Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K4 GNM > GI-tract makroskopi/mikroskopi > Flashcards

GI-tract makroskopi/mikroskopi Flashcards

1
Q

Vad visar bilden?

A
  • Normal esofagus med övergång till magsäck – cardia
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
A
  • 40 cm lång och täcks av icke keratiniserande skivepitel
  • Lamina propria utgörs av lucker bindväv som distalt innehåller mucnösa körtlar (esofagala-cardiala körtlar)
  • Muskularis mukosa förhållandevis tjock (ffa distalt)
  • Submukosa innehåller musinösa körtlar, kärl och nervplexa
  • Propriamuskulaturen 1/3 tvär, 1/3 tvär/glatt, 1/3 glatt
  • Adventitia – lucker bindväv
  • Avsaknad av serosal täckning i övre och mellersta raden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad visar bilden?

A

Barrets esofagus

  • För mkt saltsyra ovanför övre magmunnen
  • Metaplasi, ger inflammation och på sikt ibland cancer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Barrets esofagus

  • För mkt saltsyra ovanför övre magmunnen
  • Metaplasi, ger inflammation och på sikt ibland cancer

Vad är mekanismen?

A
  • Specialiserad kolumnärt epitel i distal esofagus ovanför distala sfinktern som ersätter skadat epitel (blir som skydd)
  • Troligen pga fenotypisk switch hos stamcellerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Barrets esofagus

Beskriv också lite mer utförligt vad som ses

A
  • Villiform yta med körtlar och kryptor som innehåller bägarceller, Paneth och endokrina celler
  • Kännetecknas av bägarceller (mucinet basisk/neutralt av intestinal typ)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vanliga komplikationer till Barrets esofagus?

A
  • Ulcus, striktur, dysplasi- och malignitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kan färgas in med PAS för att påvisa Barrets esofagus?

A

Bägarceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad ses övergripande på bilden?

A

Inflammation i stromat (tyder på reparativ process)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad förmedlar bilden?

A

Progression till carcinom vid Barrets esofagus

  • Cellkärnornas cytoplasma minskar, körtlarna ligger tättare efter hand. Mitos mer frekvent. Mer pleomorfa kärnor osv
  • Körtlarna till vänster mer dysplasi
  • Till höger mer täta körtlar, polymorfa och slingrar sig – höggradig dysplasi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Typ av dysplasi?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad visar bilden?

Vad är viktigt att påvisa för diagnos?

A
  • Candida albicans vanligast
    • Hos immunsuprimerade patienter
  • Täta mattor av pseudohyfer och svampsporer i svamösa debris, fibrinopurulent exsudat och nekrotisk debris
  • Underliggande aktiv esofagit
  • OBS! invasion ska påvisas (i stromat) då den förekommer normalt som saprofyt i GI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Svampesofagit

  • Candida albicans vanligast
    • Hos immunsuprimerade patienter

Symptom?

A
  • Viktnedgång, dålig smak i munnen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är detta troligen?

Vilken typ av färgning kan hitta detta?

A
  • Sporer och pseudohyfer, PAS-färgning hittar också svampstrukturer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad visar bilden?

A

Ventrikel

  • Normal corpus och antrum
  • Längsgående muskler – rugae som går i mukosan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad visar bilden?

A

Ventrikeln

  • Tittar uppåt bakåt mot cardia/fundus där endoskopet gått in
    • Nere till höger ses begränsning mellan corpus och antrum, rugae ses också (typiskt för ventrikel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q
  • Mucosa
    • Lamina epitelialis mucosae – enkelt kolumnärt epitel
    • Lamina propria mukosae – lucker bindväv med tubulärta gastriska körtlar
    • Lamina muskularis mucosae – glatta muskelceller
  • Submucosa
    • Lucker bindväv
  • Muskularis externa/propria – inifrån och ut
    • Sned
    • Cirkulär
    • Längsgående
  • Serosa
    • Mesotelium

Vad beskriver detta?

A

Ventrikeln (histologiska strukturer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Histologi corpus/antrum

Hur kan vi skilja dessa åt?

