Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T2_CREN > Hjärta Three > Flashcards

Hjärta Three Flashcards

1
Q

Varför gör vi ekg?

A
  • Rytmdiagonastik
  • Struktuella hjärtförändringar
  • Värdering av ichemi (syrebrist)
  • Retleningssträrningar
  • Olika sjukdomar kan upptäckas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är det vi egentligen mäter med ekg?

A

EKG-singal är inte aktionspotentialen, utan strömmars rikting på utsidan av muskelcellen. Vektorn för detta har inte konstant riktning – utan vrider sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är jonkanalers koppling till EKG?

A

Det är jon pumparna som gör så celler blir laddade. Skapar membranspäning som är skilland mellan ut och insidan (V-insidan minus V-utsida). Dessa kanaler kan öppnas av olika stimuli – så som: mebranspänning; ligandere; sträckning och temp. Na+kanaler kan både aktiveras och inaktiveras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad är hodggkins cykel?

A

lite åker in vilket gör att spänningen ökar è leder att Na+ kanaler öppnas è mer Na+ in è gör att spänningne ökar mer och vi går om. De avslutas när Na-kanal inaktiveras och K-kanlaer aktiveras (k-kanaler kan vara sega vilket gör att vi kan få ännu negativare mV än start). Inaktivering av Na-kanalen gör att vi inte kan få nästa impuls direkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur öppnas jonkalnaer? vad är en fotboja?

A

När det är positivt på insidan så åker späningscenorer upp(emot ut) och där med öppnar kanalen. Det finns ibland en ”fotboja” som åker in i öppningen och stänger den efter att den öppnats – annars öppen hela tiden (det som får fotbojan att åka in är tid).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är de med elctoerna vi fäster på kroppen? vad mäter den? Vad är det som skapar vektorn?

A

Vi fäster elektroner på kroppen som mäter hjärtas elektriska impulser. Vid vila är hjärncellerna negativa på insidan och posetiva på utsidan – motsatt sker vid kontraktion av hjärncellen. Om vi fryser mitt i en pågången kontraktion av flera hjärtceller kan de se ut som följande:

bild

där en positiv elektron sitter på höger om muskel och en negativ på vänster (negativa kallas referens och posetiva kallas explorerande elektrod). Vektorn rör sig ifrån negativ utsida till positiva utsida è vilket kommer röra sig emot den positiva elektronen och därför göra en positiv våg på EKG.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vilket håll får kurvan då vektorn går emot minus?

A

negativ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad händer om hjärtats muskel är i vinkel ifrån vektorn?

A

Eftersom vi inte kan ha elektroner över allt, och de uppfattar bara de vektorer som går rakt emot dem, så måste vi dela upp sneda vektorer. Detta leder till mindre vågor.

Detta gör att vi mäter bara den uppdelningsvekor som är parallell med leadern.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad heter de vektoerna som sitter horixiontalt runt hjärtat?

A

Runt hjärtat - prekordialavledningar

I höjd med hjärtat sätter vi 6st, V1 till V6, som sitter runt hjärtat. Alla elektroner här raknas som den positiva polen.

Dessa samankoplas emot mitten där mittpunkten är en mellan punkt melan RA, LA, LL. Denna mittpunkt kallas för WCT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur sitter v vektoerna?

A
  • V1 = höger i 4 interstisumet (mellan revben 4 och 5)
  • V2 = vänster i 4 ins
  • V4 = 5 ins till vänster och media clavicalt
  • V3 = mellan V2 och V4
  • V5 och V6 = i samma höjd som V4 fast åt sidan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka fyra lemm eletkroner har vi? och vilka vektoer skapar dessa?

A

Lemmar - extrimetesavledningar

Vi sätter också 4, var av tre är aktiva på:

  • Höger arm, RA
  • Vänster arm, LA
  • Vänster fot, LL
  • Höger fot, RL (neutral)

Ifrån hjärtat till dessa har vi vektorer som kallas: avR, avL och avF. Själva elektronen är här den positiva polen.

Tre olika så kallade lead vektorer kan uppstå mellan RA, LA och LL. (dessa 6st tillsamas kallas extrimetesavledningar)

  • Lead 1 har RA som negativ pol och LA som positiv
  • Lead 2 har RA som negativ och LL som positiv
  • Lead 3 har LA som negativ och LL som positiv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad analyserar Lead 2,3 och avF

A
  • Lead 2,3 och avF registerar den inferiora sidan, vilket får blod ifrån a. coronaria dextra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad analyserar Laed 1, avL och V5-6?

A
  • är laterala pch få blod ifrån r. circumflexus (ifrån a. coronaria sinsiter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad analyserar v1-v4

A
  • V1 och V2 går till septum, som får blod ifrån r. interventricularis anterior (LAD).
  • V3 och V4 är anterior leads och får blod ifrån r. interventricularis anterior (LAD).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad gör den normal EKG vågens P? samt vad skapar PR?

A
  • SA noden skickar signaler till Backmans bundel och till höger förmak. Vektorn till backmans bundel, som är i någorlunda riktining med lead 2, skapar en våg på EKG diagrammet som heter P-vågen. (så SA-noden ger en liten p-våg)
  • Fördröjningen i AV-noden gör att en PR intervall syns på EKG. Detta eftersom ingen mV ändras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad skapar QRS vågen?

A
  • Signalen går vidare till septum en liten vektor går ifrån lead 2, vilket leder till en negativ Q våg.
  • Singalen går sedan vidare ner i Perkinjs fiber, där vektor är i nästan riktining med lead 2 och vi får en hög R våg. Eftersom det finns mer muskler i vänster så kommer vektorn gå i dess riktning
  • Singalen går sedan vidare upp åt längs med kammarvägen och skapar då en negativ våg, eftersom den är helt emotsatt lead 2. (S-våg)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad händer efter QRS vågen?

A
  • Vi får sedan en liten tid då mV går tillbaka till 0 eftersom inga elektriska impulser sker. När den når nollpunkten kallas det för J-punkt. Denna del kallas för ST-segment
  • När kammaren repolarisera och då blir negativ igen så kommer en t-våg bildas på EKG. De epikardial cellern (den som kontrahera först) på hjärtat har kortare aktionspotensial en de endokardia, vilket gör att verktorn blir posetiv (då den går med lead 2). Vågen är mer utdragen för att det tar längre tid att repolarisera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad är enelt Pvåg, QRS, T? samt vad är förmakens repolariering någonstans?

A
  • förmakens repolarisering syns inte på EKG eftersom den är*
  • så liten och ”gömmer” sig därför i QRS-vågen)*
  • P-våg = förmakens deploarisering*
  • QRS = kammarens depalrisering*
  • T-våg = kammarens repolarisering*
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

hur ser de olika ekg vågorna ut för V?

A

V vågorna har olika ”noramlt” ekg pga. de sitter olika. De mäter också hjärtas lopp ovanifrån istället ifrån sidan è detta gör också EKG blir olika här jämfört med de horisontala. (vi viklar bara upp den lite).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

hur ser de normala lead vågorna ut?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad gäller för noramlt ekg?

A
  • Regelbunda mellanrum mellan kruvorna
    • Även frekvens
  • Om det framför varje QRS komplex finns en T-våg
  • Om det efter varje T-våg finns ett QRS komplex
  • P-våg posetiv i Lead 2
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vad står mer på hékg pappaer än själva ekg-kurvor?

A
  • Pappershastighet upp i hörnet. Står i svergie 50 oh 12,5 vilket betyder
    • I vänstra delenär de 50 mm/s vilket betyder att en liten runta är 20 milisekunder och en stor är 100
    • I högra delen så är det 12.5 mm/s vilket betyder att en liten är 80 och stor 400 milisekunder.
  • Finns också olika medelvärde längst ner, vilka är
    • PQ
      • Tid för P-våg till Q
    • QRS
      • Tid för QRS
    • QT
      • Tid för Q till T
    • PRT
      • Genomsnitt ritking på P,R,T vågen i frontalplanet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka oliak msukler finns??

