rör sig i blodomloppet
  3. Laktatet kommer till levern, cytoplasma där laktatet omvandlas till pyruvat igen, sedan sker en energikrävande process där ATP används för att skapa glukos, detta kallas glukoneogenes och detta går runt i en cirkel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Cellens nedbrytning av fettsyror, steg 1, cytoplasman

A

CoA tillsätts till fettsyran som därmed blir en aktiverad fettsyra och går vidare till steg 2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Cellens nedbrytning av fettsyror, steg 2, Mitokondrien

A
  • CoA tillsätts till den aktiverade fettsyran och bildar Acetyl-CoA
  • Dessutom övergår den aktiverade fettsyran till H+ och e- (NADH+FADH2)
  • Dessutom sker beta-oxidation där den aktiverade fettsyran förlorar 2 kol varje runda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Cellens nedbrytning av fettsyror, steg 3, citronsyracykeln

A
  • Acetyl CoA bildar koldioxid och ATP
  • sedan tillsätta H+ och e- (NADH och FADH2) som sedan får syre och bildar ATP och H2O (andningskedja)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Citronsyracykeln i mitokondrien, 8 steg (CAIKSSFM)

A
  1. Citratsyntas
  2. Akonitas
  3. isocitrat-dehydrogenas
  4. Ketoglutarat-dehydrogenas-komplex
  5. Succinyl CoA syntetas
  6. Succinat dehydrogenas
  7. Fumaras
  8. Malat-dehydrogenas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Citronsyracykeln vilka 8 ämnen och hur många kolatomer

A
  1. Citrat, 6 kolatomer
  2. Isocitrat, 6 kolatomer
  3. Ketoglutarat, 5 kolatomer
  4. Succinyl CoA, 4 kolatomer
  5. Succinat, 4 kolatomer
  6. Fumarat, 4 kolatomer
  7. Malat 4 kolatomer
  8. Oxaloacetat, 4 kolatomer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad i aminosyror ger oss energi?

A

Aminosyrans kolskelett används i metabolismen för energi och kvävet (ammoniak) blir över.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Oxidativ fosforylering

A

Det är den sista fasen av andniingskedjan där den största mängden ATP produceras, detta sker i mitokondrien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Stegen i en oxidativ fosforylering

A
  1. Elektrontransport kedjan, ETC.
  2. Protonpumpning
  3. ATP-syntas
  4. ATP-produktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Steg 1 i oxidativ fosforylering

A

Elektrontransport kedjan, ETC. elektroner från NADH och FADH2 överförs och energin härifrån används för att pumpa vätejoner över membranet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Metabolismens huvudvägar - anabolism

A
  • Glukogensyntes
  • Glukoneogenes
  • Fettsyntes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Glukogensyntes

A

Bildning av glukospolymer som lagringsform, vid överskott av energi.
Motsvarande katabol process är glykogenolys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Glukoneogenes

A

Nybildning av glukos, främst från aminosyrornas kolskelett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Fettsyntes

A

Sker vid överskott av energi och innebär nybildning av fettsyror och fett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

De 2 metaboliska processerna

A
  • Anabolism, uppbyggnad av nya molekyler
  • Katabolism, Nedbrytning av befintliga molekyler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilka typer av restprodukter skapas i kroppen?

A
  • I njuren, NH4+
  • I lungorna koldioxid
  • I blodet värme
  • H2O
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Typer av Histokemisk färgning

A
  • fixering
    -dehydrering
  • inbäddning
  • Snittning
  • färgning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Histologi

A

Läran om celler, vävnader och organ studerade under ett mikroskop

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Histokemisk färgning, hematoxylin

A

Färgar cellkärna, ribosomer och ER

39
Q

Histokemisk färgning, eosin

A

Färgar cytoplasmiska proteiner

40
Q

Vävnad

A

En samling celler i en organism som har liknande funktion.
Består av stroma och parenkym