A
  • Corpus till vänster med tät körtelstruktur
    • Submukosa – bred lucker bindväv under det rosa
    • Parietala celler
  • Antrum till höger med mer lucker körtelstruktur
    • “Inga” parietala celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Var är vi och hur vet vi detta?

A

Fundus/Corpus

  • Parietala celler i massor i övre del, chefsceller i undre
  • Gatric pits
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Var är vi och hur vet du detta?

A

Antrum/pyloris

  • Bred lumen och djupt gående gastric pits (skiljer sig från cardia där)
  • Inga parietalceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Var är vi?

A

Duodenum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad visar bilden?

A

Ventrikelulcus

  • Vid pyloris (öppningen till duodenum)
  • Oftast orsakad av Helicobacter pylori
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ulcus har fyra mer eller mindre aktiva zoner, vilka är dessa?

A
  • På ytan – neutrofiler, bakterier, nekrotisk debris och eventuellt candia
  • Fibrinoid nekros vid bas och marginaler
  • Granulationsvävnad med kroniska inflammatoriska celler
  • Fibrösa eller kollagena ärr i muscularis propria och även subserosan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad visar bilden och hur kan det behandlas?

A
  • Blödande ulcus i ventrikel
    • Kan brännas, staplas ihop etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q
A
  • Överhängande mukosa på sidorna
  • Detta är organiserat och mer fibrotiskt än blödande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad finns det också i celldebrisen?

A

Granulocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad i denna bild tyder på ulcus?

A
  • Glesare körtlar, inflammation i botten påverkar också omgivande slemhinna
28
Q

Vad menas med aktivitet?

A

Leukocyter - neutrofiler, plasmaceller, lymfocyter. Granulocyterna vandrar in i epitelet

29
Q

Ventrikelcancer

  • Stor variation
    • Polypoid – växer i lumen
    • Djupt infiltrerande – ofta ulcererad och indurerad
  • Nästan alla tumörer är adenocarcinom med fyra huvudcellgrupper, vilka?
A
  • Foveolär, mucopeptic, intestinal columnär, bägarcellstyp
30
Q

Hur ser du skillnad med en högt eller lågt differentierad adenocarcinom?

31
Q

Ventrikelcancer

  • Stor variation
    • Polypoid – växer i lumen
    • Djupt infiltrerande – ofta ulcererad och indurerad
  • Nästan alla tumörer är adenocarcinom med fyra huvudcellgrupper
    • Foveolär, mucopeptic, intestinal columnär, bägarcellstyp
  • Två huvudkategorier, vilka?
A

Intestinal eller diffus

32
Q

Vad visar bilden?

A

Ventrikelcancer

  • Utväxande med matta av fibrin och krater i mitten
33
Q

Vad utgör cancer på bilden till vänster?

A
  • Liknar hjärnvävnad uppe till vänster som är normal slemhinna. Utplånad nere på bilden med slät struktur – cancer
34
Q

Vad visar bilden?

A
  • Antrumslemhinna (frisk) till höger, sedan polypoid adenocarcinom till vänster
36
Q

Vad visar bilden?

A
  • Diffust växande cancer – ofta av signet Ring typ
    • Ser lite ut som en ring (se nere till höger), tunt membran och kärnan är trängd till kanten
    • Till vänster ses kombination av körtellikande strukturer men tappat sin arkitektur
37
Q

Vad visar bilden?

A

Duodenum

  • Normal endoskopisk bild
    • Cirkulära veck (typiskt)
    • Tarmludd när vi går närmre
    • Fina ljusa reflexer
38
Q

Vilka fyra strategier finns i duodenum för att utöka ytan?

A
  • Plicae circulare
  • Intestinal villi – fingerlika projektioner
  • Intestinal körtlar och kryptor
  • Mikrovilli
39
Q

Vad visar bilden?

40
Q

Vad visar bilden?

A
  • Duodenum celiaki
    • Villusatrofi i olika steg
    • Inducerar inflammation och regeneration
    • Villi förkortas men mucosa bibehåller sin tjocklek
    • Ökat antal inflammatoriska celler
    • Grad 0-3 enligt Marsh Oberhuber klassifikation
      • Infiltration av lymfocyter
      • Krypthyperplasi
      • Villusatrofi
  • Liknar colon i detta läge, även ökat antal lymfocyter – framför allt T-lymfocyter
41
Q

Vad visar bilden och vad är det fägat mot?

A

Celiaki med vilusatrofi

CD3

42
Q

Vad visar bilden?

A

Tunntarm

  • Galla och fina korallrev med glänsande mukosa
43
Q

Vad visar bilden?

A

Tunntarm efter duodenum

  • Liknar duodenum men inga brunerska körtlar
44
Q

Var är vi och hur kan du se det?

A

Jejunum

  • Fler gobletceller
  • Inga brunerska körtlar
  • Mer fingerlika villis än i duodenum
  • Tydliga lactealkapillärer
  • Plicae circulares finns också i början ileum
45
Q

Var är vi och hur vet du detta?

A

Jejunum

  • Fler gobletceller
  • Inga brunerska körtlar
  • Mer fingerlika villis än i duodenum
  • Tydliga lactealkapillärer
  • Plicae circulares finns också i början ileum
46
Q

Var är vi och hur vet du detta?

A

Jejunum

  • Fler gobletceller
  • Inga brunerska körtlar
  • Mer fingerlika villis än i duodenum
  • Tydliga lactealkapillärer
  • Plicae circulares finns också i början ileum
47
Q

Var är vi och hur vet du detta?

A

Ileum

  • Peyers plack finns bara här
  • Fullproppat med gobletceller
  • Kortare och bredare villi
48
Q

Var är vi och hur vet du detta?

A

Ileum

  • Peyers plack finns bara här
  • Fullproppat med gobletceller
  • Kortare och bredare villi
49
Q

Geografi för de tre platserna?

50
Q

Var är vi och hur vet du detta?

A

Colon

  • Raka kryptor (Lieberkuhns)
  • Fler gobletceller
51
Q

Var är vi och hur vet du detta?

A

Colon

  • Raka kryptor (Lieberkuhns)
  • Fler gobletceller
52
Q

Vad visar bilden?

A
  • Morbus Chron – tunntarm och kolon
    • Cystliknande är det kvarvarande av slemhinnan. Det vita är fibrin. Kullestensmönster på vissa röntgenundersökningar och endoskopi
    • Makroskopiskt
      • Segmentalt förlopp med så kallad skip-lesioner – omväxlande opåverkade och inflammatoriska områden
      • Ofta preferens av ileum och höger colon
      • Strikturformation – hård fibrotisk avsnävning
      • Fissurer
      • Kullersten
      • Transmuralt engagemang
      • Fettförpackning
      • Slem i avföring
53
Q

Vad visar bilden?

A

Morbus Chron – tunntarm och kolon

  • Ofta transmural inflammation (hela väggen)
  • Oregelbunden kryptarkitektur
  • Bevarad sekretionsförmåga, ingen mucinreduktion i epitelet
  • Lymfoida aggregat, ingen basal plasmocytos
  • Granulomformation
  • Diskontinuerlig akut inflammation (normala områden) – skip lesion ses nere till höger
  • Neuronal och glattmuskulär hyperplasi
  • Pyloral körtelmetaplasi (liknar de i gastriska pyloris)
54
Q

Vad visar bilden?

A

Morbus Chron

  • Blomkolsliknande uppe vänster
  • Granulom - typiskt
55
Q

Vad visar bilden?

A

Kolon

  • Blek och fin aprikosfärg med typiska röda sytrådar (kärl)
56
Q
  • Mukosa
    • Epitel
      • Låg kolumnära till kubiodala celler
      • Tubuli är tätt packade, har rakt provrörform (minimal förgrening), parallellt med varandra, rak luminal yta, vila på tunn basmembran, sträcker sig till muskularis mukosa
      • Har absorberande celler och bägarceller
      • Krypter öppnar i ytepitell eller i så kallad innominate grooves
      • Krypter är omgivna av perikryptala fibroblaster
      • Krypter innehåller också prekursorceller, endorkrina celler och Paneth-celler
    • Lamina propria
    • Muskularis mukosa
  • Submukosa
  • Muskularis propria (externa)
  • Serosa (perimuskulär vävnad i ändtarmen)

Vad visar bilden?

