ECM och celladhesioner Flashcards

1
Q

Vad möjliggörs av cellkontakter (cell-cell och cell-ECM)?

A
  • Bildning av vävnader: strukturer, koordinering, samarbete mellan olika celltyper
  • Cellmigration: embryonalutveckling, sårläkning, regeneration, immunförsvar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur ser den schematiska vävnadsorganisationen ut?

A
  • Epitelialvävnad: mekanisk stress är överförd mellan celler genom cytoskelettala filament förankrad till cell-matrix- och cell-cell-adhesioner
  • Basalmembran: tunt skikt matrix
  • Bindväv: mycket matrix, glesare mellan celler, kollagener är huvudkomponenten som ger mekanisk styrka, blodkärl, nerver och immunceller mm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka faktorer i omgivningen styr vad celler blir?

A
  • Lösliga ämnen (ex tillväxtfaktorer, hormoner)
  • Angränsande celler
  • ECM
  • Fysikalska faktorer (temp., ljus, gravitation)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka grundläggande funktioner spelar celladhesioner in i ?

A
  • Vävnadsarkitektur
  • Apoptos (om cell lossnar från normal plats)
  • Proliferation (signaler från adhesionsreceptorer spelar in
  • Differentiering
  • Motilitet
  • Cellulär traffickin (blodceller som kan bli adhesiva)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär anchorage-dependent growth?

A

Cellen behöver kontakt med en yta både för att kunna proliferera och överleva. Proliferering för att den måste sitta fast på en yta för att gå in i S-fas och överlevnad då förankringsreceptorer genererar antiapoptotiska signaler, annars går cellen i apoptos inom några timmar.

För cancerceller är det dock annorlunda då en typisk egenskap är att de kan dela sig i agar och kan överleva länga utan antiapoptotiska signaler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är kontaktinhibering och hur påverkar de tumörceller?

A

Kontaktinhibering innebär att normala celler slutar dela sig då de har uppnått ett helt täckt lager. Tumörceller däremot känner inte av det och börjar växa på varandra istället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge ett exempel på adhesionsberoende differentiering och hur det går till.

A

Utvecklingen av “embryoid body”. Efter några dagar i utvecklingen har det yttersta lagret inga cell-kontakter åt ena hålla. Dessa börjar då att syntetisera lamenin och börjar bilda ett basalmembran. Då detta har byggts upp kommer cellerna innanför det binda till det och bli epitelceller.

Ett annat exempel är embryonal utveckling som liknar den av embryoid bodies där embryonala stamceller i blastocysten som ligger nära håligheten kommer bilda basalmembran och bli epitelceller. På andra sidan om basalmembranet kommer epiblaster att bildas. Senare i utvecklingen sker olika vridningar som gör att alla olika strukturer och organ uppstår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka funktioner finns för extracellulärt matrix?

A
  • Ger vävnader dess mekaniska egenskaper
  • Utgör substrat för cellers migration
  • Genererar signaler till celler via receptorer
  • Reglerar vätskehomeostas genom olika molekyler som binder vatten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är ECMs påverkan på migration och signalering?

A
  1. Förankring - celler kan fästa i receptorer
  2. Migrationsbarriär - om vävnaden är tät
  3. Migrationsspår - kan hjälpa celler att förflytta sig genom att erbjuda nya kontakter
  4. Signalreservoar - vissa komponenter i matrix kan binda signalerande molekyler såsom cytokiner för att sedan kunna aktivera och frisätta dem vid behov.
  5. Innehålla co-receptorer som kan presentera substratet för dess receptor
  6. Funktionella fragment som kan uppkomma då matrix bryts ner och föra med sig nya biologiska funktioner. Detta är ett sätt för cellen att få information om att något händer i omgivningen och kan då sätta igång ett lämpligt svar
  7. Faktorer som förankrar cellerna kan känna av biomekanisk kraft vilket kan aktivera receptorer och ge olika svar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Var finns lucker bindväv exempelvis?

A

Dermis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Var finns tät fibrös bindväv exempelvis?

A

Senor och ligament

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är ben och brosk exempel på?

A

Specialiserad bindväv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka molekylklasser är huvudkomponenter i ECM?

A
  • Kollagener
  • Celladhesionsproteiner (ex fibronectin och lamininer i BM)
  • Mikrofibriller (fibrillin-baserade)
  • Elastin
  • Proteoglykander (aggrecan, SLRP. perlecan bland annat)
  • Hyaluronan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är kollagenets funktion i ECM?

A

Ger styrka och det finns 28 olika proteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är Ehlers Danlos sjukdom?

A
  • Orsakas av genetiska kollagendefekter
  • Ca 10 olika sjukdomstillstånd
  • Överrörliga leder
  • Skelettdeformiteter
  • Degig, töjbar hud
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur är kollagen-molekylen uppbyggd?

A
  • Trippelhelixar där subenheterna är tight lindade runt varandra
  • Glycin i var tredje position är viktigt eftersom glycin endast har ett väte som sidokedja och på grund av den tight formationen av kollagen får endast ett väte plats i mitten av molekylen (inåt)
  • Den här trippelhelixstrukturen kan antingen vara längs hela kollagenet och ge fiberbildande kollagen eller så bryts det av av andra strukturer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad heter enzymet som kan bryta ner kollagentrippelhelixen och varför kan endas dessa göra det?

A

Kollagenaser krävs eftersom den täta packningen gör att andra proteaser inte kan komma åt att klyva.

Om vi skulle få någon mutation i en glycin någonstans kommer den täta packningen att bli defekt och det kommer sticka ut en liten bit av kedjan. Proteaser kommer då att klyva kedjan vilket leder till degradation av molekylen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur ser formationen av kollagenfibrer ut?

A

Alfa-kedjor – kollagenmolekyler (trippelhelix) – kollagenfibriller – kollagenfibrer

Dessa bildar då stela raka kedjor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur går kollagenbiosyntesen?

A
  1. Ribosomer på rER syntetiserar kedjorna in i lumen
  2. En propeptid finns i ändarna som senare klyvs bort
  3. De tre kedjorna ska bilda en prokollagen-enhet. För att detta ska ske måste den ena propeptiden definiera en startpunkt. Dessutom krävs prolinhydroxylering av vissa proliner för att kedjorna ska fästa vid varandra
  4. Hsp47 känner av när proteinet är korrekt ihopsnott och det kan då föras till golgi
  5. I golgi sker ytterligare glykosyleringar
  6. Proteinerna packas i vesiklar för exocytos
  7. I samband med exocytos klyvs propeptider av mha plamsamembranbundna protein så att den mogna molekylen bildas
  8. Polymerisering sker med förskjutning vilket gör att man kan bygga på i längdriktning. Mellan finns olika cross links som gör att fibern stabiliseras och håller ihop lättare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur sker prolinhydroxylering?

A

Prolin har en ringstruktur där position 4 är viktig. Även position 3 kan hydroxyleras.
• Enzym: prolylhydroxylas
• Nödvändiga faktorer: O2, alfa-ketoglutarat, Fe2+, ascorbinsyra som håller järn till Fe2+ då det blir Fe3+ vid varje reaktion.

Främst 4-hydroxyprolin är viktig för stabiliteten hos trippelhelixen hos kollagen. Många prolin hydroxyleras i ER innan trippelhelixen kan bildas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken viktig funktion har prolinhydroxylering av kollagen?

A

Utan vätebindningar via OH-Pro är kollagenmolekylen instabil vid vår kroppstemperatur. Sådana kollagener bildas i frånvaro av vitamin C - något som kan ses vid exempelvis skörbjugg där kollagen har en hög omsättningsgrad (exempelvis med de blödande tandkötten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är cross-links i kollagenmolekyler?

A

Kovalenta kopplingar mellan proteiner vilket gör att de sitter ihop och går inte att ta isär. De bildas utanför cellen efter sekretion.

  1. Lysyloxidas oxiderar lysinkedjor till aldehydgrupper längst ut. Dessa är spontant reaktiva
  2. Aldehydgrupperna kan sedan binda antingen till andra aldehydgrupper eller andra sidokedjor så att olika varianter cross-links bildas.
  3. Permanenta bindningar skapas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilken roll har cross-links i kollagenfibriller? Vad sker vid icke-fysiologisk cross-linking?

A

De stärker molekylen. Fysiologisk cross-linking pågår hela livet. Icke-fysiologisk cross-linking kan leda till minskad elastisitet i hud och sköra ben hos äldre. Istället för rekationer från lysin skapas dessa av ett socker, exempelvis glukos i rak form som är en aldos. Den kan reagera med aminogrupper på proteiner. Vid ytterligare reaktioner kan advanced glycation end products (AGE) bildas vilket kommer att störa proteinets funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka är de fibrillära kollagenerna och var finns de?

A
  • Kollagen I: kroppens vanligaste protein. Mycket i starka vävnader bla ben, senor.
  • Kollagen II: brosk, ögats glaskropp
  • Kollagen III: tunnare fibrer än kollagen I, flexibla vävnader, bla hud, kärl, lung. Finns ofta i varierande proportioner med kollagen I.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka är de BM-relaterade kollagenerna och var finns de?

A
  • Kollagen IV: basalmembraner
  • Kollagen VII: anchoring fibrils - förankrar basalmembran till underliggande ECM
  • Kollagen XVII: hemidesmosomer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur ser bensammansättningen ut relaterat till kollagen I?

A

Av de 30 % som utgör den organiska delen av benet är 98% matrix och av dessa är 90% kollagen I. Kolladen ger kalcium dess hållfasthet som armeringsjärn i betong.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är och vad orsakar osteogenesis imperfecta?

A

Barnets extremiteter ligger fel pga frakturer orsakade av en defekt i kollagen I. Benen är så sköra att de kan brytas i livmodern av barnets eget sprattlande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur ser senors uppbyggnad ut med avseende på kollagen I?

A

Samma sak gäller för ligament. De byggs upp av en välordnad packning av kollagen I, vilket gör senorna starkare än ståltrd i dragriktningen. Fibrillbuntar är ordnade så att de omsluts av 6 andra buntar i ett ordnat mönster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur byggs brosk upp med avseende på kollagen II?

A

Brosk ska ge en bra blidyta för benen samt agera stötdämpare. I leder har vi två typer av mekanisk kraft - vertikel och horisontell och har då kollagen i ECM för att motverka dessa. På ytan har man horisontellt liggande kollagen II och längre in vertikala just för att molekylen är starkast i dess längdriktning. Dessutom finns vattenbindande proteoglykaner som är viktiga för stötdämpning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur är kollagen II uppbyggd?

A

Kollagen II bildar heteropolymerer med XI och IX. Två kollagen XI- och två kollagen II-mikrofibriller formar en kärna som omges av 10 kollagen II-mikrofibriller. De N-terminala domänerna av kollagen XI sträcker sig till ytan av molekylen och sluter sig runt den för att definiera dess diameter och förhindra att den blir större. Kollagen IX kan sedan koppla ihop molekylen med omkringliggande matrix.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilka är några viktiga komponenter i basalmembran?

A
  • Kollagen IV
  • Laminin
  • Nidogen (entactin)
  • Perlecan
32
Q

Hur ser kollagen IV ut?

A

Det bildar ett flexibelt tvådimensionellt nätverk. Trippelhelixen är bruten vilket ger flexibilitet. Den N-terminala domänen i molekylen kan binda till tre andra N-terminala domäner hos kollagen IV och den C-terminala domänan kan binda till en annan C-terminal domän hos kollagen IV. På så sätt uppkommer en hönsnätsliknande struktur.

33
Q

Hur är hemidesmosomer i hud uppbyggda?

A

Den har som två delar som båda fäster till keratin i cytoskelettet. Dels finns integrinerna alfa-6 och beta-4 som intracellulärt kopplas till keratin via plektin. Sedan vid sidan av sitter kollagen XVII via BP230 till keratin. Under basalmembranet sitter kollagen VII och bildar som öglor ner i ECM som kommer att förankra strukturen. De kommer intracellulärt att binda intermediärfilament som också löper till desmosomer vilket ger en sammanhängande matrixfilament mellan cell-cellkontakter och cell-matrixkontakter.

34
Q

Hur kan kollagen VII fungera som anchoring fibrills?

A

Genom att de bildar öglor ner i basalmembranet. Genom dessa kommer kollagen I och III löpa och då hålla fast strukturen.

35
Q

Hur är hudens epitel uppbyggt?

A

Celllerna längs ner är mer kubiska och är de som delar sig. Ju längre upp i epitelet man går, desto mer inaktiva blir cellerna. I förhorningen är cellerna döda och det enda som finns kvar är intermediärfilamenten.

36
Q

Vad är och vad orsakar epidermolysis bullosa (relaterat till kollagen VII)?

A

Det uppstår av en defekt i kollagen VII vilket gör att anchoring fibrills inte bildas och basalmembranet tillsammans med epitelet lossnar från epitelet. Det kan orsaka blåsor, inflammationer och sårbildning.

37
Q

Vilka orsaker finns det till epidermolysis bullosa?

A

Defekter i:
•Kollagen VII
• LN-332 (laminin)

38
Q

Vad är laminer?

A
  • 16 olika proteiner (11 subenheter/gener)
  • Huvudkomponent i alla basalmembran
  • Olika vävnadsdistribution
  • Viktig funktion i celladhesion
  • Uppgörs av en alfa, beta och gamma subenhet (flera klasser inom varje)
  • Binder till integriner på cellytan
39
Q

Vad kan en defekt i LN alfa2-subenheten leda till?

A

Muskeldystrofi då musklernas integriner inte kan fästa till basalmembranet. Då får de ingen chans att arbeta för när de kontraherar lossnar de från basalmembranet. Det leder till en allvarlig form av muskeldystrofi.

40
Q

Hur och var sker bildning av basalmembran?

A

Bildningsprocessen sker direkt på cellytan. Lamininer på cellytan liknar ett paraply med en lång arm som går ner i cellmembranet och tre kortare armar som går ut i sidled. Dessa sitter fästa i receptorer på plasmamembranet. Till varje kort arm kan en kort arm från en annan laminin binda och på så sätt forma ett nätverk utanför cellen. På detta nätverk kan sedan kollagen IV binda och kopplas ihop till lamininerna mha bland annat nidogen och perlecan.

41
Q

Vad är fibronectin?

A

Ett celladhesionsprotein. Det är ett så kallat mosaikprotein då det består till största delen av repeterade motiv - FNI, FNII och FNIII - som alla är kodade av varsin exon som återanvänds.

42
Q

Vad är RGD?

A

Motivet av aminosyror i fibronektin som integriner binder till. Den ligger väl exponerad, som en metkrok

43
Q

Vad händer i FN-/- möss?

A

Det är embryonalt letalt på grund av svåra defekter i bildning av mesoderm (bla blodkärl, muskler)

44
Q

Hur ser strukturen av fibronektin ut?

A
  • Bindning för fibrin, heparansulfat
  • Kollagenbindning
  • RGD
  • Synergy site som vissa integriner behöver för att binda till RGD
  • Olika splice sites
45
Q

Hur sker och regleras polymerisering av fibronektin?

A

FN polymeriseras till nätverk och syntetiseras av många celler. Det sekreteras som hopvikt lösligt protein vilka i matrix bildar olösliga nätverk. För att bilda dess krävs bindning till integriner då polymerisering sker på ytan och aktivt RhoA vilket bland annat kan aktivera myosin. Vi behöver alltså en intracellulär kontraktion då aktinet som myosin drar i kan vara länkat till integriner via talin. Om de inte har bundit FN så kan drag i receptorn göra att man vecklar ut FN och exponera bindningsställen för andra FN på molekylen. Alltså är den lösliga formen av fibronektin med oexponerade binding sites som behöver exponeras via att mekaniskt dras ut, och detta måste då dras mot något: antingen en angränsande cell eller kollagen. Därmed kan man säga att polymeriseringen kan styras av cellen själv genom dess myosinaktivitet. Och på grund av att cellen styr polymerisering av ett nyckelprotein i matrix kan man också säga att den styr polymerisering av andra viktiga matrixkomponenter.

46
Q

Vad är och vad gör mikrofibriller?

A
  • Allmän förekomst i ECM
  • Polymerer av fibrillin-1 och -2 och flera associerade proteiner
  • Strukturell roll, viss elasticitet
  • Krävs för elastinpolymerisering till elastinfibrer
  • Reglerar aktivitet/tillgänglighet av TGF-beta och BMP-7 i matrix
47
Q

Vad kan ske vid fibrillinmutationer och vad sker i nock out-möss?

A
  • Lång/kort, olika morfogenesdefekter som Marfans syndrom

* Nock out-möss är embryonalt letala pga bristning i aorta då kärlväggen blir väldigt svag utan elastiska egenskaper.

48
Q

Vad är Marfans syndrom?

A

En icke könsbunden, ärftligt dominant mutation i fibrillin-1.
•Långsmala armar, ben, fingrar
•Deformationer i bröstkorg, ansikte, ryggrad (scolios)
• Defekt lokalisering och böjning av linsen
• Ljumskbråck
• Aorta-aneurysm
• Tandlossning
• Överrörliga leder

49
Q

Hur fungerar elastin?

A

Det ger vävnad elasticitet genom att proteinet är uppbyggt av alternerande hydrofoba och hydrofila aminosyrasekvenser vilket gör att den vill krulla ihop sig. Den är dock tillräckligt polär för att kunna dras ut men vill gå tillbaka till ursprungsläget. På så vis får proteinet en gummisnodd-liknande egenskap. Mellan proteinerna finns cross-links av samma karaktär som i kollagen.

50
Q

Hur är elastinfibrer uppbyggda?

A

De bildas genom att monomerer polymeriserar till fibrer. Polymeriseringen sker på mikrofibriller av fibrillin som omger en kärna av elastin. Elastin polymeriserar till elastiska fibrer genom bindning till mikrofibriller och cross-linking mha lysyloxidas. Fibrerna kan sträckas till 1,5ggr sin egen längd.

51
Q

Var kan elastin hittas?

A

Artärer (ffa större), lunga, hud, ligament, elastiskt brosk exempelvis.

52
Q

När bildas elastinfibrer?

A

Elastinfibrer bildas embryonelt och tidigt efter födseln. Inga nya fibrer bildas hos vuxna och även om elastinsyntes induceras vid skada bygger de bara på redan existerande fibrer. Omsättningen är långsam med en halveringstid på ca 70 år. Även om omsättningen är långsam så åldras elastinfibrer pga bland annat kemiska modifieringar med glukosreaktioner osv vilket bidrar till lösare skin, stelare kärl (högre blodtryck), enfysem och svagare ligament.

53
Q

Vad är proteoglykaner?

A

Proteiner med speciell typ av kolhydratkedjor kovalent kopplade till serin. Består av ett core-protein och en glukosaminoglykan (GAG).

54
Q

Vad är GAGs?

A

Glukosaminoglykaner. Långa, raka (ogrenade), starkt negativt laddade med repeterande disackarider.

55
Q

Vilka proteoglykaner finns som exempel?

A
  • Aggrecan: binder H2O, har många GAGs, binder hyaluronan
  • Decorin: reglerar kollagenfibrillers tjocklek, binder hyaluronan
  • Syndecaner: co-receptor för bla FGF, binder
  • Serglycin: mycket heparansulfat
  • Glypican: bundet till cellmembranet med ett GPI-ankare som inte går genom hela membranet
56
Q

Vilka glukosaminoglykaner finns det?

A

•Hyaluronan

  • störst
  • karboxylsyra negativ grupp
  • är en fri polysackarid som polymeriseras på cellytan
  • Chondroitin-/dermatan-sulfat
  • Heparin/heparansulfat
  • Keratansulfat

Sulfatgrupperna kan sitta i olika mönster vilket gör att de kan binda till olika proteiner.

57
Q

Hur fungerar aggrecan-hyaluronan i brosk?

A

Aggregan-core-proteinet har kondroitin och keratansulfat bundet längs proteinet. I N-terminalen finns en bindningsdomän som tillsammans med ett link protein binder hyaluronan. Till en och samma hyaluronan kan flera aggrecaner binda och bilda aggregat vilket minskar risken att förlora vätska ut ur brosket

På grund av kondroitinsulfats många negativa laddningar kommer motjoner att attraheras, framförallt natrium. Detta kommer utgöra en osmotisk drivkraft för vatten som då går in i brosket. Om man sedan anbringar en annan yttre tryckkraft på brosket kommer vattnet att pressas ut men jonerna sitter fortfarandr bundna. Då kommer brosket ta upp en mindre volym men med lika många joner vilket gör att den osmotiska kraften på vattnet ökar och det blir svårare och svårare för vattnet att lämna.

58
Q

Varför är pumpandet av vattnet genom brosk viktigt?

A

För att kondrocyterna är de enda som kan leva i en sådan miljö och vattnet kommer föra med sig näring och syre som annars skulle föras med blodet till andra vävnader.

59
Q

Hur ser HA-versican-mikrofibriller ut och vad är deras funktion?

A

De likar aggrecan och finns vitt spritt i kroppen. De har dock inte lika många kondrocytkedjor vilket gör att de inte binder lika mycket vatten. De binder till mikrofibriller på elastin exempelvis i huden med ena änden och till hyaluronan med andra. Om man får sträck i huden när man har sovit på något skrynkligt är det för att dessa har blivit utklämda på vatten.

60
Q

Vilka proteiner är med i aggrecanfamiljen och var finns de?

A
  • Aggrecan: brosk
  • Versican: många vävnader
  • Neurocan: hjärna
  • Brevican: hjärna
61
Q

Hur fungerar decorin?

A

De påverkar kollagenfibrillers diameter. Med en ökad mängd decorin för vi färre och tunnare kollagenfibrer

62
Q

Vilka sätt kan påverka och leda till remodulering av ECM?

A
  • Omsättning som kan vara olika i olika vävnader
  • Tillväxt: barn kommer ha en högre omsättning eftersom de växer
  • Belastning: ger upphov till mekanosignaler som påverkar celler. Generellt så förtvinar vävnader som inte används
  • Angiogenes: beroende på hur vi använder vävnaden så kan hypoxi uppstå vilket leder till angiogenes.
  • Inflammation: det är en bra reaktion i kroppen och fungerar som skyddsmekanism mot trauma genom att sätta igång processer för reparering. Dock kan balans mellan nedbrytning och reparation rubbas så att nedbrytning dominerar - ex. rheumatoid arthritis
  • Cancer: exempelvis sår som inte läker men eftersom uppbyggnad sker oordnat blir det aldrig färdigt
  • Infektion: mikrober med enzym kan bryta ner matrix för att underlätta spridning
63
Q

Vad är MMPs?

A

Matrix-MetalloProteinaser - en familj med 24 medlemmar som bryter ner matrix med olika specificitet för olika proteiner. De har fått namnet för att de bryter ner matrix och har zink i sin katalytiska yta. De kan också ha domäner i C-terminala änden som styr olika substrat. De finns några som har en transmembranell domän och två med GPI-ankare men resten sekreteras ut ur cellen och har sin aktivitet fritt i matrix. På grund av att de är så potenta proteaser kommer de att utsöndras i sin inaktiva form och aktiveras sedan genom att klippa i den N-terminala prodomänen.

64
Q

Vad är MMP 1, 8, 13 och 18?

A

Kollagenaser som bara klyver trippel helikala segment i kollagen

65
Q

Vad är MMP 2 och 9?

A

Gelatinaser. Dessa är ofta överuttryckta i tumörceller och behövs för metastasering. De kan klippa strukturer där trippelhelixen inte är så tight , exempelvis i kollagenIV. De används i celler när man vill ta sig igenom bla basalmembranet.

66
Q

Vad är uPA och vad är dess roll i ECM-nedbrytning?

A

Den reglerar aktiviteten i vissa MMPs genom att klippa i dem. Det inaktiva pro-uPA måste binda till membranreceptorn uPAR för att bli aktivt. Därefter kan det klyva plasminogen till plasmin som därefter kommer att klyva proMMPs. Eftersom uPAR och uPA kan användas för migration eller nedbrytning av barriärer har tumörceller ofta högt uttryck av dessa.

67
Q

Vilken roll har MMPs i cellmigration?

A

För att epitelceller ska kunna migrera måste de frisättas från både närliggande cellkontakter och även från matrix. MMPs kan också klyva strukturer som fungerar som migrationsbarriärer så som basalmembranet. Genom matrixnedbrytning kommer också vissa signalmolekyler frigöras som har suttit bundna och kommer då att bilda en gradient som cellen kan migrera mot.

68
Q

Vilka cytokiner reglerar balansen i ECM-remodulering och hur gör de detta?

A
  • TGF-beta stimulerar ECM-syntes och hämmar MMP-syntes (inte av 2 och 9 bla). Samt ökar TMP-syntes
  • PDGF aktiverar vissa ECM-komponenter
  • Kortison/kortisol har motsatt effekt till TGFb
  • TNFa, Int-y minskar ECM-syntes
  • IL-1 ökar MMP-syntes
69
Q

Vad är focal adhesion sites?

A

Dynamiska komplex för celladhesion, cellmigration, läk till aktin och intracellulär signalering. I plasmamembrant sitter integriner bundna som extracellulärt kan binda till fibronektin. Receptorn bestär av två subenheter. På insidan binder det till talin som är den huvudsakliga länken till intracellulärt aktin. Andra proteiner som är lokaliserade här är bla FAK som är en signaleringsmolekyl.

70
Q

Vad är och hur fungerar integriner?

A

Det är en stor familj av olika receptorer som finns på alla celler utom erytrocyter och deltar i flera typer av celladhesion. På ytan av cellen finns de i två konformationer. En böjd inaktiv och en rak aktiv där den raka är den enda som kan binda till en ligand. Till den cytoplasmatiska delen måste talin och kindlin binda för att konkurrera ut de segment som håller den inaktiva formen böjd om aktivering ska ske.

För att receptorn ska vara funktionellt måste den finnas i en dimer. Det finns 24 olika dimerer som kan bildas av 18 alfa-subenheter och 8-betasubenheter. Beroende på vilken kombination det blir kommer de kunna vara RGD-, kollagen-, laminin- eller leukocyt-specifika receptorer. Alla varianter kommer inte finnas på alla celler utan ca 4-6 stycken finns per cell.

71
Q

Vilka är några kända genetiska defekter i integrinsubenheterna och vad kan de leda till?

A
  • Beta1 kan binda till 12 olika alfa-subenheter för att bilda matrixreceptorer och finns på alla kroppens celler. Om den slås ut har man sett hos möss att de dör tidigt under embryogenesen.
  • Beta2: LAD (leukocyte adhesion deficiency) och får ständigt återkommande bakteriella infektioner och dålig sårläkning
  • Beta3: Glanzmann’s sjukdom som är en blödningssjukdom. Den kan associera med a-2b och finns bara på trombocyter - bildar fibrinogenreceptorn. och innebär att den inte kommer kunna binda till fibrinogen och täppa till hålet
  • Beta4: Epidermolysis bullosa. Binder till a6 och utgör en lamininreceptor som håller ihop epitel och basalmembran.
72
Q

Vad är skillnaden mellan hemidesmosom typ I och II?

A

Typ I finns i stratifierat epitel och typ II finns i enskiktat. Typ II är enklare uppbyggt då det inte innehåller kollagen XVII, men annare samma komponenter som finns i integrindelen av hemidesmosomen.

73
Q

Hur fungerar anchorage-dependent growth (proliferation?

A

Proliferation stimuleras av tillväxtfaktorer som aktiverar MAPK-vägen. I signaleringen via receptorn kommer dock Raf bara bli delvis aktiverat av Ras. För fullständig aktivering behöver PAK fosforyleras, även för att fosforylera Mek. PAK aktiveras nedströms i kontakter med integriner. Om en cell är i suspension och samma tillväxtfaktormängd ges kommer inte MAPK att bli tillräckligt fosforylerat för att cellen ska gå vidare till C-fas. Det här är ett exempel på converging pathways.

74
Q

Hur fungerar anchorage dependent survival?

A

För att cellen ska överleva krävs antiapoptotiska signaler, vilka ges bland annat via PI3K-aktivering som sedan aktiverar Akt/PKB. Aktivering av denna väg kan ges av olika receptorer. GFR ger ett kraftigt men kortvarigt signalutslag eftersom receptorn internaliseras efter signalering. Det gör att även kraftiga GF-signaler kommer innebära att alla receptorer internaliseras och cellen går i apoptos. Integriner däremot är associerade till ECM och omsätts mycket långsammare. Det ger signaler under längre tid och cellen blir inte lika beroende av tillväxtfaktorer och cellen överlever.

75
Q

Vilka är integriners funktion på cellnivå?

A
  • Cellförankring
  • Antiapoptos
  • Cellproliferation
  • Cellmigration
  • Matrixbildning
76
Q

Vilka är integriners funktion på organismnivå?

A
  • Morfogenes (ex angiogenes)
  • Koagulation (trombocytaggregering)
  • Immunförsvar (extravasering, antigenpresentation, fagocytos)
  • TGFb-aktivering

etc

77
Q

Vilka är några typiska egenskaper hos ECM-strukturer?

A
  • Ordnade
  • Ofta komplexa
  • Inhopsättning ofta kontrollerad av celler
  • Inte lätta att göra artificiellt
  • Omsätts: dagar-decenier