41
Q

Stroma

A

Stödjevävnaden/bindvävnaden i ett organ

42
Q

Parenkym

A

Den funktionella vävnaden i ett organ, ex körtelceller i spottkörteln

43
Q

Organ

A

En yttre eller inre kroppsdel med en specifik funktion och form. De består av vävnader

44
Q

Människokroppens organ A-B

A
  1. Artär
  2. Bihåla
  3. Binjurar
  4. Bisköldkörtlar
  5. Blindtarm
  6. Blodkärl
  7. Bräss
  8. Bröstkorg
  9. Bröstvårta
  10. Buksportkörtel
45
Q

Människokroppens organ D-K

A
  1. Diafragma
  2. Gallblåsa
  3. Hjärna
  4. Hjärta
  5. Huden
  6. Hypofys
  7. Kvinnobröst
46
Q

Människokroppens organ L-M

A
  1. Leder
  2. Lever
  3. Livmoder
  4. Luftstrupe
  5. läpp
  6. Lungor
  7. Magsäck
  8. Matstrupe
  9. Mjälte
  10. Mun
  11. Muskel
47
Q

Människokroppens organ N-S

A
  1. Nerv
  2. Njurar
  3. Prostata
  4. Skelett
  5. Struphuvud
  6. Sköldkörtel
  7. Svalg
48
Q

Människokroppens organ T-Ö

A
  1. Tarmar
  2. Testiklar
  3. Tjocktarm
  4. Tolvfingertarm
  5. Tunntarm
  6. Urinblåsa
  7. Vener
  8. Äggstockar
  9. Ögon
49
Q

Organsystem, cirkulationsystemet

A

Hjärta och blodådror

50
Q

Vilka organ är vitala för gastro-intestinala systemet?

A

Mun, mage och tarmar

51
Q

Endokrina systemet

A

Ett kommunikationssystem som använder sig av hormoner

52
Q

Immunsystemet

A

Försvarar kroppen mot sjukdomar och inkluderar ex hud, hår och naglar

53
Q

Lymfatiska systemet

A

Transport av vätska från kroppens vävnader tillbaka till blodomloppet

54
Q

Muskelapparaten/muskelsystemet

A

ger, tillsammans med skelettet, dess rörelseförmåga

55
Q

Nervsystemet

A

Inhämtar information via nervceller, vidarebefordrar information via nervceller och behandlar information med hjälp av hjärna och nerver

56
Q

Reproduktionsapparaten/fortplantingssystemet

A

Könsorganen

57
Q

Respirationssystemet

A

Lungorna och luftvägarna som viktigast organ

58
Q

Skelettet

A

Struktur, skydd och ger tillsammans med musklerna rörelseförmåga

59
Q

Utsöndring

A

Inklusive urinvägarna, som producerar urin och för det bort från kroppen

60
Q

Fyra grundläggande typer av vävnad

A
  • Epitelvävnad
  • Bindvävnad/stödvävnad
  • Muskelvävnad
  • Nervvävnad
61
Q

Epitelvävnad

A
  • Ytepitel, finns på kroppens ytor som hud och slemhinnor
  • Körtelepitel, utgör aktiva delen av körtlar
62
Q

Vad är skillnad mellan epitelceller förbindningi jämförelse med bindväv?

A

Epitelceller sammanfogas med hjälp av fogsatser, medan bindväv har öppna cellförband (cellerna ligger inte sammanfogade utan har mellansubstans (matrix))

63
Q

Hyperplasi

A

Antalet celler ökar

64
Q

Hypertrofi

A

Storleken på celler ökar

65
Q

Primär ciliär dyskinesi, kartageners syndrom

A
  • Situs inversus, Organ i bröstkorg eller mage är felplacerade
  • Kroniska luftvägs problem, kinocilier i luftvägsepitel
  • Nedsatt fertilitet hos kvinnor och infertilitet hos män
66
Q