A
  • Typ 1 – de röda och långsamma
    • Är långsamt oxidativa och långsamma. Dessa muskler är röda på grund av hög halt av myoglobin och rika kapillärbäddar.
  • Typ 2 – de vita och snabba
    • Snabba muskelceller, har tre huvudtyper ordnade efter kontraktionssnabbhet
      • Typ IIa
        • Denna muskelcelltyp är aerob, mitokondrierik och har en mängd kapillärer vilken ger den ett rött utseende.
      • Typ IIx
        • Snabbaste muskeltypen hos människan, har färre mitokondrier och mindre myoglobin. Den kan kontrahera fort och med större kraft, men är beroende av syre för att kunna upprätthålla sin aktivitet
      • Typ IIb
        • Är anaerob, glykolytisk “vit” muskel, som har ännu lägre andel myoglobin och mitokondrier.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad är EqO2 för något?

(bara i normal värde vid vila)

A
  • Det är VE / VO2 vilket är ventilerad luft / ventilerat syre. Så om Ve är 10 och VO2 är 0.5 så betyder det att vi andas in 10*0,2 (0.2 för % syre i luft) = 2L syre. Och vi använder 0,5 L i musklerna och andas då ut 1.5 L syre.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vad händer med eqo2 vid arbete?

A
  • Vid ökat belastning så ökar EqO2, vilket betyder att ventilationen blir mindre effektivt (vi behöver alltså mer luft för att syresätta).
  • Ventlationen ökar för att vi vill göra oss av med CO2
    • EqO2 sitger därför vid max för att de är då vi har CO2 att gör av med.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

vad betyder ett högt epo2 vid vila?

A
  • Om EqO2 är högt vid vila (typ 30) så betyder det att de är lungan som är begränsade faktor
27
Q

vad är syre puls? hur är den kopplad till slagvolym?

A

Beräknas som VO2 / HR

  • Ökad belastning gör att vi pumpar ut mer syre per hjärtslag
  • Om vi är vältränade har vi högre slagvolym och där med mer syre per slag
  • En hög SyrePuls betyder därför att vi har hög förmåga att öka slagvolym.
    • Har vi inte förmåga att ändra slagvolymen så måste vi därför höja pulsen
28
Q

vad är atp turnover?

A

ATP turnover är hur mycket ATP vi använder. Detta är relativt lågt i kroppen men kan drastiskt ändras i musklerna.

29
Q

hur håller kroppen jämt atp?

A

Kroppen vill ha en jämn ATP koncentration i kroppen. Den håller koll på detta igenom både anaerob och aerob återbildning

  • Anerob
    • Fosfat mobaliseras
      • Vi kan lagra fosfat bundet till kreatin som sedan kan frigöras
      • Högst konc. kreatin finns i de snabba musklerna (typ 2), men finns även i långsamma/uthålliga muskler och hjärta/hjärna
      • Går till så att PCr + ADP è ATP och Cr
      • Där enzymet CPK (kreatin fosfokinas) har mycket hög affinitet för ADP. De gör att så fort ADP ökar så aktivers enzymet
        • Finns mycket i snabba muskelceller
        • När Pcr tar slut så går vi på glykolysen
    • Glykolysen
  • Aerob
    • Nedbrytning av fett och kolhydrater via krebs och andningskedjan
30
Q

energiförådet är olika, vad består de av och vilken har mest?

A

Energiförrådet för dessa olika

  • ATP ger lite energi
  • Keratin ger lite mer
  • Mest energi ger fett och därefter kolhydrater
31
Q

hur använs energisparning vid träning (vilken använder vi först och sedan efter)

A

Vi förbrukar först kolhydrater, sedan fett, sedan proteiner

  • Den anaeroba metabolism kan vi bara använda glykogen som energi för fett bryter inte ner sig utan CO2

Vid arbete använder vi:

  • Först ATP under första sekundera
  • Sedan kreatinfosfat under ca 20 sekunder
  • Sedan använder vi anaerob under ca 1 minut, följr av den aeroba.
32
Q

varför vill vi använda anaerob vid explosivt arbete?

A

Mängden ATP som bildas i de olika varier även. Glykos ger utan syre ändats 2 ATP medan den med syre ger 32. Den är alltså mer effektiv då den bryts ner aerob. DOCK så är den anaeroba nedbrytnigne mycket snabbare (för den har allt den behöver vid sig. Ingen transport av syre eller NADH behövs) èDetta gör att explosivt arbete använder snabb och mycket anaerob metabolism

33
Q

vad är syre deficit? och vad heter det när kroppen ställt in sig?

A

När vi börjar träna så ökar syrekonsumtionen i musklerna snabbt. Tiden vi jobbar anaerobt utan syre heter Syre deficit. Efter cirka 1-4 minuter ställer kroppen in sig (om arbeter inte är för tung) på ett ”stadey state”.

34
Q

vad är stady state?

vad händer efter vi avslutat stady state?

A
  • Är en fas då vi har tillräckligt syre för att musklerna ska kunna utföra sitt arbete. Alltså ger den aerob metabolismen tillräckligt med energi
  • Denna syreskuld betalar man tillbaka efter arbetet är utfört och kalals på EPOC
  • En vältränad person kommer snabbare upp i stady state än en otränad
    • Betyder att den kommer har större syreskuld efter och där med flåsa mer.
35
Q

vi kan dela upp syreskuld i två faser -vilka?

vad är det vi återhämtar oss ifrån i de oliak?

A

Vi kan dela upp syreskulden i två faser då olika saker sker

  • Snabb fas
    • Lutning brant
    • Är det syre som krävs för nysyntes av PCr
      • Och återhämtning av O2 lager i blod(Hb) och muskel (myoglobin)
  • Långsam
    • Svag lutning
    • HR ökar och andning ökar è de kräver mer energi
    • Förhöjd kroppstemptratur è metabol hastighet är högre
    • Förhöjda blodkonc. av adrenalin och noradrenalin è ökat metabol hastighet
    • Göra om laktat till glukos
36
Q

strokelekn på syreskuld variar pga hur hård vi jobbar, hur ser det ut för lugn och högt arbete?

A
  • Lugn fart
    • Snabbare upp i stady state och mindre area som uppgör deficit è ger en mindre syreskuld
  • Hög fart
    • Tar mycket länger tid att komma upp i stady state (som ligger högre) – och bidans kommer vi inte ens dit.
    • Gör att arean ökar och där med syreskulden efteråt.
37
Q

hur påverkas stady state vid varmt/fuktig miljö och intensivt arbete?

A
  • Vid varmt och fuktigt så kommer vi inte upp i stady sate eftersom den höga tempraturen gör att vi har svårt att reglera kroppstempraturen, och de påverkr syreskulden
  • Vi högt arbete så når vi inte någon stady state, utan VO2 ökar bara sakta hela tiden
38
Q

hur rör sig VO2, HR, SV och CO vid vila vs Max.arbete?

A
39
Q

vad händer med venöst och atriellt syreinnhåll under arbete?

A

Även venöst syreinnehållet minskar under arbete pga:

  • Omfördelning av hjärtminutvolym
  • Högerförskjutning av syredissociationskurvan

Det atriella syreinnehållet ökar ändats 3 % pga. att deras kontaktytatid minskar ifrån 0.75sek till ca 0.5 eller mindre

40
Q

vad händer med testvärden under dynamsikt vs statisk arbete?

A

Finns både dynamsik och statiskt arbete. Testärden är relativt lika mellan dem, förutom att Slagvolym ökar vid dynamisk och TPR sjunkar vid dynamik (båda är plana vid statisk)

41
Q

vad är uthålighet? hur tränas det? vad förutom cirkulationen ändas vid denna träning?

A

Uthålighet är kapaciteten att arbete länge under hög % av vo2 max. Tränas igenom submax arbete i lång tid och vi år då Inte bara bättre cirulatinsförmånga, utan även metabola effekter så som lagrig av glykogen i muskel och förbränning av fett

42
Q

när når vi vo2max?

A

Syreupptaget ökar linjärt till VO2 max uppnåtts, sedan sker ingen ökning utan vi har nått vårt VO2max

43
Q

hur mäts vo2max för elit vs sjukvård?

när har vi top?

A

Det är detta vi mäter både för elittränare och i vården. För elit så kör man maxtest för att få fram max – detta gör man dock inte i vården. Då kör man submax test för att sedan beräkna/uppskatta ett max.

Top omkring 20-25

44
Q

vilka fysologiska faktoer avgör vo2max värde? 3st

A
  • Det cardiorespetoriska systemet förmåga att leverar syre till musklerna (cardic output)
    • Framförallt hjärtats cirkulation, hur bra är det på att leverera syre till musklerna
      • Detta kan vi träna igenom att ligga på hög tränings nivå
  • Musklerna förmåga att använda syre för att producera ATP aerobt
    • Måste träna de specifika musklerna man vill bli bra på
  • Hur mycetk syre som används från varje cirkulerande liter blod
45
Q

vad har syreåtgång för formal och hur ökar vi vår syreupptagningsföråga?

A
  • Syreåtgång, även kallad syreupptaget, har en formel som är:*
  • VO2 = CO * ”av-O2-differans”*
  • där ”av-O2-differnas är skillnaden syreinehåller i artärblod och venöst bloc*
  • VI kan öka allad ess parameterar för att få bättre VO2 max – alltså spelar inte lungan roll*
46
Q

diskustion mellan vo2 och män vs kvinna?

A

Kvinnor ligger lägre vid VO2 än män eftessom man mäter i l/min och de är mindre.

47
Q

vad händer med vältränade personer vo2max och varför?

specifik/ospeifik mätvariabel för sport?

A
  • Vältränade personer kan uppnå en högre vo2 max och har även lägre HR vid en sub VO2 än vad en otränad hade haft vid den
  • Hjärtat hos atleter har bättre förmåga att pumpa runt blodet
  • Beror till stor del på slagvolym
    • Vältränad har högre SV än en otränad person è gör att deras HR kan vara mindre vid samma CO.
    • Detta är en ospecifik träningseffekt som ökar oavsett vilken aktivet man kör, så länge man pressar sitt cirkulationssystem så ökar den.
48
Q

hur blir vo2max en spcifekt variabel?

A

Sedan finns det även specifika träningseffekter, vilket betyder att de vi tränar i blir vi bäst i.

  • Man kan alltså komma upp i högre VO2max i simning om man är en simmare än en löpare hade gjort i simning
    • Men även lokala effekter där syreupptaget för specifika muskler blir bättre då vi tränar dem
49
Q

vad händer när vi blir vältrände?

A
  • Ökar aktivitet hos enzymer som är med i den aeroba metabolism, ökar kraftigt
  • Ökar glykogen lager i muskler
  • Ökar antalet kapillärer och tätet
    • Närmare väg för syre att gå
  • Ökar sin syreupptagningsförmåga
  • Snabbare relaxation och där med snababre fyllning
  • Vi får mer mitokondrier
  • Hjärminutvolymen ökar
    • För att slagvolymen ökar
    • Kammaren storlek ökar vid träning, ej hjärtat è ökad slagvolym
  • kranskärlens diamter ökar
  • Ökad blodvolym och totalt HB
  • è får alltså en mycket bättre metabolism
50
Q

vad är en laktattröskel?

A

”den punkt vid vilken blodkoncentration av laktat stiger systematiskt vid ökad arbetsintensitet” När de brakar iväg upp med hög vinkel

  • Kallas även anaerob tröskel
51
Q

varför sker laktatt?

A
  • Låg syre till muskeln. Alltså svårt att levera det syre som muskeln behöver för att arbeta
  • Vi kan inte försörja arbetet med enbart aerob metabolism, utan behöver även anaerob èaccederade glykolysen
  • Vi kan även ta till snabba muskler om vi inte orka göra arbete med de långsamma fiber
    • Dessa snabba kommer göra laktat
  • Beror även på hur bra man är på att rensa bort laktat – clearance
52
Q

varför mäter vi laktattröskel?

A
  • Bra för att bedöma en person prestationsförmåga. Använda tillsammans med Vo2max
    • Ofta hos idrottspersoner
      • Den är specifik och inte ospecifik som vo2max
    • Man vill ha en så hög tröskel som möjligt
  • Använda för att maximera träning
    • Vet man laktattröskel så kan man träna på exakt under denna tröskel
53
Q

vad är den biologiska procesen av laktat?

