Inkontinens Flashcards
Hur vanligt är inkontinens?
folksjukdom - Minst 500 000 svenskar lider av urininkontinens, men knappt hälften söker vård och ännu färre utreds och behandlas
Bland kvinnor i 70-årsåldern och äldre är cirka 40 procent drabbade och bland de allra äldsta är prevalensen ännu högre.
Hos män är förekomsten betydligt lägre upp till 75-årsåldern. Därefter ökar det till ungefär samma nivå som hos kvinnor
Vanligaste typen av inkontinens?
ansträningsinkontinens, drabbar främst kvinnor
Vilken form drabbar ffa män?
Män drabbas främst av trängningsinkontinens men även av överfyllnads- och droppinkontinens. Den förstnämnda orsakas framför allt av en förstoring av prostata (benign prostata hyperplasi, BPH) och den andra av försämrad muskelkraft i slutarfunktionen av urinröret.
Vilka delar av urinvägarna är påverkade vid urininkontinens?
Urininkontinens avspeglar en rubbning av funktionen i nedre urinvägarna som omfattar:
urinblåsan med detrusormuskel, blåshals, inre sfinkter och urinrör.
Hos män omfattas även blåshalskörteln (prostata) och sädesblåsorna.
Den viljemässiga styrningen av bäckenbotten och externa sfinktern har centrala funktioner.
Hur styr miktionen normalt sätt?
- övre cerebrala funktioner - frontalloben, basala ganglier = volontär kontroll
- Pontina miktionscenter –> koordinerar detrusor och sfinkter så att miktion kan ske
- afferens input till kortex gör att vi känner av trängningar och tömning
- Sakrala nerver styr detrusormuskeln och sfinktern
sympatikus–> nervös hypogastricus (Th11-L2) relaxerar detrusor och kontraherar inre sfinktern = vi kissar inte
alfa-adrenerga (urinrör/sfinkter) och B3-adrenerga receptorer (detrusor)
parasympatikus - sträckning av blåsan aktiverar afferenta fibrer som reflexmässigt stimulerar efferenta parasympatiska fibrer –> relaxation av sfinktern och kontraktion av detrusor = blåstömning
Muskarina- typ 3 rec
nervus pelvi S2-S4 (blåsan) samt nervus pudendus S2-S4 (yttre sfiknktern)
denna blåsreflex kan hämmas från högre centra = vi kan kissa när vi själva vill!
vilka tre faser styr miktion?
fyllnadsfas = avslappnad detrusor, bäckenbotten kontraherar, uretrasfinktern kontraherar
fylld till hälften - känner av träningar ca 300 ml
tömningsfas - detrusor spänns, sfinkter och bäckenbotten slappnar av
Ansträngnings/stress-inkontinens?
läckage pga ökat buktryck eller för att intravesikalt tryck är högre än intrauretralt - ex hosta, löpning, skratt eller tunga lyft –> alltså inte pga detrusorkontraktion
svagare bäckenbotten bidrar också
riskfaktor ex graviditet, förlossningar, fetma, KOL/kronisk hosta, östrogenbrist, förstoppning
ärftlighet - kollagen
Trängningsinkontinens?
urgency –> hastigt påkommande kissnödighet trots liten urinvolym så drar detrusorn ihop sig - svårt att skjuta upp/hålla sig–> vid läckage = trängningsinkontinens
mekanism: störning i nervsignal från hjärna och ryggmärg, lokala förändringar i blåsväggen, östrogenbrist och beteendeutevckling
orsaker: cystit, blåscancer, urinsten (retar blåsans rec), prostataförstoring, neurogen blåsrubbning
Blandinkontinens?
kombination trängning + ansträngnings
Överfyllnadsinkontinens?
Urinretention = Obstruktionen hindrar fullständig tömning av blåsan och ger upphov till urinretention. Blåsan blir kraftigt utspänd av urin och slutningsmekanismen förmår till slut inte längre hålla emot.
Prostataförstoring kan orsaka avflödeshinder, (bladder outlet obstruction, BOO), som kan ge upphov till överfyllnadsinkontinens (ischuria paradoxa).
Även vid: diabetes med sensorisk neuropati, diskbråck eller spinal stenos.
Droppinkontinens?
drabbar enbart män
efterdropp - beror på försvagning av bulbouretrala muskeln som komprimerar urinröret efter avslutad miktion
kan ex öka efter transuretral rejektion av prostatan pga ökad ansamling i ärrhålan
neurologisk inkontinens?
stroke som resulterar i en så kallad ohämmad blåsa med symtom som vid överaktiv blåsa.
Andra orsaker till neurogen inkontinens är progressiv nervsjukdom som Parkinsons sjukdom, multipel skleros, normaltryckshydrocephalus, skada på ryggmärg och perifera nerver, samt tumörer.
utredning?
- Anamnes - typ av besvär och riskfaktorer samt läkemedel/andra sjukdomar, tarmfunktion, sexuell dysfunktion, östrogen
- urinmätningslista -
tidsmiktion 1a dL- normalt <12s, >16s är tecken på obstruktion
dagbok blåstömning och vätskeintag - ca 4-7ggr/dygn, medelvolym 3-5dL och 1-2L/dygn totalt är normalt
1g/natt ok
IPSS - skattningsformulär symtom och påverkan på livskvalitet - män
blöjvägningstest - kvantifiera läckage - välja ut bäst blöja/binda
- fysisk undersökning - buk, rektal (tonus, knip) och prostatapalpation, gyn-usk
- hostprovokation - ansträngningsinkontinens
- Lab: krea, urinsticka, PSA
- resurin - bladderscan
icke-farmakologisk beh?
ex
viktnedgång
minska vätskeintag
bäckenbottenträning - knipövningar
blåsträning - skjut upp urineringen
akupunktur, hjälpmedel, elektrostimulering, kateter osv
Neuromodulerande beh?
botulinumtoxin
sakralnervmodulering
tibialisnervstimulering