Blandade frågor Flashcards
OCD: Hur går en bedömning till?
- Gör en klinisk intervju och komplettera denna med självskattning och en strukturerad bedömning (Y-BOCS och OCI)
- Beteendetester, kan ge en ungefärlig bild av vilken typ av reaktioner och tankar som finns. ”mini-exponering”. Beteendetester är hjälpsamma om det är svårt att få en bild av hur allt hänger ihop.
- Tidigare behandling? Om ja, bedöm kvalitén, är det lämplig att erbjuda en till behandling? Vilken behållning finns kvar av föregående behandling?
- Stämningsläge?
Kartläggning och beteendeanalys
- Triggers: Vad triggar vilka beteende? Vad hände?
- Vad finns det för känslo-beteende-tankemässiga responser?
- Omfattning
- Anhörigas roll
- Inverkan på vardagen
- Gör registeringar! Observationer om personen har svårt att redogöra exempelvis för ritualerna – säg/gör.
Hur går en behandling av GAD till enligt KBT-IU?
14 stycken sessioner!
Session 1,
- att Introducera KBT och förklara vad GAD är.
- Man kan börja presentera en inledande KBT-IU modul – Påbörja träning i att öka medvetenheten kring när personen oroar sig och kring vilka ämnen (självregistering)
Session 2 – 4
- Introduktion av begreppet intolerans för osäkerhet - modell
- Säkerhetsbeteenden - självregistering
- Beteendeexperiment
Session 5 – 6
- Presentera vilken roll positiva antaganden får för oro för personen med GAD-problematik. Identifiera patientens antaganden (WW-II)
- Använda kognitiva tekniker för att ifrågasätta klientens antaganden.
Session 7 – 9
- Negativ problemorientering.
- Att se problemen på ett kontinuum: utmaning vs. hot
- Identifiera återkommande problem
- Problemlösning: Klargöra att negativa emotioner inte är problem – utan en biprodukt av problem, problem kan vara en möjlighet, problem är del av livet.
Session 10 - 12
- Introduktion till exponering,
- Utvecklingen av ”fear script” - kognitivs undvikande
- Imaginär exponering
Session 13 – 14
- Förebyggande av återfall
- Konsolidering av uppnådda behandlingsframgångar.
Vilka är standardkomponenterna som används vid KBT-behandling för paniksyndrom/agorafobi?
Psykoedukation,
- Vad är paniksyndrom/agorafobi samt rational för behandlingen (Clarks panikcirkel).
- Vad är ångest och vad är det för diagnoser? Panikångestens tre delar: en stark kroppslig reaktion som ger tankar om vad som är farligt och om vad som händer i kroppen, vilket förändrat beteende.
- Vad händer i kroppen när du får en panikattack? Fysiologiska förklaringar fight/flight, autonoma nervsystemet, sympatikus/parasympatikus
- Feltolkningar/katastroftankar exempelvis: jag att kommer dö, svimma, tappa kontrollen Ge psykoedukation kring de katastroftankar som patienten har, vad som faktiskt händer genom de symtomen som personen upplever.
- Vidmakthållande: enligt Clark är det som vidmakthåller en selektiv uppmärksamhet på kroppssignaler, undvikande beteende samt användandet av säkerhetsbeteenden.
Kognitiva tekniker
Undersöka faktaunderlag, avkatastrofiering, beteendeexperiment
- Kognitiv omstrukturering görs med hjälp av sokratiska frågor för att identifiera situationer som leder till ångest och NAT. Det handlar om att identifiera tankfällor och undersöka bevis för och emot.
- För att sedan utföra beteendeexperiment.
Beteendetekniker: magandning – bra med övningar för patienter som hyperventilerar vid panikattack OBS! risk för att det blir ett säkerhetersbeteende, kan användas i början men bör byt ut mot andra strategier, exponering för agorafobiska situationer och inre sensationer
Åtgärder för att förebygga återfall: vidmakthållande- och bakslagsprogam
Vad finns det för förklaringar till uppkomsten av social ångest?
Uppkomsten till social ångest kan förklaras på olika sätt, - Biopsykosociala modelle
- Stess-sårbarhetsmodellen: exempelvis genom ett medfött temperament - blyghet i kombination av invaliderande (obefintlig eller förvrängd feedback och bekräftelse) social miljö –> social ångest.
- Evolutionära aspekter: Socialt signalsystem för att uttrycka dominans eller underkastelse: social ångest handlar om att känns sig rädd för att inte få tillhöra en grupp (flock), därför har underkastelsebeteenden visas i form av undvikande. Det har alltså, varit adaptivt för oss att kunna underkasta sig för att inte hamna i konflikt med en dominant person och på sådant sätt vara mer säker på att få stanna i flocken.
Hur är upplägget för Clark & Wells behandling för social ångest?
Den är upplagd enligt följande: Session 1: kartläggning och bedömning - biopsykosociala modellen gås igenom, - mål för terapin
Session 2:
- Identifiera den onda cirkeln
- Identifiera säkerhetsbeteenden
- Modellen gås igenom
Session 3:
- Beteendeexperiment framför kamera med och utan säkerhetsbeteende
- Skapar rollspelssituation,
- Efter varje rollspel skattas upplevs ångest.
Session 4:
- Videofeedback på beteendeexperimenten
- Före och efter videogranskning hur det gick på en skala 0 - 100 - egna variabler kopplade till negativa tankar.
Session 5:
- Träning i mindfulness
- Fokusskifte i sociala situationer.
Fokusskifte handlar om att skifta från internt till intern fokus istället.
Session 6: Konstruera beteendeexperiment in vivo
- Utsätta sig för så många svåra sociala situationer i vardagen som möjligt.
- Släppa säkerhetsbeteenden
Session 7: Handskas med antecipatorisk ångest och post mortem
- kognitiv omstrukturering
- aktivering/distraktion
- mindfulness/acceptans
- Tankestopp
Session 8: Konstruera en verklig/sanningsenlig social bild (inre bild av sig själv)
- Personen får framkalla en negativ bild av sig själv i en social situation för att edan låta den ersättas av en mer verklig bild utifrån videofilmerna
- Övas flera gånger och ges som HU för att sedan koppla till sociala situationer.
Session 9-15: - Bearbetning av grundläggande scheman och antaganden - Fördomsmodell och positiv dagbok - självvalidering - acceptanstekninker
Session 16: Summering, utvärdering och vidmakthållande
Vad kan vara bra att få fram kring personlighet och acceptans av den (social ångest)?
Det kan vara viktigt att lyfta fram personlighetsvariationer och introversion och HSP handlar om preferenser och inte om flykt p.g.a. social ångest.
Det kan vara viktigt att fundera kring:
- Fördomar och ideal – vad styr mig?
- Kan jag se på mig själv på ett tillåtande och accepterande sätt?
- Kan jag sänka kraven på mig själv i och beträffande sociala aktiviteter/situationer
- Värderad riktning
Hur ser Clarks modell ut för social ångest?
Se sida 24
Hur ser ett rådgivande samtal ut vid riskbruk?
Vid riskbruk är det rekommenderat (av socialstyrelsen) att ge rådgivande samtal! Ett rådgivande samtal är centrerat kring patienten, mellan 10 – 15 minuter och anpassas efter ålder, hälsa och risknivå. Det kan kompletteras med skriftlig information.
1. Engagera patienten i samtalet
2. Fokusera på alkoholvanorna
3. Framkalla tal om förändring av alkoholvanorna
4. Locka fram ett åtagande till förändring och handlingsplan
5. Följ upp samtalet
Förhållningssätt; var empatisk, en konfrontativ stil har ingen evidens!