Kärl One Flashcards

1
Q

Hur mycket blod finns det i kroppen och vad för parametar beror på detta?

A

Hjärtat är en motor som skapar en trycksidan som driver blodflödet. Vi har ca 4–6 liter blod i kroppen, men mängden beror på kön, kroppsstorlek och muskelmassa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är CO och vad är det vid vila vs arbete?

A

Både vänster och höger kammare pumpar lika mycket blod, denna kallas för hjärtminutvolymen, eller Cardiac output. CO är hjärtminutvolymen, med andra ord hur mycket blod hjärtat pumpar varje minut. Hjärtminutvolymen anges i liter/minut. För en person i vila är hjärtminutvolymen 5 liter/minut och vid arbete 30 liter/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

två sätt att räkna ut CO?

A

Kan också räknas ut som MAP/ TRP. CO mäts oftast med ultraljud.

MAP = medelartärtryck

TRP = är trycket som måste överkommas för att trycka blod igenom ciruklationen

CO = SV x HR

SV = slagvolym (slutdiastolisk – slutsystolisk)

HR = hjärtfrekvens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vitsen med att pumpa runt blod?

A
  • Transport av näring/gasutbyte
    • Alltså att upprätthålla en gradient mellan blod och celler
  • Endokrina funktioner
    • Transportera hormoner
  • Värmereglering
  • Viktig del i immunförsvaret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

fördelning av blod mellan vener, aräter. lugna, hjärta och ciruklarion?

A

Fördelningen av de 4-6 literna blod är mycket olika i kroppen – exempelvis har:

  • Sysytemvener 70%
  • Systemartärer 10%
  • Lungciruklation 10%
  • Hjärta 5%
  • Kapillärer 5%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är flödet över över kroppen och vad beror det på?

A

Det totala flödet är lika med CO vid vila och det är det samma för alla delar av kroppen. Flödet beror på:

  • Q = tvärsnitttsarean
  • v = flödeshastigheten
  • Där flödet, I, är lika med Q*v
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur ändas aortan, kapilär och hålvenen för att flödet ska vara lika?

A

Det minsta tvärsnittet har aorta (3-4cm2)- För varje förgrening så ökar Q och när i kapillärerna sitt max på ca 3000 cm2, vilket är ca 1000 gånger större. I venerna avtar sedan Q ifrån kapillärer till hålvenerna som är ca 6-7. Men eftersom det ska vara lika i delar så måste där med hastigheten i aorta vara störst, 25-30 cm/s, och lägst i kapillär på 0,03 cm/s (sakta flöde behövs för gasutbytet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är laminär och turbulänt flöde?

A

Blodtrycket i kärl oftast laminärt, vilket menar att de går längs med kärlet. Det bildar också en ”kon” formad flödeslinje pga. hastigheten i mitten av kärlet är högre än vid kantern. Detta ljud kan vi inte höra.

Det finns även turbulent flöde som kan uppstå vid hög genomsnittlig flödeshastighet. Vätskan rör sig i alla riktingar och flödet i kärlet sjunket. Detta vi hör när vi lyssnar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

snabb förklaring av blodtryck, vad är de normalt och vilka två tryck mäter vi

samt ljud

A

Är trycket emot kärlvägen och brukar anges i 120/80, där övertrycket är det systoliska och under är det distala. De tryck vi lyssnar på inom medicinen kallas för kortkoffljud, och är mellan 120-80 i detta exempel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur räknar vi ut blodtrycket och vad är pulstryck för något=

A
  • Blodtrycket är CO * TPR
  • Pulstrycket är skillnaden mellan de två, det vill säga 120–80 = 40
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är medelärtärtryck? och varför är det så?

A
  • Medelärtärtrycket (MAP) är inte 100, utan räknas ut på fölande sätt:
    • Diastolisk BT + (pulstrycket / 3)
    • Detta beror på att systoliska fasen endas är 1/3 av tiden, medan diastoliska är 2/3 av tiden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är axiellt tryck; hydrostatisk och transmulart

A
  • Axiellt tryck
    • Drivtryck, det som uppstår av tryckskillnad mellan aorta och höger förmak till exempel.
  • Hydrostatisk tryck
    • Det som orsakas av gravitationen
  • Transmuralt tryck
    • Oftast samma som axiella
    • Skillnad mellan insidan och utsidan av blodkärlet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är skillnaden i tryck i vener och artäer, samt över och under huvudet?

A

Först och främst är trycket i artäer och vener olika, pga. att artärer behöver motså det höga trycket som pumpas ut, medans vener har klaffar som drar tillbaka blodet. Men trycket är också olika under och över hjärtat. För aortan så är trycket 100mmHg vi hjärtat, men 200 i fötterna och 60 vid huvudet. För vener är det noll vid hjärtat och 100 vid fötterna, samt -40 vid huvudet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad häner med trcket när vi lägger oss ner?

A

Om vi lägger oss ner så blir trycket mer jämt fördelat, då allt nästan ligger i hjärthöjd. Vi har artär tryck på 100 vid hjärtat och 99 samt 98 vid huvudet respektive fötterna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

varför är det stor inverkan av radien i uträkning av flöde?

A

Flöde kan räknas som tryckskillnad * motstånd, där:

  • Tryckskillnaden är skillnaden mellan p1 och p2
  • Motståndet på kärlet räknas ut som höger ledet i formlen nedan
    • Där viskositet är blodets flyttande egenskaper

Flöde kan därför räcknas ut som en formel där radien upphögt med 4 har stor inverkan då de andra oftast är konstanta. Musklerna utnyttja detta för att få ökat blodflöde vid träning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vilka tre delar är en kärlväg uppbygg av?

A
  1. Tunica intima, som är det innersta lagret mot lumen bestående av platta endotelceller vilande på ett skikt lucker bindväv. Lagret består av celler samt intercellulärsubstans, och växer i storlek med ökande ålder.
  2. Tunica media, består av rikligt med cirkulärt löpande fenestrerade elastiska lameller mellan vilka det sitter glatta muskelceller.
  3. tunica externa (adventitia) består av lucker kollagen bindväv där man återfinner små blodkärl, vasa vasorum, tillsammans med nerver och fettvävnad.
17
Q

hur skiljer sig vener ifrån aräter i kärlvägen? konsekvens av detta

A

Vener är tunnare än artärer för att de är utsatta för mindre tyck. Det är även mer töjbara och kan lagra större volym blod.

18
Q

vilka 5 olika sätt kan något gå igenom med permeabilitet över ett endotel?

A
19
Q

vllka saker går lätt vs svårt igenom endotel?

A
20
Q

vad ger endotel-beroende relaxation?

A
  • NO
  • Prostacyklin(PGI2)
  • Endotelberoende hyperpolariserande faktor (EDHF)
21
Q

vad ger endotel-beroende kontraktion?

A
  • Endotelin-1
  • AngiotensinII
  • TromboxanA2
  • Fria syre-radikaler
22
Q

varför kan aräter utsättas för större stess?

A

Eftersom ärtärer har tjcokare väggar så har de strörre förmånga att motstå stress.

23
Q

vilka 4 stress finns det som kan verka på kärle?

A
  • Radiell stress (A)
    • Stress som blodtrycket gör på insdan
  • Longitudinell stress (B)
  • Circumferntiell väggstress
    • Vi får stress i kärlet som en cirkel, om det pågår under en längre tid byggs kärlväggen på vilket försämrar compliance
    • Målorgan är median och glatt muskelcell.
    • Celler i väggen sitter sammankopplad. Om radiella stressen ökar så måste denna stress med öka, så inte cellerna lossnar
  • Shear stress, eller skjuvstress
    • Målorgoan är tunica intima och endotelceller
    • Beror på att flödet åker med blodkärlet och skapar ett tryck/friktion emot ytan
24
Q

hur räknas väggstress och väggspänning ut? och hur är de olika i t.ex. aortan?

A

Väggstress = (blodtryck * radien)/ kärlet väggtjocklek

Väggspänningen är samma som blodtrycket * radien. Spänningen i aorta är 10 000 gånger större än i kapillären, men stress i aortaväggen är bara 10 gånger större än i kapillären på grund av aortans tjockare kärlvägg.

25
Q

hur kompensera aortan med ålder då det systoliska blodtryck ökar?

A

Tjockleken av aorta ökar med åldern (kompenserar för det ökade blodtrycket igenom att akrivera glatt musklel som ökar väggtjockleken)

26
Q

hur ändas CO när vi arbeterar? varför?

A

Vid träning så ökar ens CO ifrån 5 l/min till ca 30 l/min.

Atleter kan utveckla dubbla maximal cardiac output jämfört med en vanlig person

  • Detta sker genom att träning leder till hypertrofi (förstoring av hjärtat)
  • En atlets cardiac output är dock densamma som hos en vanlig person i vila, trots att hjärtat blivit större
    • Detta beror på att den höjda slagvolymen kompenseras genom låg puls
      • Det är därför atleter har så låg puls
27
Q

varför blir CO mindre när vi blir äldre?

A

Slagvolymen minskar vid ålder för att hjärtkammaren blir tjockare è mindre lumen è SV mindre

28
Q

vad händer med HR max vid träning och ålder?

A

Max plusen är samma oavsett om du är vältränad eller inte, dock så krävs de mindre belastning för en otränad att komma upp i den.

När man blir äldre så minskar hjärtfrekvensen med ungefär 1 slag per minut

29
Q

vad händer med den distala volymen vid lätt vs hårt arbete?

A

Vid arbete så påverkas det diastoliska volyem. Slutdiastolisk volym kommer vid lätt träning öka för vi får mer tid att fyllas upp. Slutdiastolisk volym kommer sjunka vid hård arbete för vi får mindre tid att fylla upp.

30
Q

vad händer med distaliska trycket vid träning och ålder?

A

Vid träning så förändras inte det diastoliska trycket så mycket eftersom de mer beror på Perfi Resistans än de systoliska. Eftersom slagvolymen ökar och Perfi resistans misnkar så blir det plus minus noll.

Trycker ökar inte med åldern eftersom den inte har en styv aorta att höjs emot.

31
Q

Vad händer med systolisk volym och tryck vid ålder och tränign?

A

Kommer vi lätt arbete minska för vi får mindre tid att fylla upp Den kommer sedan sjunka mycket vid hård arbete.

Tryck

Vid arbete så kommer det öka för att slagvolymen ökar och ökar muskeltrycket è högre systroliskt blodtryck. också så minskar den perfiferia resistansen, men de är försumbart.

Vid ålder så ökar detta tryck för att aortan blir styvare och vi jobbar därför emot ett högre tryck

Vid träning så äkar sytosliksa trycket vilket gör att skillanden för kranskärlens tryck blir högre ==> kranskärlen har svårare att få över blod till hjärtat

32
Q

vad händer med elastisketen när vi blir äldre?

A

Elastin bryts ner och kollagen bildas när vi blir äldre, leder till att vi aortan blir styvare

33
Q

vad händer med kärlstelhet när vi blir äldre? vad gör det med flödet?

A

När vi blir äldre så blir kärlen stelare pga. minskad elasticitet è gör att vi kommer pumpa mer konstant istället för 40 först sedan 60 efterflöde.

34
Q

vad händer med aortan när vi blir äldre?

A

Om tryckvågen är sakta så kommer denna ”stora våg” att ske i diastoli, medan en snabb våg (som sker pga styva kärl) gör så det sker i systole. Om det sker i systole så måste hjärtat jobba emot ett högre tryck è större belastning av vänster kammaren è tjockare vägg bildas è stelare hjärta

  • Tryckvågens hastighet är ett mått på styvhet i aorta.
35
Q

vad händer med tunica intima när vi blir äldre?

A

Växer i storlek när vi blir äldre

36
Q

vad händer med syreinnhållet både atriellt och venöst vid träning?

A

Även venöst syreinnehållet minskar under arbete pga:

  • Omfördelning av hjärtminutvolym
  • Högerförskjutning av syredissociationskurvan

Det atriella syreinnehållet ökar ändats3 % pga. att deras kontaktytatid minskar ifrån 0.75sek till ca 0.5 eller mindre

37
Q

hur påverkars lungans complice med ålder?

A

Ökar med åldern, vilket är direkt kopplat till lungans församrade elastiska återställningsförmåga

38
Q

vad händer med vo2 max vi trängnin?

A

Ökar vi träning eftersom vi ökar vår slagvolym, och även ökad A-V differnes

39
Q

vad händer med andingen vi träning?

A

I vila ventilerar vi 6L /min (0.5L *12 andetag). Detta kan vi träning öka till 100-200 L/min. Anledningen till denna ökning är bland annat de centrla och perifera kemoreceptroern

  • När H+ produceras så känner de av det och vi andas mer frekvent

Man använder 75% av sin maximal ventlationsförmåga vid maximal ansträngning under dynamiskt aerobt arbete