Hunger och mättnad Flashcards
1
Q
Vilken information använder hjärnan för reglering av hunger/mättnad generellt?
A
-
Finns det mat i GI-apparaten?
- Kaloriinnehåll
- Volym
- Kortidsreglering. Prediktiv (berättar hur stor sannolikheten är att vi har tillräckligt med energi närmsta tiden)
- Viktigaste faktorn för ”normal måltidskontroll”
-
Finns tillgänglig energi i blod/vävnad? (energisensor)
- Insulin (avspeglar blodsocker)
- Glukos och fettsyror i blod – framför allt varning vid lågt
-
Fettdepåer (energibanken)
- Långtidsreglering
2
Q
-
Finns det mat i GI-apparaten?
- Kaloriinnehåll
- Volym
- Kortidsreglering. Prediktiv (berättar hur stor sannolikheten är att vi har tillräckligt med energi närmsta tiden)
- Viktigaste faktorn för ”normal måltidskontroll”
Vad detekteras mer specifikt?
A
- Näringsämnen som sockerarter, lipider/fettsyror, aminosyror, peptider
- Distension och tryck/beröring – vagusnerven (tas om hand av autonomt nervsystem)
3
Q
Vilken cell har följande uppgifter?
- Sekretionreglering
- Peristaltik
- Insulinfrisättning
- Upptag av näringsämnen
- Immunsystem, blodflöde
Ge också exempel på fler uppgifter
A
Enteroendokrina celler
- Reflexer inom mag/tarmsystemet – kan ge bromsande verkan ex på pyloris vid mkt fett i tunntarm
- Aptit (endokrint/parakrint via vagus till hjärnan), endokrint till hjärnan
4
Q
- Enteroendokrina celler med molekylära detektorer för näringsämnen utsöndrar peptider basalt som verkar på vagus-terminaler och på hjärnan (via cirkulation)
Hur kan de också verka gällande aptitreglering?
A
Aktivering av vagus synaptiskt (glutamat)
5
Q
Ge exempel på aptitreglerande peptider
A
- Mättnad – CCK, GLP-1, PYY
- Hunger – Ghrelin
6
Q
Aptitreglerande peptider
- Mättnad – CCK, GLP-1, PYY
- Hunger – Ghrelin
Vad verkar de på?
Var bildas de också?
A
- Verkar på: vagala afferenter, hjärnstammen och i hypothalamus
- Bildas också även av neuroner i hjärnan där de också styr aptit
7
Q
Ghrelin
- Peptidhormon
Vad styrs frisättning av?
När ökar den?
När minskar den?
A
- Styrs av nutrienttillgång i övre tunntarm (och mkt annat också) och frisätts från P/D1-celler i fundus
- Ökar vid fasta – minskar efter måltid
- Minskar vid bariatrisk kirurgi
8
Q
CCK (Cholecystokinin)
Var frisätts denne ifrån?
Vad gör den?
A
I-celler
- Hämmar ventrikeltömning (Ileal brake) när fett kommer ner
- Stimulerar galla/pankreassaft (bildande och frisättning)
- Aptithämmande via
- Vagusafferenter
- Hjärnstam
- Även indirekt via långsam ventrikeltömning
9
Q
Peptid YY (PYY)
Varifrån kommer denna?
Vad verkar den på?
Vad blir effekten av den?
A
- Peptid från L-celler i tunntarm och colon
- Ökar vid födointag och minskar aptiten
- Verkar i hypothalamus och på vagusafferenter
- Även via ”ileal brake” – effekt på intesinofugala neuroner
10
Q
Glukaon-like peptid (GLP-1)
- Peptid från L-celler i tunntarm och kolon
- En inkretin (ökar insulinfrisättning som svar på glukos)
Ökar vid?
Effekt?
A
- Ökar vid födointag och minskar aptiten
- Hämmar ventrikeltömning (ileal brake)
11
Q
Glukaon-like peptid (GLP-1)
- Peptid från L-celler i tunntarm och kolon
- En inkretin (ökar insulinfrisättning som svar på glukos)
- Ökar vid födointag och minskar aptiten
- Hämmar ventrikeltömning (ileal brake)
Var verkar den?
Vad bryts den ned av?
A
- Verkar i hypthalamus och på vagusafferenter
- Bryts ner av bla dipeptidyl peptidas 4 (DPP4)
12
Q
- Hjärnstam + hypthalamus
Hur är de inblandade gällande tidsperspektiv vid aptit?
A
- Kortidskontroll - hjärnstam
- Långtidskontroll (även kortids) – hypothalamus
13
Q
Vad tar NTS (nukleus tractus solitari) emot?
A
- Tar emot vagusafferenter (information om ex distention och lokalt frisatta neuropeptider (CCK och 5-HT)) liksom information från blodet som CCK, GLP-1
14
Q
-
Nukleus tractus solitari
- Tar emot vagusafferenter (information om ex distention och lokalt frisatta neuropeptider (CCK och 5-HT)) liksom information från blodet som CCK, GLP-1
Hur svarar NTS?
A
- Svarar med att skicka vidare liknande signalering som CCK och GLP-1 vidare till ex hypothalamus men också laterala nukleus parabrachialis (reläkärna i pons, viktig för födointag (mättnad) bland annat)
15
Q
Insulin
- Frisätts av betaceller vid högt blodglukos
- Hämmar aptit
Hur hämmar insulin?
A
- Verkar i hypothalamus direkt och binder nervreceptorer (går igenom BBB)
16
Q
Glukos
- Detekteras av lever och hjärna
- Levern detekterar även fettsyror
Så ligger det något bakom när en person snackar om att dennes “blodsocker är lågt”?
A
Troligen inte sant, det personen känner är signalering från tarm att mat är slut liksom
17
Q
Långsiktig energibalans måste vara exakt
- 10 g för mkt varje dag så skulle vi bli ohyggligt feta
- Detta kräver alltså precision
Vad innebär lipostatteorin?
A
- Återkoppling från fettreserverna
- Påverkar aptit och metabolism
- Vi svälter ett tag och när vi har tillgång på mat så kommer vi tillbaka, likadant tvärtom
18
Q
Vilket hormon är centralt för lipostaten?
A
Leptin
19
Q
Leptin
- Centralt för lipostaten
Vad frisätts denna ifrån och i proportion till vad?
A
- Frisätts av adipocyter (i proportion till vår fettmängd)
- Ju mer fett desto större frisättning
20
Q
Leptin
- Centralt för lipostaten
- Frisätts av adipocyter (i proportion till vår fettmängd)
Vad reglerar den och hur?
A
- Reglerar kroppsvikt via hjärnan
- Minskar aptit
- Ökar energiförbrukning
21
Q
Leptin
- Centralt för lipostaten
- Frisätts av adipocyter (i proportion till vår fettmängd)
- Reglerar kroppsvikt via hjärnan
- Minskar aptit
- Ökar energiförbrukning
På vilket sätt kan leptin utgöra viktig signal för att undvika svält?
A
- Vid fasta sjunker fettlager och leptin sjunker då också vilket leder till ökad hunger och minskad energiåtgång
22
Q
Hypothalamus och aptit
- VMH – aptit
- Styr också andra aspekter av energibalans
Vad reglerar de tre delarna i hypothalamus?
A
- Nucleus arcuatus – hunger och mättnad
- Paraventrikulära hypothalamus (PVH) – mättnad
- Laterala hypothalamus – hunger
23
Q
- Kanske då system för att inte bli för tung
- Lårben/tibia kan signalera till hjärna om de utsätts för ökad tyngd
- Osteocyter delaktiga och vi går ner i vikt
Vad kallas detta för och vad gör det?
A
Gravitostat i benens skelett som återkopplar kroppsvikt
24
Q
Fetma mekanimser
Vilka signaleringsvägar kan påverkas?
A
- Vissa av återkopplingssignalerna blockeras vid fetma, resistens mot aptithämmande system uppkommer, ex
- Insulin, leptin, glukos, tarmpeptider (centralt och perifert)
- Insulin- oh leptin-resistens i CNS
- Insulin, leptin, glukos, tarmpeptider (centralt och perifert)
- Ghrelin faller inte efter måltid
- Låggradig inflammation i fettväv och hypothalamus
25
Vad förmedlar bilden?
Vad händer dessutom hos rejällt överviktiga gällane denna lipostatmekanism?
* Skillnad mellan leptins normalnivå vid normalvikt och fetma är inte stor vilket gör att den inte signalerar lika starkt när man är mätt (som när nivåerna är låga liksom)
* Vid övervikt utvecklas leptinresistens, d.v.s. en ökad mängd leptin leder inte längre till mättnad och ökad metabolism.
26
**Aptit och homeostas och interoception**
Nämn ett par saker som kan påverka aptit som inte har med de "hungersreglerande" hormonerna att göra?
* Vanor
* Matens tillgänglighet
* Smak, lukt, utseende, temperatur, konsistens
* Variation
* Cirkadisk rytm (ex vid resa till annan tidszon)
* Kultur, värderingar och planer, uppväxt
* Social kontext
27
**Homeostas – drive och njutning**
Resonera kring detta?
* Homeostas – drive reduction (när vi äter minskar hungern)
* **Intern push** – vi blir hungriga
* Belöning – värde, arbeta för det?
* **Extern pull** – chokladkakan i fiket (vi är egentligen inte hungriga)
* Om du är hungrig blir mat mer motiverande och godare
28
**Belöning och födointag**
* Äta för att det är gott
* Njutning och begär
Vilket hormon är viktigt för begär?
Dopamin
29
**Belöning och födointag**
* Äta för att det är gott
* Njutning och begär
* **Dopamin** viktigt för begär
* Smak-systemet kopplar in belöningssystemet (sött till positiva system ex)
* Hypothalamus och tarmpeptider påverkar det dopaminerga belöningssystemet (VTA-NAcc)
Hur kan detta ske?
* Leptin ex verkar på hypothalamus som i sin tur är kopplad till belöningssystem i NAc (nukleus acumbens) och VTA
* Ghrelin, GLP-1, leptin och insulin kan också ha direkt verkan på VTA
* Leptin kan hämma ex aversion i amygdala
30
**Krets för aptitlöshet och aversion**
Beskriv kretsen
* Vagal aktivering går via NTS --\> Nucleus parabrachialis --\> amygdala vilken gör att aptit förloras
* Amygdala (skräck, osv), betingad smakaversion är ett fenomen här
31
Vad händer sammanfattningsvis när du ser weinerbrödet på fiket en lördag?
* Visuellt intryck kopplas mot minne och eventuell aversion liksom homeostas i hypothalamus/hjärnstam liksom kognition/medvetande (weinerbrödet kansker är dyrt osv)
* Aptitreglering spänner alltså över flertalet system
