Fonetik - Séance 3 Flashcards
Identifiera alla [ə] instables i meningen:
Nous reviendrons le vingt-cinq janvier.
Nous r(e)viendrons l(e) vingt-cinq janvier.
[nuʀvjɛ̃dʀõlvɛ̃tsɛ̃ʒɑ̃vje]
Identifiera alla [ə] instables i meningen:
Ils reviennent le vingt-cinq janvier.
Ils reviennent le vingt-cinq janvier.
[ilʀəvjɛnləvɛ̃tsɛ̃ʒɑ̃vje]
Vad är regeln för [ə] instables?
[ә] försvinner generellt när den följer 1 uttalad konsonant.
[ә] behålls generellt efter 2 eller fler uttalade konsonanter.
När kan det bli nasalvokaler?
Det är endast i slutet av ord och framför konsonant (annan än m eller n) som det blir nasalvokal
sain
[sɛ̃]
paysanne
[peizan]
inefficace
[inefikas]
ininterrompu
[inɛ̃teʀõpy]
réception
[ʀesɛpsjõ]
moyen
[mwajɛ̃]
Moyen ˽Âge
[mwajɛnaʒ]
Ord med [p]:
(p)age, a(pp)eler, a(b)sent, tro(p) épais (liaison)
Ord med [b]:
(b)ras, a(bb)é
Ord med [t]:
(t)ête, a(tt)endre, (th)é, se(pt), vin(gt)-et-un, gran(d) ami (liaison), peti(t) ami (liaison)
Ord med [d]:
(d)anse, a(dd)itionner
Ord med [k]:
(c)arte, (c)o(q), a(cc)order, (qu)ai, (k)a(k)i, a(cqu)érir, ti(ck)et, or(ch)estre
Ord med [g]:
(g)are, (gu)erre, a(gg)raver, se(c)onde, (gh)etto, lon(g) hiver (liaison)
Ord med [m]:
(m)ot, i(mm)ense
Ord med [n]:
(n)oir, a(nn)uler, conda(mn)er, u(n) animal (liaison)
Ord med [ɲ]:
li(gn)e, ma(ni)ère
Ord med [ŋ]:
camp(ing)
Ord med [f]:
(f)leur, a(ff)aire, (ph)iloso(ph)ie
Ord med [v]:
(v)ert, (w)agon
Ord med [s]:
(s)ac, a(ss)eoir, (c)e, (c)ité, (c)ygne, gar(ç)on, (sc)ience, atten(t)ion, soi(x)ante, a(sth)me
Ord med [z]:
(z)èbre, ro(s)e, deu(x)ième, ra(zz)ia, le(s) enfants (liaison), si(x) enfants (liaison)
Ord med [ʃ]:
(ch)at, (sch)éma, (sh)ort, fa(sc)isme
Ord med [ʒ]:
(j)upe, a(g)ile, man(g)er
Ord med [ʀ]:
(r)are, a(rr)oser, (rh)ume, dernie(r) étage (liaison)
Ord med [l]:
(l)ac, a(ll)er
Ord med [ɥ]:
n(u)it
Ord med [j]:
p(i)ed, oe(il), fi(ll)e, pa(ill)e, (y)eux, a(ï)eux, L(y)on
Ord med [w]:
(oi)seau, ki(w)i, (ou)i,(w)allon, l(o)intain, p(o)êle, pourq(u)oi,cr(oî)t, ass(eoi)r (la graphie -oi- correspond à [wa])
Hur delar man in konsonanter?
- Artikulationssätt (hur uttalas det)
- Artikulationsställe (var bildas ljudet)
- “Nasalité” (passerar luften genom näsan eller inte)
- Sonoritet (vibrerar stämbanden=tonande eller inte=tonlös)
Vilka artikulationssätt finns?
- klusiler
- frikativor
- likvidor
- nasaler
Vilka konsonanter är klusiler?
[p] [t] [k] [b] [d] [g]
Vilka konsonanter är frikativor?
[f] [v] [s] [z] [ʃ] [ʒ] [ɥ] [w] [j]
Vilka konsonanter är likvidor?
[l] [ʀ]
Vilka konsonanter är nasaler?
[m] [n] [ɲ] [ŋ]
Vilka klusiler är tonlösa?
[p] [t] [k]
Vilka klusiler är tonande?
[b] [d] [g]
Vilka frikativor är tonlösa?
[f] [s] [ʃ]
Vilka frikativor är tonande?
[v] [z] [ʒ]
Vilka konsonanter är halvkonsonanter?
[ɥ] [w] [j]
lui
[lɥi]
oui
[wi]
hier
[jɛʀ]
Vad är geminering?
Geminering är dubbla(identiska) konsonanter som uttalas var för sig
Tu l(e) lis
[tylli]
Tu lis
[tyli]
(je) préfér(e)rais
[pʀefɛʀʀɛ]
(il) jur(e)ra
[ʒyʀʀa]
un(e) notion
[ynnosjɔ̃]
(je) mourrai(s)
[muʀʀɛ]
(je) courrai(s)
[kuʀʀɛ]
appeler
[aple]
addition
[adisjɔ̃]
Identifiera de geminerade konsonanterna:
Il y a des allemandes dans la rue.
Il y a des alleman/d(es) d/ans la rue.
Identifiera de geminerade konsonanterna:
Si elle l’apprenait, j’en mourrais.
Si e/ll(e) l/’apprenait, j’en mou/rr/ais.
Identifiera de geminerade konsonanterna:
J’ai dit cela pour rire.
J’ai dit cela pou/r r/ire.
Identifiera de geminerade konsonanterna:
Qu’est-ce qu’il y a là-dedans ?
Qu’est-ce qu’il y a là-/d(e)d/ans ?
Identifiera de geminerade konsonanterna:
Elles doivent vous informer davantage.
Elles doi/v(ent) v/ous informer davantage.
Identifiera de geminerade konsonanterna:
Michel l’aide de son mieux.
Miche/l l/’ai/d(e) d/e son mieux.
Vad är regeln för “assimilation”?
När en tonlös konsonant och en tonande konsonant möts i ett ord eller mening assimilerar den andra konsonanten den första (alltså, om den andra konsonanten är tonlös blir den första det också, etc)
médecin
[metsɛ̃]
absent
[apsɑ̃]
observer
[ɔpsɛʀve]
dans ce bouquin
[dɑ̃zbukɛ̃]
Vad säger “la loi de position” om halvslutna vokaler?
[e ø o] (halvslutna vokaler) ska framför allt användas i öppna stavelser
Vad säger “la loi de position” om halvöppna vokaler?
[ɛ œ ɔ] (halvöppna vokaler) ska framför allt användas i slutna stavelser
