Histologi - lever och fettväv Flashcards
Beskriv leverns (blod- och gallkärl, intra- och extrahepatiska; gallblåsan) och bukspottkörteln (exokrina delen med ändstycken och utförsgångar) utseende och funktion
Lever. Omges av glisonska kapseln som är en del av stromat som bygger upp lever. Om man kollar lite närmare på levern så kan man se att det finns ett mönster där den är uppdelad i hexagoner. I mitten av varje sådan finns ett blodkärl där blodet flödar då den lämnar levern och går till slut ihop till vena hepatica. I en optimal hexagon kommer vi att finna en struktur med tre kärl - en portatriad. Denna har en artär från arteria heptica och en ven från vena porta samt ett gallkärl. Artärerna har ungefär 2 cellager tjock glatt muskulatur runt sig och från dessa siprar blodet ut och går mellan hepatocyterna för att förjörja dem med syre. Samma sak gäller för det venösa blodet - det kommer alltså bli en tillblandning av blodet som sedan går in i vena hepatica. Hepatocyterna ligger i rader som konvergerar ner mot ett område i en hexagon så att allt blod går långsamt förbi varje hepatocyt. Dessa rader av hepatocyter avgränsas med ett endotel - sinusoider - över vilket hepatocyterna känner av blodets innehåll och ett utbyte kan ske. För gallgångsträdet ser struktureringen lite annorlunda ut. Här finns inget definierat endotel utan gallan, som produceras av hepatocyterna, kommer att rinna genom så kallade gallcanalliculi i riktning MOT portatriaden. I gallcanalliculi ligger två hepatocytrader i nära kontakt med varandra så att gallan bara kan rinna mellan dessa och är bara öppet i en riktning. Mellan hepatocyterna som ligger i ett stråk finns tight junctions och gallan kommer då att flöda där det inte finns några sådana kopplingar. I gallgången finns ett kubiskt epitel.
Pancreas. I pancreas kan man se stråk som delar in körteln, vilket är stromat med bindväv och blodkärl. Artärerna kan ses med de tjockare muskellagren i väggarna jämfört med vener som har betydligt tunnare kärlväggar. Man kan också se större håligheter utan muskellager och med ett cylindriskt epitel. Dessa är pancreasgångar och runt den stora ductus pancreatus kan vi se bindväv. Från ändstyckena kan man urskilja små utförsgångar som tömmer i denna. De exokrina körtlarna är runda och tårtlika med rundare kärnor och ett tydligare granulerat cytoplasma. I granula finns olika enzym såsom trypsinogen, lipas, amylas, ribonukleinsyror och så vidare. Skulle man färga in pancreas med avseende på ett visst enzym skulle endast vissa delar av pancreas lysa upp då olika delar aktiveras beroende på vilken föda som kommer in i mag-trmkanalen. Varje ändstycke består av ungefär 6-8 celler. I pancreas finns också en endokrindel som utsöndrar glukagon och insulin till blodet. Dessa har en annan struktur som kalla langerhanska öar.
Gallblåsan har ingen submucosa utan består till största del av kraftigt veckad mukosa som spänns ut då den är mer fylld och därefter en tjockare muscularis för att kontrahera gallblåsan och tömma den i duodenum.
Redogör för vit och brun fettvävs utseende med ingående celler och andra strukturers uppbyggnad och lokalisation.
Vit fettväv. Denna särskiljs med adipocyter som har en stor vakuol med triacylglycerol. Denna upptar större delen av cellen och pressar därför både kärna och organeller perifert mot cellmembranet. I väven syns även mindre kapillärer vilka kan särskiljas från adipocyterna på grund av storleksskillnaden då en adipocyt är ungefär 50 erytrocyter i diameter. I en väv kan adipocyternas storlek skilja sig, dels beroende på snittning men även beroende på en människas fettprocent. Runt den vita fettväven finns bindväv och denna typ av fettväv finns i många olika organ och vävnader.
Brun fettväv. Den liknar den vita men cellerna har bruna trådar och stråk i sig. Detta är på grund av att varje cell har flera vakuoler vilket ger möjlighet till snabbare hydrolys av TAG för användning i mitokondriell oxidation. I cellen finns många mitokondrier vilket gör att mycket fettsyror kan oxideras så att energi, framförallt i form av värme, kan bildas. Denna väv finns framför allt i bebisar för att skydda vitala organ från kyla och avtar med åren. Det finns dock bevis för att viss vit fettväv kan omvandlas till så kallad bright cells som gör att de kan få funktioner i linje med den bruna fettväven.
Redogör för vit och brun fettvävs betydelse för energiomsättning och hormonproduktion.
Vid normalfyllnad utsöndras höga nivåer på adiponektin. När den börjar bli fylld utsöndras leptin så att en centralnervös funktion slås på så att personen slutar äta. Om adipocyterna fortsätter fyllas trots att de är överfyllda utsöndras inflammatoriska faktorer så att vita blodkroppar kommer och kommer därmed att starta en inflammatorisk reaktion.