Typer av bindväv

A
  • Egentlig bindväv
  • Fettväv
  • Brosk
  • Ben
  • Blod/benmärg
67
Q

Mastcell

A

Frisätter bl.a histamin och deltar i allergiska reaktioner

68
Q

Allergiska reaktioner som kan orsakas av mastceller

A
  • Rodnad pga att histamin från mastceller vidgar blodkärl, vasodilatation
  • Svullnad, histamin från mastceller ökar permeabiliteten i blodkärl
69
Q

Mesenkymcell

A

Bindvävens stamcell

70
Q

Typer av muskelvävnad

A
  • Skelettmuskulatur, tvärstrimmig
  • Hjärtmuskulatur, tvärstrimmig
  • Glatt muskulatur
71
Q

Spottkörtlar, histologiska kännetecken för serösa körtelceller

A

Vattnigt, klart, lättflytande sekret

72
Q

Spottkörtlat, histologiska kännetecken för mukösa körtelceller

A

Segt, slemmigt, trögflytande sekret (pga mucin)

73
Q

Generell uppbyggnad av digestionskanalen
(gå tillbaka i vävnader sliden)

A
  1. Tunica mucosa (Lamina epithelialis, lamina propria och lamina muscularis mucosae
  2. Tela submucosa
  3. Tunica muscularis externa
  4. Tunica adventitia/serosa. Adventitia, retroperitoneala organ.
    Serosa, Intraperitonela organ
74
Q

Tunntarmen består av?

A
  • Duodenum, tolvfingertarmen
  • Jejunum, Tomtarmen
  • Ileum, Krumtarmen
75
Q

Ytförstorande strukturer i tunntarmen

A
  • Plica circulares, cirkulärt arrangerade veck
  • Villi (tarmludd), slemhinneutskott
  • Mikrovilli
76
Q

Vad gör duodenum?

A

Utsöndrar slem och bikarbonat som skyddar tarmen genom att neutralisera saltsyran som kommer från magsäcken

77
Q

Vad består tjocktarmen av? Och huvusaklig uppgift. (Intestinum crassum)

A

En av dess huvudsakliga uppgifter är att absorbera natriumjoner och vatten
Består av:
- Caecum, blindtarm
- Appendix vermiformis, (det maskformiga bihanget)
- Colon (ascendens, transversum, descendens, sigmoideum)

78
Q

Kort om Colon

A
  • Många bägarceller och lymfocyter
  • Enkelt cylinderepitel
  • Saknar villi
  • jämn yta
79
Q

Gallblåsa

A
  • Enkelt cylinderepitel
  • Mikrovilli
  • Inga bägarceller
  • Saknar även Tela submucosa och lamina muscularis mucosae
80
Q

Pankreas

A

Består av en endokrin del (hormonproducerande) och en exokrin del (Enzymproducerande)

81
Q

Langerhanska cellöar

A

Hormonproducerande delar i pankreas

82
Q

Vad gör den exokrina delen i pankreas?

A

Den producerar enzymer som behövs för matsmältning

83
Q

Exempel på olika kolhydrater…

A

Mono-, di- och polysackarider

84
Q

Exempel på fetter…..

A
  • Triacylglycerol
  • Fettsyror
  • Fosfolipider
  • Kolesterol
85
Q

Kvävebaserna för näringsämnen

A

Puriner och pyrimidiner

86
Q

Kofaktorer av central betydelse för näringsämnen

A
  • ATP
  • NADH
  • FADH2
87
Q

Enkel beskrivning av kolhydrater

A

Hydrater av kol

88
Q

Vad är ett krav för en kolhydrat?

A
  • (CH2O)n, n>3
  • ## Innehålla minst aldehyder eller ketoner, alltså en karbonylgrupp
89
Q

Vad kallas en monosackarid med 3,4,5,6 kol

A

Keto- eller aldo
- trios
- Tetros
- pentos
- hexos

90
Q
A
91
Q
A
92
Q
A
93
Q
A
94
Q
A
95
Q
A
96
Q
A

Läkar T1 Bv1 (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions