Kärl Three Flashcards

1
Q

Hur går blodet ifrån hjärtat till kapillär?

A

Hjärtats vänstra kammare -> Aorta -> Artärer -> Arterioler -> Metarterioler -> Kapillärer ->

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hur går blodet ifrån kapilärer tillbaka till vänster kammare?

A

Kapillärer -> Postkapillära venoler -> Venoler -> Vener -> Vena cava inferior och superior -> Hjärtats högra förmak -> Hjärtats högra kammare -> Lungartären -> Lungkapillär -> Lungvenen -> Hjärtats vänstra förmak -> Hjärtats vänstra kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

hur förändas trycket ifrån aortan till vener?

A

I aortan är det pumpade trycket mellan 120-0. När vi sedan kommer in det elastiska kärlen är det mellan 120-80 (där aortaklaffen sedan stänger). Trycket och dess ”vågor” minskar sedan tills i kapillärerna och venerna där ingen puls finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad har endotel för funktion på krälen?

A

§ Reglering av inflammation

§ Reglering av koagulation

§ Reglering av kärlväggspermeabilitet

§ Förmedlar signaler mellan blod och omgivande vävnad

§ Styr angiogenes (kärlnybildning)

· Genom att endotelcellerna kommunicerar

Reglering av glattmuskel tonus (ändrar kärlens inre diameter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur är ett kärl uppbyggt?

inte bara de olika delarna, utan vad finns där

A
  • Glycocalyx
    • Sitter emot lumen och känner av vad sin sker i blodet
    • Är kopplat till både kärnan och G-protein-receptorer
  • Cytoskelett
  • Tunica intima
    • Har endotel emot lumen
  • Tunica media
    • Glatt muskel
    • Elasin
    • Kollagen
  • Tunica adventitia
    • Bindväv
    • Kärl och nerver
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är aortans övergrippande anatomi?

A

Övergrippade anatomi är att den har en ascendens, båge och descendens. På bågen går tre kärl ut – vilka är:

  • truncus brachiocephalicus
  • A. carotis communis sinistra
  • A. subclavia sin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

aoartans uppbyggnad?

A
  • Är tjcokare än vena cava
  • Liten del tuncia intima
  • Stor del tunica media
    • Mycket muskelceller och kollagen och elastiska fiber
  • Liten del adventitia
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur är aortans elastiskt? förändirg av plats och ålder

koppla till blodtryck

A

Aortan är som mest elastisk i torax och mindre i buken. De är sedan kollagen som håller igen trycket. Styvheten hos aortan ökar med åldern då elastin bryts ner och mer kollagen bildas.

  • Systoliska blodtryck ökar med åldern för att aorta blir styvare. Diastoliska beror på HR och resistans, vilket inte ändras med åldern och därför är diastoliska konstant.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är windkesseleffekten?

A

· Under systole åker 40% av blodet igenom och går vidare i cirkulationen, men övriga 60% stannar i aortan på grund av att aortan vidgar sig

· Men i diastole får man ett långsamt flöde framåt igen av resterande 60%

· Detta leder till ett konstant flöde framåt. Annars hade de blivit mer ”pumpande”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur ändras windekesseleffekten när vi blir äldre?

A

När vi blir äldre så blir kärlen stelare, vilket gör dem mindre vigande ==> leder till att 40/60 inte fungera som det ska och pumpandet blir mer pulsviss än jämt flöde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är skillnad mellan blodflöde och tryckvåg?

A

Blodflödet är inte samma som tryckvåg! Flödet i aorta är ca 20cm/s och är hur t.ex. hur snabbt en erytorcyt förflyttas. Tryckvågen är mycket snabbare, 5-20 meter/s, och är det vi hör som puls efter att aortaklaffen öpnnats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad händer när en blodflöde respektive tryckvåg studsar tillbaka när de möter en kärlförgrenening?

A

Om ett flöde går ifrån höger till vänster och stöter på t.ex. en kärlförgrening så kommer lite att studsa tillbaka – detta gör det negativt. Men om en tryckvåg åker i samma riktning och stutsar tillbaka så gör den det positivt – vilket i sin tur kommer skapa en större våg när den möter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad händer när tryckvågens tillbaka stötande våg ske i diastoli vs sistoli?

A

Om tryckvågen är sakta så kommer denna ”stora våg” att ske i diastoli, medan en snabb våg (som sker pga styva kärl) gör så det sker i systole. Om det sker i systole så måste hjärtat jobba emot ett högre tryck è större belastning av vänster kammaren è tjockare vägg bildas è stelare hjärta

  • Tryckvågens hastighet är ett mått på styvhet i aorta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad påverkar aortastyvheten? 4 saker=

A
  • Rökning ökar arätstyvhet
  • Övervikt ökar artärstyvhet
  • C och E vitamin kan bättre
  • Träning kan bättra.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vilka två olika resistanskärl styr blodflödet?

A

Det finns två olika resistenskärl som styr blodflödet, de är:

  • Finkalibriga arteriella kärl
    • Glatt muskulatur dominerar i väggen – stort flödesmotstånd, styr reginalt blodflöde
  • Prekapilära reistenskärl
    • Hög myogen basaltonus, dvs de är ofta ihopdragna och styr flödet över kapiläter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

skillnad mellan elastisk artär och muskulär sådan?

A

Det finns små aterioler, vilka är små muskulära artärer. De har en betydligt tjockare del glatt muskulatur än de elastiska artärerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hur påverkas blodflödet av att radien ändras? vad heter de två ändringarna och varöfr är R viktig?

A

Beror på att den glatta muskulaturen antingen drar ihop sig eller kontrahera, detta kallas för:

  • Vasokonstriktion
    • Glatt muskelceller, icke viljestyrda, drar ihop sig – kontraherar
    • Den inre diametern på kärlet minskar
  • Vasodilatation
    • Glatt muskel slappnar av – relaxerar
    • Inre diamatern på kärlet ökar

Flödet beror till största del av radien eftersom formlen har Radien upphögt i 4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

koppling mellan wall shear stress och flöde?

A

Flödet påverkas också Wall shear stress, vilket är när flödet i blodet skapar kraft/friktion emot ytan när de åker fram.

  • Ökad flödeshastighet och/eller miskad radie leder till ökad stress.
  • De är kväveoxid frisättning som leder till minskad stress

Frisättning av kväveoxid, NO

NO bildas i endotelceller som svar på bland annat högt BT och shear stress och ACh och histamin.

  • Singaler till receptoer på endothel cellen gör att L-arginine blir NO och L-citrulline.
  • NO kan sedan gå över till muskelcellen fär den gör så GTP blir CGMP och vi får en relaxation ==> ökar flödet
19
Q

vad händer vid låg tid av hög sheer stress?

A

· Adaptivt svar (efter flera timmar för hög wall sheer stress)

o Kärlnybildning

§ Detta kan fås från ökad wall sheer stress vid träning

20
Q

hur får vi mer syre till musklerna vid träning?

A

· Syre minskar och metabola substanser så som laktat bildas

· Vi vill ha större flöde till musklerna så NO släpps ut

· Relaxation sker och diametern ökar

· ==> blodflödet ökar till musklen

21
Q

vad är myogen lokal reglering av flödflodet? och vad gör det?

A

Är det som justera blodflödet vid minsta lilla förändring. Exempel så leder minskat blodtryck till:

· att det atriella trycket i organ minskar

· blodflödet till det organ minskar då

· leder till minskad stress

· gör att muskeln i kärlet slappnar av

· blodflödet till organet återställs

22
Q

vad händer i kroppen när vi ställer oss upp och sen börja göra tåhävningar?

A
  • Vi ställer oss upp – gravitationen ökar blodtrycket nere vid foten – myogena mekanismer inducerar vaskonstriktion för att behålla blodflödet.
  • Vi gör tåhävningar så vi börjar producera laktat och syre andvänds,
    • ph sjunker
  • Metabola effekter gör lokal vasodilation (även myogena efekter gör detta), vilket leder till
  • Ökar blodflöde
  • Ökad blodflöde ger ökad shear stress och NO utlösers
    • Vasodillatation
  • Blodflödet ökar tack vare detta
23
Q

vad är kapiläter och hur påverkar metavol aktivit i vänad dem?

A

Efter små arterioler så kommer kapillär och sedan små venoler. Flödet från metarterioler till kapillärer och vidare till postkapillära venoler kallas mikrocirkulation – vars främsta funktion är utbyte av substanser mellan blod och den interstitiella vätskan.

Kapillärer finns i nästan alla celler i kroppen, men deras antal varierar med den metabola aktivitet i vävnaden. Vävnad med hög metabol aktivitet (av syre och näringsämnen) har ett utbrett kapillärt nätverk

Exempelvis muskler, hjärnan, levern, njurarna och nervsystemet

24
Q

varför är just kapillär bra på att göra utbyte? (stuktur=

A

· Kärlen saknar både tunica media och tunica externa

· Kärlen består enbart av ett singellager endotelceller och ett basmembran

o Detta gör att en substans bara behöver passera ett cellager för att komma till interstitialvätska

§ Lipidlösliga substanser, syre och kvävdioxid, kan lätt penetrera

§ Vattenlösliga kan gå in igenom microporer

· Avståndet mellan kapillär och cell är även väldigt litet

o Har tight/gap- junctions

25
Q

vilak olika kapilläter finns det ?

A
  • Kontinuerliga
    • Läkcer inte
    • Bindväv och hjärta
  • Fenesterade
    • Porer
    • Njure och tarm
  • Diskontinerliga
    • Större porer
    • Mjälte och benmärg
26
Q

vad är microcirlilation för något?

A

Mikrocirkulationen blodflöde igenom kapillärer styrs av ringmuskler runt kapilärren, så kallade prekapillär sfinktrar. I vila är majoriteten av dessa ihop dragna, vilket gör att blodflödet ändast går ut i ca 1 av 10 kapillär. När vi tränar, eller när större blodflöde behövs till organet, så öppnas mer kapilärrvägar.

27
Q

skillnad på filtration och osmos kopplat till transkapilärt utbyte?

A
  • Filtration
    • Transport av vätska (och dess joner) på grund av transmuralt tryck.
    • När blodet flödar igenom kapillärer kommer det skapa detta tryck.
      • Ökat systoliskt tryck ger ökat transmuralt tryck.
  • Osmos
    • När vätska rör sig över membran pga. koncentrationsskillnad
    • Beror här på proteiner, främst albumin
28
Q

hur är de olika trycken i kapilär och utanför som påverkar netfiltration?

I atriella delen!

A

I den atriela delen:

  • Det trnasmurella trycket i kapillären, HPc, är 35mmHg och vill trycka ut vätska ut ifrån kapillärt
  • Det osmosiska trycket i kapilärren, OPc, är ca 26mmHg pga albumin
    • Vill hålla kvar vatten
  • Utanför är trnasmurella trycket, HPif, 0mmhg
    • Vill dra in vatten i kapilläret
  • Utanför är osmstryck, OPif, lika med 1 mmHg pga. salter
    • Vill dra ut saker ifrån kapilläret
29
Q

vad är trycken i kapilärets ven del som påverkar netfiltration?

A
  • HPc = 17mmHg
    • Pga. att saker åkt ut
  • OPc = 26mmHg
    • Pga. allt albumin är kvar
  • HPif och OPif är samma (0 och 1mmHg)
30
Q

vad sker om netfiltration är posetiv vs negativ och hur räknar vi ut den?

A
  • Om detta blir positivt så kommer en filtration sker, och om det är negativt så kommer absorption ske.

Formeln är: NFP = de som vill ut minus det som vill in = (HPc + OPif) – (OPc + HPif)

31
Q

vad är NFP på artär delen vs ven delen i en kapillär?

A
  • För artär-delen är detta:
    • (35+1) – (25+0) = 11mmHg
    • Vilket är positivt och där med sker ut filtrering i atära delen av kapillären
  • För ven-delen är detta:
    • (17+1) – (25+0) = -7mmHg
    • Vilket är negativt och där med sker absorption i ven-delen av kapillären
32
Q

hur påverkar vasodilation filtrationen?

A
  • Vasodilation leder till
    • Minskad kärlresistens
    • Kapilärrtrycket stiger
    • è filtration av vätska ut i vävnad
33
Q

hur påverkar vaskonstriktion abspritioon?

hur används detta vid blödning?

A
  • Vasokonstriktion
    • Ökar kärlresistens
    • Sjunkt kapillärtryck
    • ==> absorption av extravaskulär vätska till blodet
      • Är reflexstyr och leder därför till:
        • Att vi kan ha en ”vätskereserv”
        • Kan används den vid blödning då blodvolymen faller kan så kan denna vätskeresrv användas.
34
Q

vad är öden och varför uppstår det?

A

Ödem är svullnad på grund av ansamling av vätska i vävnaderna. Ödem uppstår då skillnaden mellan de arterilla nettoflödet och de venösa netoflöder är posetivt. (i detta fall 11-7 =4) Därmed finns det ett nettoflöde av vätska ut i vävnaden. Ödem kan orsakas av:

  • Ökat hydrostatisk tryck på vensidan
  • Minskad kolloidosmtiskt tryck
  • Öksat läckage vidd skakad/inflammerad kapilärvägg
  • Stopp i lymfflödet
35
Q

olika vener? (större till mindre och vad utbyte sker)

A

Börjar mest postkapillära venoler, vilka är de minsta. De leder blodet ifrån kapillär till venolerna som sedan åker till venerna. De postkapilära venolerna är en del av mikrocirkulationen tillsammans med kapillären då de utbyter nutrienter och avfallsämnen.

36
Q

vad är venoler och postkapilära venoler?

A

När venolerna kommer längre ifrån kapillärerna får de ett eller två lager av glattmuskulatur

· Denna tjockare vägg gör att utbyte mellan blod och den interstitiella vätskan inte kan ske

De tunna väggarna hos postkapillära- och muskulära venoler möjliggör att venolerna kan fungera som reservoarer för stora blodvolymer

· Blodvolymen kan öka med 360%

37
Q

hur är vener upbyggda? vad är deras complice och tryck?

A
  • Har tunna väggar , men en större inre diameter än artärer
  • Lägre tryck i vener än i artärer
  • Hög complaince
    • Vid lågt tryck är C högt
      • Fram till 40 mmHg
    • Men vid stillastående ökar trycket och där med sjunker complience
      • Över 40Hg

Uppbyggnad

  • Tunica interna
    • Tunnare än för artärer
  • Tunica media
    • Mycket tunnare än för artärer
    • Relativt lite glatt muskulatur och elastiska fibrer
  • Tunica adventitia
    • Tjockaste lagret
    • Består av kollagen och elastiska fibrer
38
Q

vad är veners funtkion?

A

· Förmåga att ändra sig efter variationer i volym och tryck, men är inte utformade för att klara högt tryck

· Kroppens reservoar för blod

o Kallas därmed för kapacitanskärl

o Artärer kallas istället för resistenskärl

· För blodet tillbaka till hjärtat med sina klaffar

o Klaffarna gör att blod ej kan åka ifrån hjärtat, utan endast emot det

o Klaffar är utskått ifrån tunica intima

39
Q

vad beror det venös återflödet på? 4 saker

A

Beror på tre saker, samt klaffarna

  1. Tryckvågen i artärer, som venerna oftast löper läng, tycket blodet. Eftersom att klaffar finns så kan de bara åka åt ett håll.
  2. Skelettmusklernas kontraktion i lemmar hjälper även venöst återflöde till hjärtat
  3. Högerkammarens relaxation skapar ett sug som bidrar till återflöde.
40
Q

vad är systemkretsloppet?

A
  • Består av en parallea organkretslopp. Uppfyller deras blodbehov och kan regleras.
  • Är det ”stora kretsloppet”
41
Q

vad är lungkretsloppet?

A
  • ”Lilla kretsloppet”

Hjärtats högra kammare pumpar syrefattigt blod till lungorna genom lungartärstammen som förgrenas till de vänstra och högra lungartärerna som transporterar blod till varsin lunga. I lungorna tar de röda blodkropparna i blodet med sig syre och gör sig samtidigt av med koldioxid som blodet har tagit med sig från kroppens organ. Det syresatta blodet går tillbaka genom lungvenerna till hjärtats vänstra förmak och fortsätter sedan

42
Q

vad är specielt med hjärnaas blodsytem?

A
  • Minst tolerant emot ischemi.
  • Blodgenomströmning på 50-60 ml/min
  • Eftersom hjärnans kärl är i en fast volym så leder varje volymutvidgning till en komprimering någon annanstans.
  • Hjärnans blodvolym och genom genomströmning är några reglerad
    • Autoreglering håller trycket på 70-150 mmHg.
    • Förändringar kompenseras med förändring i kärlmotståndet i hjärnan.
43
Q

vad är speciellt med skelettmuskulatuens blodsystem?

normalt i vila och arbete

A
  • I vila är genomströmning 2-4 ml/min per 100g vävnad, men vi fysikt aktivet kan de gå öka med *50.
  • I början av arbete så vidgas först de terminal arteriolerna. Då aktiveras även vilande kapilärrregioner.
44
Q

hur är blodsystemet för mage och hud?

A

Magtarmkanalen

  • Är cirka 50ml/min per 100g vävnad
  • Stiger efter måltid till 250ml/min
    • Även före pga vagus

Huden

  • Hudens blodgenomströmning spelar stor roll för temperaturreglering
  • Är normalt 10 ml/min men kan öka till 150-200.