Hypertoni Flashcards

1
Q

Vilka gränser har man satt för svår hypertoni?

A

Ett viloblodtryck ≥ 180 systoliskt och/eller ≥ 110 mm Hg diastoliskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär det att man har ett högt pulstryck? Vad medför det för risk?

A

En stor differens mellan systoliskt och diastoliskt blodtryck. Vanligt hos äldre med stela blodkärl och är en kraftig riskfaktor för förtida kardiovaskulär sjukdom hos äldre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilken typ av hypertoni är vanligast förekommande hos yngre respektive äldre patienter?

A

Yngre: Disatolisk hypertoni

Äldre: Systolisk hypertoni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hos äldre, vilket blodtryck är bäst ur riskperspektiv, 140/88 eller 140/68 mm Hg?

A

det är bättre att ha ett blodtryck på 140/88 än 140/68 mm Hg ur riskhänseende. Högre pulstryck är förenat med större risk för ur kardiovaskulär synvinkel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ange minst 3 faktorer som anses bidra till utveckling av primär hypertoni.

A

Ålder
Ateroskleros
Insulinresistens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad tror man är mekanismen bakom att insulinresistens bidrar till utvecklingen av primär hypertoni?

A

Ökade nivåer av insulin tror man har en salt- och vattenretinerande effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vid mild och måttlig hypertoni har man sällan några symptom men svår hypertoni ger ibland tryckrelaterade symptom, vad kan det vara?

A

huvudvärk pga hjärnödem, eventuellt tillsammans med balans- och koordinationsstörningar som tecken på lillhjärnspåverkan, eller synpåverkan pga ögonbottenförändringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ska man gå tillväga när man tar blodtryck för att kontrollera ev hypertoni?

A

Blodtryck i sittande/liggande (i båda armarna) efter 5–10 minuters vila och efter 1(–2) minut i stående för att undersöka ev ortostatism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär “silent gap” vid blodtryckskontroll?

A

Detta innebär att pulsljudet som hörs vid auskultationen över armvecket försvinner strax efter det att det systoliska trycket uppmätts.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur undviker man att få ett falskt lågt systoliskt blodtryck orsakat av “silent gap” vid blodtrycksmätning?

A

Kontrollpalpation av a.radialis vid upppumpning av manschetten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vid vilken omkrets på överarmen är standardmanschett 12 cm inte längre lämplig för mätning av blodtrycket?

A

Omkrets >32cm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Räcker det med ett uppmätt förhöjt blodtryck för att ställa diagnos hypertoni?

A

Nej. Upprepade mätningar, vid olika tillfällen, ska påvisa ett blodtryck av tillräcklig magnitud. Vid lindrig blodtrycksförhöjning rekommenderas 4–6 blodtrycksmätningar vid olika tillfällen under 3–6 månader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vid funnen hypertoni, vad bör man går vidare med i sin utredning?

A

Söka efter specifika orsaker till hypertonin samt undersöka förekomsten av specifika riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför är det viktigt att ta EKG på en patient med nydiagnostiserad hypertoni?

A

För att se om där finns tecken till rytmrubbningar som gör behandling med betablockerare olämplig.
För att se om där finns tecken till vä kammarhypertrofi, vilket indikerar att patienten är känslig för tryckbelastning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vid nydiagnostierad hypertoni och samtidig hypokalemi, vad bör man misstänka då?

A

Primär eller sekundär hyperaldosteronism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför kontrollerar man urinprov vid fynd av ny hypertoni?

A

Letar efter tecken till albuminuri eller hematuri som kan vara tecken till glomerulonefrit eller polycystnjurar som orsak till hypertoni.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad efterfrågar du i anamnesen vid fynd av ny hypertoni?

A

Hereditet för hypertoni, njursjukdom, kardiovaskulär sjuklighet.
Symtom tydande på sekundär hypertoni (njurskada, ”endokrina symtom”).
Kardiovaskulära riskfaktorer.
Läkemedel som kan påverka blodtrycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ange minst 2 läkemedel eller substanser som kan orsaka förhöjt blodtryck.

A
P-piller
Erythropoietin
Ciklosporin
Kokain
Amfetamin
NSAID/cyklo­oxygenashämmare
Lakrits
Saltintag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är viktigt att undersöka i status vid fynd av ny hypertoni?

A

Hjärtauskultation
Auskultation av njurartärer (njurartärsstenos)
Tecken till perifer kärlsjukdom
Ögonbottenundersökning särskilt vid mycket högt blodtryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad kallas de förändringar i ögonbottnar som man ibland kan se hos patienter med svår hypertoni?

A

Fundus Hypertonikum, dvs ögonbottenblödningar och/eller exsu­dat och eventuell staspapill

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka blodprover ska man analysera vid fynd av ny hypertoni?

A

Hb, Na, K, glukos, kreatinin,

totalkolesterol, LDL-/HDL-kolesterol och tri­glycerider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Utöver blodprovstagning, vilka andra rutinanalyser ska man göra vid fynd av ny hypertoni?

A

EKG

Urinprov för bestämning av förekomst av hematuri, mikroalbuminuri eller albumin/kreatininkvot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

I vilka patientfall behöver man gå vidare med större utredning än den basala vid hypertoni?

A

Tidig hypertonidebut (

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är ambulatorisk blodtrycksmätning?

A

Patienten bär en automatisk blodtrycksmanschett under ett dygn som registrerar blodtrycket 2–3 gånger/timme, dag såväl som natt.
I den senaste versionen av de brittiska NICE-riktlinjerna för hypertoni rekommenderas att alla får sin hypertonidiagnos verifierad med ambulatorisk mätning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur många % av de som får diagnosen hypertoni utifrån enbart mottagningsblodtryck har inte högt blodtryck i hemmiljö eller utanför mottagningen och därmed har s k ”vitrockshypertoni”?

A

c.a 10-15%

26
Q

Vilka värden vid ambulatorisk blodtrycksmätning är förenat med god prognos?

A

Anses vara

27
Q

Vilka indikationer finns i Sverige för att gå vidare med ambulatorisk blodtrycksmätning? (även om det aldrig är fel så klart)

A

Högt mottagningsblodtryck (> 140/90 mm Hg) och lågt/normalt blodtryck vid kontroll utanför mottagningen, avsaknad av tecken på organpåverkan, tecken på att patienten är stressad.

Stora variationer i mottagningsblodtryck.

Anamnestiska hållpunkter för att patienten har lägre blodtryck utanför mottagningen, t ex ortostatisk yrsel.

Refraktär hypertoni: liten eller ingen blodtrycks­sänkande effekt av antihypertensiva läkemedel på mottagningsblodtrycket

28
Q

Utöver mottagningstryck och ambulatorisk mätning finns ytterligare ett alternativ för att följa behandling, vilket?

A

Hemtrycksmätning, patienten har en maskin hemma. Nackdelar är att stress kan påverka samt selektiv rapportering från patienten. Observandum är att apparaten måste vara väl kalibrerad.

29
Q

Vad är den vanligaste orsaken till sekundär hypertoni?

A

Primär aldosteronism

30
Q

Vilka patienter bör utredas för misstanke om sekundär hypertoni?

A

Patienter som inte uppvisar tecken på metabolt syndrom eller som är yngre.

31
Q

Vid primär aldosteronism, vad är vanligast solitärt adenom eller bilateral hyperplasi?

A

Bilateral hyperplasi

32
Q

Vad utgör behandlingen vid primär aldosteronism orsakad av bilateral hyperplasi?

A

Aldosteronhämmare.

33
Q

Vad utgör behandlingen vid primär aldosteronism orsakad av solitärt adenom?

A

Operation

34
Q

Typfyndet vid primär aldosteronism är hypokalemi men hur går man vidare för att kontrollera om detta föreligger?

A

Dygnsbestämning av aldosteronutsöndring i urin eller i form av kvoten mellan plasmaaldosteron och -renin.

35
Q

Hur ligger plasmaremin vid primär aldosteronism?

A

Lågt. Observandum är att det även kan bli lågt av behandling med betablockerare.

36
Q

Alla typer utav njurskador kan ge hypertoni när njufunktionen blir nedsatt. Vilka undersökningar är lämpliga att gå vidare med vid misstänkt renal hypertoni?

A

Mätning av albuminuri, sedimentundersökning och ultraljud av njurarna

37
Q

När bör man särskilt misstänka renovaskulär hypertoni?

A

Blåsljud över njurartärer
Hypertoni hos ung kvinna (fibromuskulär dysplasi), Försämring av tidigare välbehandlade hypertoni
Vid oväntat stark blodtryckssänkande effekt, eller uttalad kreatininstegring, vid påbörjad terapi med ACE-hämmare eller angiotensin II-receptorantagonist

38
Q

För vilka patientgrupper tror man att dilatation av njurartärsstenos kan vara av värde?

A

Patienter med bilateral njurartärstenos, eller de som har stenos i singelnjure.

39
Q

Vid feokromocytom med ökad utsöndring av adrenalin och/eller noradrenalin får man klassiskt hypertoni men vilka andra symptom förkommer också klassiskt?

A

Attackvis takykardi, ångest och blekhet.

40
Q

Hur utreder man vidare om man misstänker att en patient har feokromocytom?

A

Screening utgörs av 1 eller helst 2 dygnsbestämningar av metoxikatekolaminer eller metanefriner i urin (eller i plasma).

41
Q

Hur påverkas blodtrycket av alkoholintag?

A

Alkoholintag i moderata mängder har en akut blodtryckssänkande effekt men ett kraftigt intag av alkohol vid överkonsumtion höjer blodtrycket, och blodtrycket är också stegrat under alkoholabstinensen

42
Q

Vad är kopplingen mellan lakritsintag och hypertoni?

