Blod Three Flashcards
vad kan hända vid störning av erytrocyter och trombosyter?
(för lite eller för mycket)
- Erytrocyter
- För lite: anemi
- Trombocyter
- För lite: blödning (Trombocytopeni)
- För mycket: blodproppar (Trombofili)
vad händer mid för mycket/lite av de vitablodkropparna i icke-specifika immunförsvaret?
- Eosinofiler
- För lite: lätt att få infektioner
- Monocyter
- För lite: lätt att få infektioner och atherocleros (avsmalning av blodkärls lumen)
- För mycket: maligniteter
- Neutrofiler
- För lite: lätt att få infektion
- Basofiler
- För mycket: Myeloid lukemier
- Lymgivida leukemier
vad sker vid för lite/mycket av blodkroppar i specifika immunförsvaret?
- Lymfocyter
- För lite:
- Infektioner
- AIDS: en lymfocyt slås ut helt (T-lmfocyten)
- För mycket
- Autoimmunitet
- Är immunförsvarets skadliga angrepp med autoantikroppar på kroppens egen vävnad, vilket kan yttra sig i sjukdomar eller bortstötning av organ vid transplantation.
- MS
- Typ I diabetes
- Autoimmunitet
- För lite:
vilka tre grenenar finns i det i hematopetiska trädet?
- MKE som kan bil Erythrocyter och trombocyter
- Lymfoctrerna
- T och B celler samt NK celler
- Och granulycter /monocyter som kommer ifrån båda grenarna (både ifrnån LMPP och CMP). De bildar:
- Monocyter
- Neutrala grannulycter
- Eosinfila
- Basofila
hur ser hematotiska trädet ut?
- HSC = Hematopoetisk stamcell
- Den som allt utgår ifrån
- Den kan ge alla stamceller
- Delas igenom assymetrisk celldeling som beror på niche
- Är oftast i G0 för att undvika slitage
- Multipotent
- MPP = Multipotent progenior
- Är kortlivad och måste därför spcialisera sig snabbt
- Kan ge allt
- CMP = Common myelid progenitor
- MKe = Megakaryocyt progenutor
- LMPP = Lymfoid primed multipotent progenitor
- CLP = Common lymfoid progenitor
- GMP = Granulocyte monocyte progenitor
vilka progenitors delar sig och varför är det så?
- Stor produktion av blodceller bror inte på att vi hr många stamceller (vi har bara 10 000) utan för att alla progenitorceller delar sig
- Själva stamcellen, HSC, delar sig välidgt lite för att undvika slitage och där med mutation som vi har kvar resten av livet då.
- de på bilden delar sig
uppdelning röd, vita, plättar och plasma?
- Röda blodkroppar
- Ca 45 %
- Vita blodkroppar och plättar
- Mindre än 1%
- Plasma
- De återstående 55%
- Där 91 % är H2O
- 7 % proteiner
- 2 % näringsämnen
hur delar vi upp de vita blodcellerna andelsvis?
Djupare uppdelning är av de vita blodcellerna är:
Never let mokeys eat banans
- Neutrofiler = 50-70%
- Lymfocyter = 20-30%
- Monocyter = 3-8 %
- Eosinofil = 2-4 %
- Basofil = 0.5 – 1 %
var bildas blodceller och hur är uppdelning av denna bildning i kroppens oliak sådana?
foster?
· Blodets celler bildas i röd benmärg
o Hos vuxna i höftben (40%), ryggradskotor (28%), skall-käkben (13%), revben och långa rörben (8%)
· Hos foster tillverkas blodceller i levern och navelsträngen
o De flyttas sedan till benmärgen strax innan eller samtidigt som födseln
vilka huvud delar finns i benet? ej olika celler, utan mer namn
Där vi har kompakt och spogiöst ben.
- Kompakt ben har hög hållfasthet vid mekanisk belastning och förekommer därför i de långa benens skaft (rörbenens diafys) samt på ytan av andra ben. Spongiöst ben har lägre hållfasthet vid mekanisk belastning och förekommer i de långa benens ändor (rörbenens epifys) och inne i mindre ben.
Men även gul och röd märg samt blodkärl.
vad är röd märg?
består av vadå?
Är här som vi bildar blodceller. Den består av:
- Blodceller
- Ca 50%
- Stödjeceller
- Osteoblaster
- är en typ av benceller som spelar en viktig roll i kroppens uppbyggnad av ben (bentätheten). De aktiveras av bisköldkörtelhormon och kalcitriol, och deras huvudsakliga uppgift är att stimulera produktionen av ny benvävnad.
- Fettceller
- Stroma celler
- Vet inte riktigt va de gör, men de påverkar blodbildningen
- Endotelceller
- För blodkärlen
vad är gul märg? vad sker när vi blir äldre?
- Innehåller mest fett
- Inte så mycket blodproukiton
- När vi blir äldre får vi mer och mer gul märg
- Eftersom mycket av immunförsvaret är i blodet och det är röd märg som gör detta så får vi därför sämre immunförsvar när vi blir äldre.
vad är cytokiner?
Cytokiner är en grupp proteiner och peptider vars funktion är att bära kemiska signaler. De fäster sig till specifika receptorer på målcellerna och tillverkas enbart när de behövs. De har många olika sorters målceller. Vissa cytokiner bidrar till immunsystemet, och en del andra stimulerar bildandet av röda och vita blodkroppar.
Olika celler uttrycket olika sorters receptorer vilka cytokiner fäster på.
skillnad permissive och instruktiv cytokin?
Permissive
De driver tillväxt och apoptos
- Tillväxtfaktor
- Alltså säger till att någon ska genomgå proliferation och bli flera
- Överlevandsfaktorer
- Dessa cytokiner hindrar apoptos av celler
Instruktiv
Ger instruktioner och säger vad som ska bli vad
- Differentieringsfaktor
- Styr ödet för en multipotent progeitor
- Aktiveringsfaktor
- Aktiverar celler
skillnad pketropa och restrikiva cytokiner?
- Pleotropa
- Kan påverka flera olika celltyper
- Restritiva faktorer
- Påverkar bara en specifik celltyp
skilland på reduans och synergi receptor?
- Redunads
- Att både faktor 1 och faktor 1+2 ger lika stor inverkan på cellen
- Behöver alltså bara en faktor för stor effekt och vi kan lika väll bara ha faktor 2
- Synergi
- Att faktor 1 ger en liten inverkan och faktor 1+2 ger stor inverkan
hur bildas en trombocyt?
En trombocyt bildas igenom att en Megakaryocyte-erytjrpid progenitor (MkE) får IL-3 och GM-CSF è Megakaryoyte. Detta sker igenom endomitos delning – vilket är celldelning fast utan cytokines där cellerna delas. Så vi får alltså en jättestor cell med 16-32 uppsättningar DNA. När denna i benmärgen försöker tränga sig igenom kanaler i endotelet så splittras den till massa blodplättar som går ut i blodet.
hur sker utverkligen av ifrån promocyt till makrofag?
- Cirkulerande i blodet heter det moncyter och i olika vävnader heter i makrogager
- I benmärgen kallar vi den Pro-monocyt è till moncyt i blodet
Sen i vävnad blir vi makrofag
hur utvecklass vi i från myeloblast till de olika granulocyterna? varje mellansteg. Ej vilka granula som är där.
Den olika granula som bilas i går myoblasten att utvecklas framåt igenom följande steg:
- Myeoblast è
- Pro-myeolcyt
- Har azurofil granula med
- ==> Myelocyt
- Har specifik granula med
- ==> Band cell
- Har tertiär granula med
- Här cellkärnan omordnas
De väljer först olika specialisering, sedan går alla igenom dessa steg
hur bildas de olika Lymfocyterna? i vilka organ sker deras utveckling?
Bilas ifrån CLP, gemensam lymfoid progenirator, och kan bli antingen B-celler, T-celler och NK-celler. Tidiga lymfocyter bildas i benmärg (vilket kallas primär lymfoida organ), men sista mognadsteget sker i sekundär lymfoida organ – vilket är tymus för T-celler och lymfknutor för B-celler. (även mjälten är ett sekundär lymfoida organ)
vad är det som gör att alla t-celler är olika?
kräver att vi har en enormt stor variation av lymfocyter och de får vi igenom att vi har en DNA del som ser ut som följande.
· Där varje V-segment har en möjlighet till transkription
o Men alla saknar en splice-donor sekvens
o För att få en fungerande transkription behöver man klippa och klistra i DNA:t (vi bygger alltså inte upp olika DNA, utan river ner till olika)
· Det gör att man kan få väldigt många kombinationer
o Dock måste det vara i ordningen:
§ V (variable) → D (diversity) → J (joining)
· Först klistras D och J ihop
· Vi har 44st V, 27st D och 6st J
o Detta gör att vi kan få upp till 3x1011 plus junctional diversity
§ Sammantaget kan man få oändlig kombinationsmöjlighet
· Det finns en konstant del som alltid är kvar för det är den som binder
· Detta system är oerhört effektivt för att skapa ett immunförsvar
vi vill inte skapa lymfosyter emot oss själva - hur undviker vi detta i de olika delarna av kroppen?
I benmärg
Vi har inga receptorer först, sedan så gör vi det. Kroppen frågar då sig – är receptorn okej?
- Om ja è går vidare
- Om nej è celldöd
Sedan frågor kroppen sig om receptorn reagerar på något i benmärgen
- Om nej: går vidare till blodcirkulationen
- Om ja: celldöd (obs ringen är missledande till cirkulation på bilden)
I cirkulationen
Kroppen frågar sig om receptorn reagerar på något i blodet
- Om ja è den dör
- Om nej è går vidare till lymfnoden