A

Om vi har syre så åker pyruvat vidare till citronsyra cykel. NADH åker också vidare till mitokondrien till andningskedjan. Men vi högre intensitet så bildas det så mycket NADH att transportkanalen in i mitokondrien mättas och konc. NADH i plasman stiger. Vi kommer då omvandla pyruvat till laktat för att få tillbaka NADH .

Detta gör vi med hjälp av enzymet LDH

54
Q

vad är respiratorisk kvor? hur beror den på vilken mat vi ätit?

A

Respiratorisk kvot eller REF är VCO2 / VO2 och beror på vilken energikälla vi använder – detta för att kolhydrater ger 6/6 = 1 kvot och fett ger 16/23 = 0.7 kvot. Vi kan alltså se vilken energiresurs som används på denna mätning. Det är dock oftast en blandning av de båda

55
Q

vad händer med REF vid laktat?

A

ref beror även att de bildats laktat när vi tränar. Detta gör det surt. HCO3 + H è CO2 + H20 – där CO2 höjer denna kvot

56
Q

vad har vi för bränsle vid låg/hög intensitet?

A
  • Låg intensivt (under 30% av vo2max)
    • Mest fett
    • Vi har mycket och därför bra om vi ska jobba länge
    • Problemet med fett är att är att det tar tid att genera energi, så därför inte vid låg tid
  • Hög intensitet (över 70%)
    • Då använder vi mest kolhydrater
57
Q

vad är crossover konceptet?

vad beror de på?

A

De är när vi byter ifrån fett till kolhydrater vid ökad arbetsbelastning. Detta beror

  • Vi får inte tillräckligt syre till muskel
  • Använder snabba muskelfiber
    • Specialiserade på kolhydrats metabolism och anaerob
  • Ökat sympatikus vilket ger med adrenalin
    • Leda till nedbrytning av glykogen
58
Q

varför väljer vi att ävädna kolhydrater anaerot? (syre vs enernrgi)

A

Det kräver mindre syre för att få lika mycket energi från kolhydrater som ifrån fett. Detta gör att vi vid anaerob vill använda kolhydrater och vid långvarigt aerob vill ha fett (för vi har mycket)

59
Q

hur regleras muskelglykogens utsödnring?

A
  • Sympatikus påslag
    • Ger oss adrenalin som ger cAMP som aktiver phosphorylas vilket bryter ner glykogen till glykos
  • Kalcium
    • Om intracellulära nivåer av Ca+ stiger så kommer de binda till Calmodolin som också aktivera Phosphorylas
    • Praktiskt för Ca+ ökar då muskeln kontrahera
60
Q

hur påverkar längden om vi använder kolhydrater eller fett?

A
  • Långvarigt och lågintensivt arbete
    • Smart att använda fett vid långt arbete eftersom de har vi mest av
    • Svårt att ha kolhydrater för vi orkar inte ligga på hög intensitet så länge
  • Vid långvarigt arbete bryter vi därför ner fettvävnad för att få energi
    • Kallas lipolysen
      • TAG till glycerol och fria fettsyror
        • Kan åka med blod till musklerna
      • Stimuleras via adrenalin
  • Vi skiftar alltså ifrån kolhydrater till fett vid lång tids arbete
61
Q

varför använder vi inte bara fett som energi källa? varför laddar exemelvis löpare glykogen innan långloop?

A
  • Glykolysen kräver kolhydrater. Om vi inte har kolhydrater så saktar den ner è mindre pyruvt
  • Mindre pyruvat gör att vi har svårt att upprätthålla intermedierna i krebscyklen è de sjunker
  • Krebscykel skatar ner vilket gör att oxideringen av fett saktar ner è mindre ATP produktion
    • Protein kan dock fylla på krebs vid nödfall
62
Q

idrottsperosner laddar med kolhydrater - varfrö?

A
  • De påverkar sina glykogenförråd
  • Om man före tävling träning minskar sin tränings mängd och ökar sin kolhydrat intag så kommer kroppen super kompensera och fylla sina glykogenförråd mycket mer än de var ifrån början
63
Q

hur påverkar tiden vilken eneri form vi tar av?

A

Där de är så att desto längre vi arbetar desto viktigare är det att liplysen ger fria fettsyror till plasman

T2_CREN (15 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions