Fonetik - Slutprov HT14 1 Flashcards

You may prefer our related Brainscape-certified flashcards:
1
Q

permis

A

[pɛʀmi]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

une paysanne

A

[ynpeizan]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

lycée

A

[lise]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

les enfants

A

[lezɑ̃fɑ̃]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

un artisan

A

[œ̃naʀtizɑ̃] ou [ɛ̃naʀtizɑ̃]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

examen

A

[ɛgzamɛ̃]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

de bons amis

A

[dəbõzami]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

pied

A

[pje]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

transition

A

[tʀɑ̃zisjõ]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Joyeux Noël

A

[ʒwajønɔɛl]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

synonymes

A

[sinɔnim]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

respectable

A

[ʀɛspɛktabl]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

six heures

A

[sizœʀ]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

tabac

A

[taba]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vous le croyez?

A

[vulkʀwaje↗]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken är den enda fonetiska skillnaden i följande ordpar (så kallade minimala par): poisson/poison, car/gare? Förklara med hjälp av fonetiska tecken och termer.

A

Frikativans respektive klusilens frånvaro eller närvaro av stämton skiljer orden i dessa ordpar åt: [s]/[z] respektive [k]/[g]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Dela upp meningen i rytmgrupper (markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut):

Un grand garçon blond est arrivé

A

Un grand garçon blond / est arrivé. /

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Dela upp meningen i rytmgrupper (markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut):

Hier matin, vers 10 heures, nous leur avons téléphoné

A

Hier matin, / vers 10 heures, / nous leur avons téléphoné. /

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Dela upp meningen i rytmgrupper (markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut):

Tu veux de l’eau ou un jus de fruit?

A

Tu veux de l’eau / ou un jus de fruit? /

20
Q

Dela upp meningen i rytmgrupper (markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut):

Il a été condamné à cinq ans de prison.

A

Il a été condamné / à cinq ans de prison. /

21
Q

Dela upp meningen i rytmgrupper (markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut):

La chanteuse américaine reporte son concert pour raisons de santé.

A

La chanteuse américaine / reporte son concert / pour raisons de santé. /

22
Q

Dela upp meningen i rytmgrupper (markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut):

Si tu as le temps, accompagne-moi chez le docteur Dumont.

A

Si tu as le temps, / accompagne-moi / chez le docteur Dumont. /

23
Q

Markera med en liten båge under de ljud som måste bindas (de s.k. liaisons obligatoires):

Je vais aller chercher les enfants de Marie et Antoine.

A

Je vais aller chercher les˽enfants de Marie et Antoine.

24
Q

Markera med en liten båge under de ljud som måste bindas (de s.k. liaisons obligatoires):

– Quand ont-ils pris le train? – Cet après-midi à trois heures.

A

– Quand ont-˽ils pris le train? – Cet après-midi à trois˽heures.

25
Q

Markera med en liten båge under de ljud som måste bindas (de s.k. liaisons obligatoires):

– Vous y retournerez cet hiver ? – Je ne crois pas.

A

– Vous˽y retournerez cet hiver ? – Je ne crois pas.

26
Q

Markera med en liten båge under de ljud som måste bindas (de s.k. liaisons obligatoires):

Ils nous en parlent de temps en temps.

A

Ils nous˽en parlent de temps˽en temps.

27
Q

Markera med en liten båge under de ljud som måste bindas (de s.k. liaisons obligatoires):

Elles ont commencé leurs études à l’École des Beaux-Arts en août.

A

Elles˽ont commencé leurs˽études à l’École des Beaux-˽Arts en˽août.

28
Q

Brukar man i ”vanligt” tal uttala det [ə] instable som är inom parentes? Stryk det som inte ska uttalas enligt regeln:

Ouvrez la (fenêtre), s’il vous plaît.

A

Ouvrez la fɇnêtre, s’il vous plaît.

29
Q

Brukar man i ”vanligt” tal uttala det [ə] instable som är inom parentes? Stryk det som inte ska uttalas enligt regeln:

Il viendra (vendredi).

A

Il viendra vendredi.

30
Q

Brukar man i ”vanligt” tal uttala det [ə] instable som är inom parentes? Stryk det som inte ska uttalas enligt regeln:

Pourrais-tu (le) faire au plus vite?

A

Pourrais-tu lɇ faire au plus vite?

31
Q

Brukar man i ”vanligt” tal uttala det [ə] instable som är inom parentes? Stryk det som inte ska uttalas enligt regeln:

Je n’ai aucun (changement) à signaler.

A

Je n’ai aucun changɇment à signaler.

32
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

vente

A

[ɑ̃]

33
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

connu

A

Ingen nasalvokal

34
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

inutile

A

Ingen nasalvokal

35
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

craindre

A

[ɛ̃]

36
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

breton

A

[õ]

37
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

monotone

A

Ingen nasalvokal

38
Q

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte:

sympathique

A

[ɛ̃]

39
Q

Skriv meningen i vanlig skrift:

[tyεmləpɑ̃talõvεʀutypʀefεʀləblø ↗]

A

Tu aimes le pantalon vert ou tu préfères le bleu ?

40
Q

Skriv meningen i vanlig skrift:

[εlpʀɑ̃sõptideʒœneavɑ̃dalealekɔl]

A

Elle prend son petit déjeuner avant d’aller à l’école.

41
Q

Skriv meningarna i vanlig skrift:

– [ilvuʀεstdebagεt ↗]
– [nuzɑ̃navõɑ̃kɔʀynudø]

A

– Il vous reste des baguettes ?

– Nous en avons encore une ou deux.

42
Q

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?:

lire / lyre

A

ja

43
Q

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?:

être / hêtre

A

ja

44
Q

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?:

province / Provence

A

nej

45
Q

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?:

lézard / les arts

A

ja

46
Q

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?:

phare / fard

A

ja

47
Q

Beskriv skillnaden mellan vokaler och konsonanter. Ge exempel

A

En vokal är ett ljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i munhålan (för att uttala orala vokaler som [a] och [e] i armée) eller i näshålan (när det gäller nasalvokalerna som [ɑ̃] i enfant). En konsonant bildas med förträngning eller avspärrning i munhålan. Klusiler (till exempel [p] i paon) bildas med en initial total avspärrning. Frikativor (till exempel [s] i ça] eller halvkonsonanter (som [j] i yoyo) bildas med en mer eller mindre måttlig förträngning.