A

Blodtrycksförhöjningen av lakrits beror på att omvandlingen av kortisol till kortison hindras i njurarna och detta aktiverar aldosteronreceptorn, vilket ger en klinisk bild som liknar den man ser vid primär aldosteronism men med låga aldosteronhalter i plasma och urin.

43
Q

Avsikten med behandling för hypertoni är att minska risken för kardiovaskulära komplikationer. För vilka komplikationer har man kunnat se bäst förebyggande effekt?

A

Stroke, hjärtsvikt och njurskada, medan effekten på koronar hjärtsjukdom är sämre.

44
Q

Hur beslutar man om indikation och val av behandling vid hypertoni?

A

Indikation baseras på den totala kardiovaskulära risken och valet avgörs av orsak och samsjuklighet.

45
Q

Ange riskfaktorer som skall vägas in i den totala riskanalysen vid hypertoni.

A

Ålder (män ≥ 55 år, kvinnor ≥ 65 år)
Rökning
Dyslipidemi
Ärftlighet (arteriosklerotisk sjukdom 102 cm, kvinnor > 88 cm),
BMI ≥ 30 kg/m2,
fP-glukos 5,6–6,9 mmol/L eller patologiskt glukostoleranstest

46
Q

Vad anses vara gränser för lipider när det kommer till riskfaktor för kardiovaskulära komplikationer till hypertoni?

A

Totalkolesterol > 4,9 mmol/L
LDL > 3 mmol/L
HDL för män 1,7 mmol/L

47
Q

Icke-farmakologiska åtgärder kan provas om blodtrycket är 140–160 mm Hg systoliskt, och/eller 90–100 mm Hg diastoliskt om inga andra riskfaktorer eller tecken på organskada föreligger. Vilka typer av åtgärder brukar man då tala om?

A
Minska stress (men alla individer är inte stresskänsliga), energiintag, koksaltintag, samt ett alltför högt alkoholintag som kan sänka blodtrycket.
Rökstopp för att minska risken för arteroskleros.
48
Q

Vid vilka gränser för blodtrycket ska man sätta in farmakologisk behandling ovanätt om där inte föreligger riskfaktorer eller organskada?

A

≥ 160 mm Hg systoliskt eller ≥ 100 mm Hg diastoliskt

49
Q

Vilka 3 läkemedel ingår i förstahandsval vid hypertoni utan annan sjukdom?

A

ACE-hämmare, tiaziddiuretika och kärlselektiva kalciumantagonister

50
Q

Vilket läkemedel är förstahandsval vid hypertoni och samtidig diabetes, njursjukdom eller hjärtsvikt?

A

ACE-hämmare

51
Q

Vilket läkemedel är förstahandsval vid hypertoni och samtidig ischemisk hjärtsjukdom?

A

I första hand beta-1-blockerare (vid behov i kombination med kalciumantagonist av dihydropyridintyp)

52
Q

Vilket läkemedel är förstahandsval vid hypertoni och samtidig KOL?

A

Tiaziddiuretikum eller kalciumantagonist av dihydropyridin-

typ.

53
Q

Ange en vanlig biverkan på ACE-hämmare och lämplig åtgärd.

A

Torrhosta. Byte till angiotensin II typ 1-receptorantagonist.

54
Q

Hur verkar tiaziddiuretika?

A

Hämmar återabsorptionen av natrium och klorid i distala tubuli och därmed ökar även utsöndringen av vatten.

55
Q

Ange två inte helt ovanliga biverkningar av tiaziddiuretika.

A

Hypokalemi

Stegring av urat med risk för gikt.

56
Q

Hur verkar Kalciumflödeshämmare?

A

Vasodilaterande genom blockad av kalciumflödet över cellmembraner, vilket leder till minskat tonus i arteriolae och därmed minskad perifer resistens. Ökad natriures har också påvisats.

57
Q

Hur verkar ACE-hämmare

A

Minskar aktiviteten i renin-angiotensin-aldosteronsystemet samt ökar halten av kärlvidgande bradykinin.

58
Q

Vad är den vanligaste orsaken till malign hypertoni eller hypertensiv kris?

A

Försämrad kontroll av primär hypertoni. Måste dock alltid fundera över möjligheten till sekundär orsak.

59
Q

Vid malign hypertoni eller hypertensiv kris där behandling p.o kan ges, vilka läkemedel väljer du?

A

Loop-diuretika och en kalciumflödeshämmare med långsamt tillslag ex amlodipin eller melodipin.

60
Q

Varför ska man inte snabbt normalisera blodtrycket vid malign hypertoni eller hypertensiv kris?

A

För att undvika cerebrala ischemiska komplikationer och för att inte förvärra njurpåverkan.

61
Q

Vad är ett lämpligt måltryck vid malign hypertoni eller hypertensiv kris under den initiala behandlingen?

A

160–180/100–110 mm Hg. Man kan sedan följa upp polikliniskt för fortsatt justering över dagar/veckor,

62
Q

Hur ser 1-årsmortaliteten ut för obehandlad malign hypertoni? (%)

A

Nära 100%