Hjärta Two

Question 1

Hur åker blodet i hjärtat?

Answer 1

Förmaken är vägen in i hjärtat för venöst blod. Syrefattig blod från systemkretloppet kommer in i höger förmak, arterialiserat blod ifrån lungkretslopper kommer in i vänster förmak. Relaxation av kammarmyokardiet (distole) meger inflöde av blod från förmaken. Vid nästa kammarkontraktion (systole) pumpas blod in i de stora aräterna i system-respektive lungkretsloppet.

Question 2

hur ändas klaffarna under hjärtblodfasen?

Answer 2

Klaffarna fungera enligt prenicpen för tryckstyra ventiler: alltså när trycket för klaffen är större (räcknat i flödesrikning) än efter, så kommer den öppnas. Omvänt stängs klaffen när trycket blivit större efter än före.

Av-klaffarna utnjutjar sentrådar, eftersom trckskillnaden kan vara skärkilt höga där. Sentrådarna spänns genom pailiarmusklers kontraktion.

Kammarmyokardiets kontraktion under systole drar AV-klaffen(och då ventilplanet) mot hjärtspetsen. Genom att förmaken utvidgas minskar deras inre tryck, och blod sugs in från den stora venen .I disotle slappnar kammaren av, och ventalplanet försjukt mot hjärtbasen igen. Förmaken komprimeras då, kamrarn utvidgas och den artio-ventrukulära tryckgradienten ökar (största aledningen till kamarnas fyllning)

Question 3

vad är ca hjärtcykel frekvensen vi puls 75? hur ändas den?

Answer 3

• Vid puls 75 slag/min är hjärtcykeln 800ms, ökad frekvens minskar hjärtcykelns längd.

Question 4

vad är medelartär Tryck för något?

Answer 4

• Medelartärtryck = diastole +1/3(systole-diastole)

Question 5

vad sker in diasole fyllnadsfas?

Answer 5

1. Snabb fyllnad – När trycket i kammaren blir lägre än trycket i förmaken (direkt efter isovolumetrisk relaxation) öppnas mitralisklaffen à snabb volymökning. Trycket i förmak och kammare utvecklas parallellt eftersom mitralisklaffen är helt öppen (stängs vid kontraktion av hjärtat).
2. Långsam fyllnad – Mitralisklaffen är helt öppen, endast lite blod flödar från vänster förmak till vänster kammare à långsam volymökning. Tryckt i kammaren ökar långsamt och drivs av trycket i lungvenerna (högre än trycket i kammaren) à Boyles lag. Här sker depolarisation av förmak (P-våg).

Förmakskontraktion – Direkt efter depolarisation av förmak sker förmakskontraktion och blod flödar från vänster förmak. Förmakskontraktion orsakar en tryckökning i förmak à ökat tryck och volym i kammaren.

Question 6

vad sker i systole isovolmetrisk kontrktion?

Answer 6

Systole – Isovolumetisk kontraktion:

1. Depolarisation (QRS-komplex) och kontraktion av kammaren. Trycket i kammaren ökar (blir större än i förmak) och mitralisklaffen stängs (beror på tryck och kontraktion). Aortaklaffen är stängd eftersom trycket i aorta fortfarande är högre än trycket i kammaren.
2. Snabb tryckökning i kammren (överstiger artärtrycket i aorta och aortaklaffen öppnas).

Question 7

vad sker i vid en systolisk tömningsfas?

Answer 7

1. Snabb tömning – Under första delen av tömningsfasen sker snabb tömning, kammartrycket ökar (kontraktionen fortsätter), artärtrycket i aorta ökar och kammarvolymen minskar.
2. Långsam tömning – kammarvolymen minskar långsammare, artärtrycket i aorta och kammartrycket minskar (artärer ”jämar ut trycket” enligt Windkessle-effekten och blod transporteras med ett jämt flöde till perifera vävnader).

Slagvolym = 70 ml

slutsystolisk volym = 50 ml

slutdiastolisk volym = 120 ml

Question 8

vad sker vid en Diastole – Isovolumetrisk relaxation?

Answer 8

1. Återflöde – Sent i tömningsfasen minskar blodflödet genom aortaklaffen (lågt) och det bildas ett återflöde à aortaklaffen stängs och diastole börjar. När blodflödet i aorta blir positivt (aortaklaffen stängd) sker en liten ökning av trycket i aorta (dicrotic notch). Både mitralis- och aortaklaffen är stängda och inget blodflöde sker.
2. Kammartrycket minskar i vänster kammare.

Question 9

hur ser en tryckvolym kurva ut för hjärtas vänsta kammare?

Answer 9

Question 10

vad sker mellan a-b (ta den som A-B-C)

Answer 10

• AB (snabb fyllnad, diastole)
  
  • Mitralisklaffen öppnas. Vänster kammarvolym är minimal (50 ml) och trycket i vänster kammare är 7 mmHg. När mitralisklaffen öppnas börjar kammaren fyllas passivt eftersom förmakstrycket är högre än kammartrycket. Under snabb fyllnad minskar kammartrycket till 5 mmHg (relaxation fortsätter).
• BC (långsam fyllad och förmakskontraktion, diastole)
  
  • Under andra fasen av fyllning av kammare ökar volymen från 70 ml à 120 ml (slutdiastolisk volym) och ökning av trycket från 5 mmHg à 10 mmHg.
  • Låg tryckökning och hög volymökning beror på hjärtats compliance.

Question 11

Vad sker mellan B-C (Ta det som C-D)

Answer 11

• CD (isovolumetrisk kontraktion, systole)
  
  • Stängning av mitralisklaffen, här sluter diastole och isovolumetrisk kontraktion börjar. Kammarvolymen är 120 ml och kammartrycket är 80 mmHg.

Question 12

Vad sker mellan C-D (D-E-F tänk)

Answer 12

• DE (snabb tömning, systole)
  
  • Öppning av aortaklaffen (kammartrycket överstiger 80 mmHg i aorta). Minskning av kammarvolymen från 120 ml à 75 ml (kontraktion). Kontraktionen fortsätter under hela fasen och kammartrycket ökar till 130 mmHg (systoliskt tryck).
• EF (långsam tömning, systole)
  
  • Isovolumetrisk kontraktion slutar och det sker sakta tömning, kammartrycket minskar från 130 mmHg à 100 mmHg. Blodet flödar från kammaren och kammarvolymen minskar från 75 ml à 50 ml (slutsystolisk volym).

Question 13

vad sker mellan D-A

Answer 13

• FA (isovolumetrisk relaxation, diastole)
  
  • Stängning av aortaklaffen (artärtrycket i aorta överstiger kammartrycket och återflöde stänger aortaklaffen). Tömning har slutat och isovolumetrisk relaxation börjar. Kammarvolymen är 50 ml och trycket i vänster kammare minskar från 100 mmHg till 7 mmHg. Vid slutet av isovolumetrisk relaxation öppnas mitralisklaffen (myocardium relaxerar och trycket i förmaken öppnar klaffen) och en ny hjärtcykel börjar.

Question 14

vad är fransk straling hjärlag?

Answer 14

Förhållandet mellan slutdiastolisk volym och slagvolym. Ökad slutdiastolisk volym ger en ökad kontraktion av hjärtmuskulaturen.

Question 15

hur förändas PV-loop vid tränig?

Answer 15

ökad voltm och tryck

Question 16

vad sker med Pv-loop vi kontraktilitet?

Answer 16

• är ett mått på hjärtmuskelns förmåga att kontrahera. Begreppet kallas inotropi och är oberoende av andra faktorer som påverkar hjärtats kontraktion, såsom preload.
• Vid ökad kontraktionskraft används begreppet “positiv inotrop effekt”, och motsvarande “negativ inotrop effekt” vid minskad kontraktilitet.

Question 17

vad händer vid preload?

Answer 17

• Preload menar inom kardiologin graden av sträckning av sarkomererna i hjärtmuskelcellerna innan kontraktion. Den utgör den kritiska faktorn som styr hjärtats slagvolym.
• Enligt Frank-Starlings hjärtlag kommer en ökning i preload ge en ökning i slagvolym. Preload är berorend av av slutdiastoliska volymen (EDV), är den blodvolym som finns i hjärtats vänstra kammare precis innan kontraktion è en ökning i EDV kommer att ge en ökning i slagvolym.

Ger en ökning i volym och tryck

Question 18

vad är afterload och vad händer med PV?

Answer 18

• Afterload innebär inom kardiologin det tryck som hjärtat måste övervinna för att fickklaffarna ska öppnas. Vänsterkammaren måste övervinna trycket i aorta (ca. 80 mmHg) och högerkammaren trycket i truncus pulmonalis (ca. 20 mmHg).^[1] Afterload bestäms av SVR (system vaskulär resistens), myocardiets radie, blodets viskositet och motstånd för utflöde. En ökning i afterload ger en minskning i slagvolym exempelvis på grund av högt blodtryck (hypertoni).

Question 19

vad är ejaktionsfaktor?

Answer 19

Ejektionsfraktion (förkortas ofta EF) kan enkelt översättas som ”grad av utkastning”, dvs. hur stor del av hjärtats diastoliska volym som pumpas ut vid varje hjärtslag. EF 59% innebär till exempel att 41% av blodet stannar kvar i hjärtat under systole. EF är ett viktigt mått på hjärtats pumpfunktion, och påverkas av många hjärtmuskelsjukdomar. Den vanligaste orsaken till försämrad EF är efter en hjärtinfarkt då en del av hjärtat blir mindre rörlig på grund av celldöd i den drabbade hjärtmuskelväggen.

räknas ut som slagvolym /slutsystolikt volym

Question 20

vad är det som gör de olika ljuden och hur och när låter de?

(lubb dupp)

Answer 20

Stängningen av klaffarna framkallar ljud på grund av det uppstår vibrationer

Olika ljud

• Med ett stetoskop kan man därför höra två distinkta ljud under hjärtcykeln
  
  • Ljuden hörs som “lubb, dupp”
• Vanligtvis hör man hjärtats första och andra ton
  
  • Dessa uppstår när blodflödet stannas upp mot stängda hjärtklaffar

Tips för att reda ut vad som är första respektive andra hjärttonen

• Hos en frisk person i vila är diastole ca dubbelt så långt som systole
  
  • Så genom att lyssna av takten på hjärtat kan man höra att det är kortare tid mellan första och andra tonen än mellan andra och nästföljande första ton
• Om man känner på pulsen, ex vid a. radialis, har man hjälp att identifiera vad som är systole

Question 21

vad är första hjärtonen? var hörs den bäst?

Answer 21

• Första tonen uppstår i samband med AV-klaffarnas stängning och markerar början på systole
• “Lubb”-ljuden är lågstämda och utdragna, dessa kallas första hjärttonen
• Första tonen hörs vanligtvis bäst i höjd med hjärtspetsen (ljudet fortleds från förmaken, genom kamrarna mot hjärtspetsen)

Olika komponenter

• Trikuspidaliskomponenten hörs som bäst strax till vänster om sternum i fjärde revbensinterstitiet (i4 sin)
• Mitraliskomponenten hörs som bäst över apex (och allra bäst om patienten lutar över på vänster sida)

Question 22

vad är andra hjärttonen och var hörs den bäst?

Answer 22

• Andra tonen uppstår när klaffarna i de stora kärlen stängs och markerar början på diastole
• “Dupp”-ljuden är mer högstämda och kortare, dessa kallas istället för andra hjärttonen
• Andra tonen hörs vanligtvis bäst i höjd med de stora kärlavgångarna, vilket motsvaras av det andra revbensinterstitiet

Olika komponenter

• Aortakomponenten hörs som bäst på höger sida om sternum (i2dx)
• Pulmonalis komponenten hörs som bäst på vänster sida om sternum (i2sin)

Question 23

vad är tredje hjärttonen?

Answer 23

• På barn och unga vältränade individer kan man ibland också höra en tredje hjärtton
• Denna uppstår tidigt i diastole, då snabbt inströmmande blod slår i kammarväggen
  
  • Hjärtkammarens snabba fyllnad initialt i diastole

Question 24

vad sker vid fjärde hjärtonen?

Answer 24

• Undantagsvis kan man också höra en fjärde ton, sent i diastole, som beror av förmakskontraktionen
• Denna hjärtton anses vara patologisk hos alla utom barn och unga, vältränade personer

Question 25

SKillnad mellan membran och klocka på stetoskop?

Answer 25

• Membran
  
  • Den stora ringen
  • Medel- och högfrekventa ljud
  • Högfrekventa ljud
    
    • Vid lungauskultation är det viktigast att man lyssnar med membranet då de allra flesta andningsbiljuden är högfrekventa.
• Klocka
  
  • Den lilla ringen
  • Lågfrekventa ljud

De flesta av hjärtats blåsljud (förutom aortainsufficiens

Question 26

vad är ett blåsljud? när hör man dem=

Answer 26

• Blåsljud uppkommer på grund av turbulens i blodflödet genom hjärtat eller de stora kärlen

Tidpunkt blåsljud i hjärtcykeln

• Man hör blåsljud som uppkommer på grund av förträngningar i aortaklaffen (aortastenos) under systole i hjärtcykeln

Question 27

vanligaste orsaken till blåsljud?

Answer 27

• Vanligaste orsaken till onormala hjärtljud är trånga (stenotiska) eller läckande (insufficienta) hjärtklaffar
  
  • Genom sådana defekta klaffar strömmar blodet med så hög hastighet att det uppstår turbulens
  • Detta är orsaken att det uppstår “blåsljud” mellan andra och första hjärttonen

Question 28

finns det normalt blåsljud och hur delas onomrla upp? (skala)

Answer 28

Normal blåsljud

• Vissa blåsljud finns normalt, oftast hos unga personer med smärt kroppsbyggnad och god hjärtfunktion
  
  • Då beror blåsljuden på lätt turbulens i utflödet från hjärtat

Det turbulenta blåsdjupet kan delas in på en skala ifrån 1 till 6, där 1 är väldigt svagt och 6 är väldigt högt.