57
Q

Vad visar bilden?

A

Ulcerös kolit

  • Börjar i ändtarm och sträcker sig proximalt
  • Inte lika mkt sår, generell homogen slemhinnesvullnad. Nu ser vi inte de fina röda sytrådarna längre. Rodnad. Även lite fibrinbelagda sår – krafitg inflammation
  • Riskfaktor för coloncancer
58
Q
  • Makroskopi
    • Ofta vänstersidigt eller i rektum (ulcerös proktit)
    • Kontinuerlig inflammation – inga fläckvis fina områden
    • Slemhinnan är våt och glittrande av blod och slem
    • Multipla petechier
    • Varierande ulcerationer
    • Små och multipla pseudopolyper
    • I kroniskt skede fibrotiskt och förkortad tarm
    • Blod i avföring
    • Abrupt avbrott mellan friskt och sjukt (bilden)

Vad handlar detta om?

A

Ulcerös colit

59
Q
  • Kontinuerligt oregelbundna kryptor
  • Kontinuerlig inflammation, oftast mukosal (ej under detta, se bild)
  • Ofta talrika kryptiter och Paneth cell metaplasi
    • Infiltration av granulocyter i körtelepitel, plasmacellsansamling här
  • Mucinreduktion – slemproduktion tappas
  • Ingen neuronal eller muskulär hypertrofi

Vad handlar detta om?

A

Ulcerös kolit

60
Q
  • Kontinuerligt oregelbundna kryptor
  • Kontinuerlig inflammation, oftast mukosal (ej under detta, se bild)
  • Ofta talrika kryptiter och Paneth cell metaplasi
    • Infiltration av granulocyter i körtelepitel, plasmacellsansamling här
  • Mucinreduktion – slemproduktion tappas
  • Ingen neuronal eller muskulär hypertrofi

Vad handlar detta om?

A

Ulcerös kolit

61
Q

Vad visar bilden?

A

Koloncancer

  • Elakartad tumörväxt
  • Exofytisk på bilden (upphöjning in i tarmens lumen)
62
Q

Vad visar bilden?

A

Koloncancer

  • Elakartad tumörväxt
  • ”Tallriksformad” ulcererad tumör
63
Q

Vad visar bilden?

A

Koloncancer

  • Elakartad tumörväxt
  • Exofytisk på bilden (upphöjning in i tarmens lumen)
  • Har infiltrerat propria
64
Q

Vad visar bilden?

A

Coloncancer

  • Ofta medelhög differentierade adenocarcinom
  • Kombination av kolumnära och bägarceller och ibland endokrina celler
  • Oregelbundna och infiltrerade körtlar
  • I kanten ses ofta inflammatorisk och desmoplastisk reaktion
  • Invasion av underliggande strukturer (submukosa, muskel, subserosa)
  • Vänster upp ses tumören i övre kanten, sjöar av slem mot fettväven
  • Nedre vänster ses atypiska körtlar till höger men benignt epitel till vänster
  • Mucinös till höger – slem överstiger 50 % av carcinomets volym
65
Q

Vad visar bilden?

A

Coloncancer

  • Har penetrerat serosa i övre delen av bilden
66
Q

Vad visar bilden?

A

Coloncancer

  • Ofta nekrotisk vävnad
67
Q

Vad visar bilden?

A
  • Analcancer
    • Kommer ofta ganska sent till vården
    • Drabbar äldre
    • Skivepitelcancerform
    • Vänster del på ytan benignt epitel
    • Under ytan finns minerat med omoget skivepitel med nekroser
    • Komedonekros – nekros omgivet av epitel

K4 GNM (26 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions