Fonetik - Slutprov HT14 2 Flashcards

You may prefer our related Brainscape-certified flashcards:
1
Q

chez

A

[ʃe]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

pourquoi

A

[puʀkwa]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

idylle

A

[idil]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

immense

A

[imɑ̃s]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

examiner

A

[εgzamine]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

un voisin

A

[œ̃vwazε̃] eller [ε̃vwazε̃]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

cinquante-six

A

[sε̃kɑ̃tsis]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

position

A

[pozisjɔ̃]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

jaloux

A

[ʒalu]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

bonne année

A

[bɔnane]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

coup

A

[ku]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

maintenant

A

[mε̃tnɑ̃]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

on y pense

A

[ɔ̃nipɑ̃s]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Alsace

A

[alzas]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Quand pars-tu?

A

[kɑ̃↗paʀty↘]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Förklara hur en nasal vokal produceras (jämfört med en oral vokal)

A

När en nasal vokal produceras sänks gomseglet. Luften passerar genom både näs- och munhålan. (Luftströmmen passerar bara genom munnen vid orala vokaler.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Dela upp meningen i rytmgrupper. Markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut:

La nuit, souvent, je rêve.

A

La nuit, / souvent, / je rêve. /

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Dela upp meningen i rytmgrupper. Markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut:

Son nouveau roman sera publié l’année prochaine.

A

Son nouveau roman / sera publié / l’année prochaine. /

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Dela upp meningen i rytmgrupper. Markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut:

Il a dit qu’il viendrait quand on l’inviterait.

A

Il a dit / qu’il viendrait / quand on l’inviterait. /

20
Q

Dela upp meningen i rytmgrupper. Markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut:

À quel âge as-tu quitté la maison de tes parents?

A

À quel âge / as-tu quitté / la maison de tes parents? /

21
Q

Dela upp meningen i rytmgrupper. Markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut:

Si tu n’es pas content, prends tes affaires et va-t’en!

A

Si tu n’es pas content, / prends tes affaires / et va-t’en! /

22
Q

Dela upp meningen i rytmgrupper. Markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut:

Nous partirons de toute façon demain matin à sept heures précises.

A

Nous partirons / de toute façon / demain matin / à sept heures précises. /

23
Q

Markera obligatoriska bindningar (”liaisons obligatoires”) i meningen med en båge:

Nous sommes partis avant-hier vers six heures du soir.

A

Nous sommes partis avant-˽hier vers six˽heures du soir.

24
Q

Markera obligatoriska bindningar (”liaisons obligatoires”) i meningen med en båge:

Jules et Annie vont acheter un immense appartement en centre-ville.

A

Jules et Annie vont acheter un˽immense appartement en centre-ville.

25
Q

Markera obligatoriska bindningar (”liaisons obligatoires”) i meningen med en båge:

Parlez-en autour de vous dès aujourd’hui.

A

Parlez-˽en autour de vous dès aujourd’hui.

26
Q

Markera obligatoriska bindningar (”liaisons obligatoires”) i meningen med en båge:

L’été dernier, nos voisins sont partis en vacances avec des amis irlandais.

A

L’été dernier, nos voisins sont partis en vacances avec des˽amis irlandais.

27
Q

Markera obligatoriska bindningar (”liaisons obligatoires”) i meningen med en båge:

Ils en ont parlé à la dernière réunion.

A

Ils˽en˽ont parlé à la dernière réunion.

28
Q

Brukar man i ”vanligt” tal uttala det [ə] instable som är inom parentes? Stryk det som inte ska uttalas enligt regeln:

Il y a beaucoup (de) monde.

A

Il y a beaucoup dɇ monde.

29
Q

Brukar man i ”vanligt” tal uttala det [ə] instable som är inom parentes? Stryk det som inte ska uttalas enligt regeln:

(Que) faire?

A

Que faire?

30
Q

Brukar man i ”vanligt” tal uttala det [ə] instable som är inom parentes? Stryk det som inte ska uttalas enligt regeln:

Il a mis sa (chemise) blanche.

A

Il a mis sa chɇmise blanche.

31
Q

Brukar man i ”vanligt” tal uttala det [ə] instable som är inom parentes? Stryk det som inte ska uttalas enligt regeln:

Elle s’est abonnée à une nouvelle (revue).

A

Elle s’est abonnée à une nouvelle revue.

32
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

sain

A

[ɛ̃]

33
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

inefficace

A

Ingen nasalvokal

34
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

tunnel

A

Ingen nasalvokal

35
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

constamment

A

[õ]

36
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

coin

A

[ɛ̃]

37
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

paysan

A

[ɑ̃]

38
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

ennui

A

[ɑ̃]

39
Q

Skriv meningen i vanlig skrift:

[εskəvupaʀtepɑ̃dɑ̃levakɑ̃sdənɔεl]

A

Est-ce que vous partez pendant les vacances de Noël?

40
Q

Skriv meningen i vanlig skrift:

[ʒəvudʀεbjε̃alevwaʀœ̃filmosinemasəswaʀ]

A

Je voudrais bien aller voir un film au cinéma ce soir.

41
Q

Skriv meningarna i vanlig skrift:

– [vuzemepʀɑ̃dʀəlavjɔ̃ ↗]
– [nɔ̃nupʀefeʀɔ̃pʀɑ̃dʀələtrε̃]

A

– Vous aimez prendre l’avion ?

– Non, nous préférons prendre le train.

42
Q

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?:

au / haut

A

nej

43
Q

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?:

teint / thym

A

nej

44
Q

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?:

mer / maire

A

nej

45
Q

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?:

rince / Reims

A

nej

46
Q

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?:

mite / mythe

A

nej

47
Q

Förklara skillnaden mellan fonem och allofon. Ge exempel.

A

Fonem är de ljudenheter som ett visst språk använder sig av för att bygga upp morfem. Fonemen är språkets minsta betydelseskiljande enheter. Fonemen kan emellertid realiseras olika beroende på i vilken omgivning de står. Allofoner är varianter av fonem, som inte används i betydelseskiljande syfte. De kan till exempel uttalas olika av olika talare och vara regionalt eller socialt betingade. Fonem kan även ha olika allofoner beroende på i vilken omgivning de står. Fonemet /k/ uttalas i svenska aspirerat [kʰ] ordinitialt medan det uttalas oaspirerat [k] efter [s]. [k] och [kʰ] är således /k/-fonemets allofoner men inte egna fonem som de exempelvis är på thailändska: de används inte betydelseskiljande.