beroendesyndrom

Question 1

prevalens alkoholism

Answer 1

Nästan var femte (17%) i Sverige har riskabel alkoholkonsumtion.
cirka 1 miljon + mörkertal
- alko lågt men narkotika högt hos yngre/tånåringar
- alko ökar hos äldre
- en stor del har blandmissbruk

Question 2

Varför söker många inte hjälp?

Answer 2

-upplever inte beroendet som ett problem
-stigmatisering och samhällets attityd
-söker först då de negativa konsekvenserna dominerar, för att efter lite hjälp tacka nej till fortsatt beh. Det är vid detta stadie de flesta blir diagnostiserade

Question 3

vad är de vanligaste vändpunkterna

Answer 3

• Att “nå botten” kan krävas för att sluta använda droger och be om hjälp.
• Kan vara tyngden av neg konsekvenser, påtryckningar från anhörig m.m.

-Kan även vara en vändpunkt i form av positiva erfarenheter såsom förälskelse, bilda familj, religiösa upplevelser.

Question 4

Diagnos enligt DSM 5

Answer 4

Enligt DSM-5 ställs diagnos substans syndrom om man använder en substans på ett sätt som inte är ändamålsenligt och som en följd av detta drabbas av kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande. Yttrar sig fysiskt genom tolerans och abstinens.
Psykologiska symtom som kontroll förlust, kan ej sluta när man börjat.

Question 5

Behandling:

Answer 5

-medicinsk; antabus
-andra interventioner; psykologisk och psykosocial beh för att främja motivation, stötta till livsstilsförändringar, förebygga återfall.

Question 6

Delirium tremens, sym + beh

Answer 6

• tillstånd då alkoholberoende person tvärt slutar dricka.
• Symt: abstinenskramper, hallucinationer, förvirring, skakningar, ångest, hjärtklappning, svettningar. Det du dör av är elektrolytrubbningar.
• LM: Bensodiazepin.

Question 7

Abstinensbesvär

Answer 7

• då en person upphör eller minskar användandet av en substans efter långvarigt intensivt bruk.
• Symt: yttrar sig ofta som motsatt drogen. Om drogen dämpat ångest oro; ångest, oro. Om drogen leder till ökad aktivitetsnivå; trött.
  Risk: personen upplever lidande, påverkad inom arbete, socialt m.m.

Question 8

Det finns olika nivåer av alkoholabstinens, vilka ?

Answer 8

1=lätt abstinens, 2=medelsvår, 3=svår.
Vid nivå 3 finns riskfaktorer för delirium eller abstinenskramper

Question 9

förklara belöningssystemet

Answer 9

• när vi äter, dricker, har sex → dopamin utsöndras → glädjefyllt rus
• Höjda nivåer av dopamin framkallar belöning, men kan senare ge ett sug efter mer, detta sker när man använder alkohol och droger,
• Alkohol och drog användning ger en starkare frisättningen av dopamin –> vid beroende syndrom man blir beroende av sin egen belöning
• alkohol och droger kidnappar detta systemet som finns naturligt hos oss och förstärker det.

Question 10

förklara stimulation och seditation relaterat till alkoholanvändning

Answer 10

• När man dricker → vi upplever stimulation. Vi blir gladare, mer sociala.
• När alkoholen går ur kroppen → sedation. Obehag, ångest, trötthet
• Vissa känner stimulering och sedation olika lång tid, de som känner stimulering längre fyller ofta på med alkohol.
• vissa upplever ingen stimulering av att dricka, dessa personer dricker mindre
• vissa upplever väldigt hög stimulans av att dricka, dessa personer dricker mer
• alltså finns det ett samband på reaktionen på alkohol och hur mycket man dricker

Question 11

förklara ärftlighet kring alkoholism

Answer 11

• 50 % ärftlighet
• barn till alkoholister som blir bortadopterade till föräldrar som inte dricker har 3 gånger så stor risk att hamna i en alkoholproblematik.
• personer som har alkoholiserade föräldrar upplever alkohol mer stimulerande, man får mer energi, man känner sig mer tillfreds än personer som inte har alkoholism i släkten.
• När personer med ärftlighet blir stressade ökar deras konsumtion av alkohol mer än när andra personer blir stressade - dessa personer har alltså en sårbarhet för alkohol i vissa situationer

Question 12

påverkar toleransen risken för alkoholism

Answer 12

riskgrupp för alkoholism är de personer som tål mycket alkohol utan att bli påverkade - ju mer alkohol du tål, ju större risk

Question 13

stress och drickande

Answer 13

personer som är stressade dricker mer än icke stressade individer. Mängden alkohol man dricker korrelerar även med hur stressad man är.

Question 14

hur är oftast suget/ lusten när man blir diagnostiserad

Answer 14

när man får diagnosen beroende: suget och lusten för det man är beroende av är som störst medan den lustfyllda och behagliga effekten är som minst

Question 15

vad anses som riskbruk

Answer 15

• riskbruk: 14 standard glas/ vecka för män, 9 standard glas/ vecka för kvinnor
• berusningsdrickande är också ett riskbruk, mer är 4 glas/tillfälle = risk

Question 16

alkoholismens olika “symtom”

Answer 16

• Craving: ett starkt behov eller önskan för alkohol
• kontrollförlust: inte kunna sluta dricka när man väl börjat
• fysiska beroende: abstinensbesvär→ illamående, svettningar, skakningar, ångest
• tolerans: ett behov av mer alko än vad man från början hade för att uppnå samma effekt av alkohol som tidigare

Question 17

dopaminreceptorer kopplat beroende och risk

Answer 17

• om man har gått om dopaminreceptorer i hjärnan har man ett skydd - den stora mängde dopaminreceptorer för att drog/alkohol upplevelsen blir så kraftig att drogupplevelser känns obehaglig
• när man har alkoholism har nästa alla dopaminreceptorer försvunnit - personer med färre är mindre känsliga för naturligt stimuli och får därmed kickar av droger
• Den ledande bakomliggande teorin till alkoholism och drogberoende är att personer med färre dopaminreceptorer i belöningssystemet är extra sårbara.