Vårdhygien och smittskydd Flashcards

1
Q

Vad krävs det för kunskaper för att förhindra smittspridningen?

A
  • Smittvägar
  • Basala hygienen
  • Allmänna hygienen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är smittämne?

A

Mirkoorganism t.ex. bakterier, virus som orsakar sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är smittkälla?

A

Person, plats eller föremål som har smittämne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är en smittväg?

A

Kontakt, droppar, luft, blod, tarm, insekter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är smittdosen?

A

Den mängd mikroorganismer mottagaren utsätts för

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är infektionsdosen?

A

Den mängd mikroorganismer som behövs för att infektion ska uppstå.

Varierar beroende på individens mottaglighet och smittämnets art.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på olika tagytor

A
  • Dörrhandtag
  • Hissknappar
  • Manöverpaneler
  • Touch-knappar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en direkt kontaktsmitta?

A

Sker vid fysisk kontakt mellan smittkälla och mottagaren utan mellanled

T.ex. hudinfektioner som svinkoppor och herpes

  • Droppar när mottagarens ögon och slemhinnor från person med t.ex. hosta, nysningar, kräkningar och diarre.
  • Så sprids de flesta luftvägsinfektioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är en indirekt smitta?

A

Den vanligaste smittvägen inom vården

Sker via händer, kläder, föremål som är förorenade med smittämnen

Droppar faller ner på ytor/föremål och förs vidare.

T.ex. calcivirus och rotavirus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är en luftburen smitta?

A

Små droppar aerosol torkar till mindre droppkärnor som kan spridas i luften

T.ex. vattenkoppar och mässling.

Tuberkulos sprids också via luft och smittriskenär störst vid nära och långvarig kontakt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär dammpartiklar från huden?

A

Som bär bakterier kan spridas i stora mänger från vårdtagare med stora sår, hudinfektioner, eksem och brännskador

Kan falla ner i öppna sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en blodburen smitta?

A

Överförs via blod till blod, via slemhinnan.

Direkt via sexuell kontakt eller kontaminerade blodprodukter.

Indirekt via stick- eller skärskador samt injektioner

Inom vårdarbetet överförs blodburen smitta främst genom stick och skärskador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är en insektburen smitta?

A

Myggor, fästningar och kroppslöss kan föra med bakterier och virus mellan människor och ibland djur

Skabb, huvud och flatlöss mellan människor och personal

TBE, borelia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en tarmsmitta?

A

Smittämnen som utsöndras från tarmen når munnen direkt/indirekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en livsburen smitta?

A
  • Livsmedel/vatten som förorenats med smittämne som ger magförgiftning eller virus eller bakterier som orsakar tarminfektion
  • T.ex. calici eller salmonella
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad händer vid en direkt droppsmitta?

A
  • När droppar når mottagarens ögon och slemhinnor från person
  • Hosta, nysningar, kräkningar och diarreer
  • Så sprids de flesta luftvägsinfektioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad händer vid en indirekt droppsmitta?

A
  • Droppar faller ner på ytor och föremål och förs vidare

- T.ex. calcivirus och rotavirus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad händer vid tarmsmitta?

A
  • Smittämnen som utsöndras från tarmen och når munnen direkt/indirekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad händer vid en blodburen smitta?

A
  • Överförs via blod till blod, till slemhinna
  • Direkt via sexuell kontakt eller kontaminerade blodprodukter
  • Indirekt via stick- eller skärskador samt injektioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad händer vid en insektsburen smitta?

A
  • Myggor, fästningar och kroppslöss kan föra med bakterier och virus mellan människor och ibland djur
  • Skabb, huvud och flatlöss mellan människor och personal
  • TBE, borelia
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur ser den friska koloniserade människan ut? Ge exempel

A
  • S.aureus
  • Laktobaciller
  • E-coli
  • KNS
  • Alfa-streptokocker
22
Q

Vad finns det för riktlinjer gällande basal hygien i vård och omsorg?

A
  • Viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbetet
  • Tillämpas i alla vårdsituationer oavsett känd eller okänd smitta
  • Tillämpas av alla personalkategorier som deltar i patientnära vård
23
Q

Vad innehåler den xinnerska cirkeln?

A

Tid: Den tid som man utför rengöring

Temperatur: Den temparatur man har

Effekt: Den mekaniska effekt som man applicerar på ytan

Kemikalier: De kemikalier som syftar till att antigen lösa upp alt. lösgöra partiklar på ytan

24
Q

Hur desinfekterar man händerna korrekt?

A
  1. Tar 2-4 ml
  2. Fördela över händerna
  3. Bearbeta mellan fingrarna
  4. Gnid in handryggarna
  5. Koppla ihop fingrarna och gnugga dem
  6. Greppa tummen och rotera runt tumvecket
  7. Rotera fingertoppar i handflatan
  8. Avsluta med roterande rörelser på underarmen
25
Vad innebär produktsterilisering?
Rengjorda produkter maskinellt eller manuellt Processas på desinfekterat område/zon/yta Tillverkningsmaterial och emballage ha hög rennivå Process sker i rena lokaler med nydesinfekterade ytor
26
Vad innebär ordet aseptik?
- Bevara det rena rent och det sterila sterilt | - T.ex. att man inte med orena händer tar i rent material och kontaminerar det.
27
När skall handskar användas?
- Bara vid risk för kontakt med kroppsvätska! | - Nitrilhandske vid risk för stickande/skärande och hantering av kemikalier
28
Vad är rent?
- Tänk igenom sin arbetsplats | - Kan torka av ytor: Ej kontaminera sig själv, prover, etc.
29
Vad är en VRI och vad bidrar det till?
- Uppstår till följd av vård, undersökning eller behandling kan uppstå under eller efter vårdtillfället. - VRI vanligaste vårdskadan, t.ex. UVI - VRI förlänger vårdtiden med i genomsnitt 4 dygn!! - VRI leder till att antibiotika används mer och det inenbär en ökad risk för att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika
30
Hur kan VRI överföras?
- Från omgivningen till pat. - Från den som behandlat pat. - Personal som ådragit sig infektion till följd av arbetet
31
Vilka är riskfaktorer för VRI?
- UVI - Pneumoni - Postoperativa sår - Infarter
32
Vem är det som får en VRI? Ge exempel
- Nedsatt immunförsvar - Hög/låg ålder - Sjukdom - Trauma - Medicinsk behandling - Infarter, KAD, främmande material
33
Ge exempel på varför antibiotikaresistens ökar
- Bruk och missbruk av antibiotika - Spridning av resistengener mellan bakterier - Ökat resande - Utlandssjukvård (t.ex. skönhetsoperationer)
34
Vad innebär det när en bakterie är multiresistent?
- Motstånd mot antibiotika | - Vanliga infektioner blir svårare att bota
35
Vilka bakterier är resistensproblematik och en utmaning för sjukvården?
- ESBL - ESBL-carba - VRE - MRSA - Acinteobacter baumanii
36
Beskriv bakterien ESBL
- Gramnegativa tarmbakterie, främst E-coli - Resistensmekanism (mot antibiotika) - Kontaktsmitta, t.ex. förorenade händer - OM tarm blir koloniserad kan orsaka urin- och sårinfektioner - Anmäldpliktig
37
Beskriv bakterien MRSA
- Meticillinresistenta (urpsrunliga pencilinet mot stafylokocker) - Resistent mot betalaktatantibiotika - Orsakar bölder, djupa hudinfektioner - Sjukhusförvärvade - mer resistent - Anmälsplktig - Smittspårningsskyldig
38
Beskriv bakterien VRE (vancomycin-resistenta-enterokocker)
- Tillhör normalfloran i tarmen, E. faecium, E. faecalis - Finns ofta på hud kring ändtarm och urinröret - Naturligt resistent mot flertal antibiotika - Kan orsaka urinvägs-, sårinfektioner, sepsis - Svårt att städa bort, tål torka, överlever flera månader - Anmälspliktig - Smittspårningspliktig
39
Vad är riskfaktorer för en ökad spridning/mottaglighet av ESBL och VRE?
- Diarre/stomi - Urin- och gaecesinkontinens - KAD/RIK - Sond/drän - Omläggningskrävande sår
40
Vad är riskfaktorer för en ökad spridning/mottaglighet för MRSA?
- Hudsjukdomar - Omläggningskrävande - Oläkta, infekterade sår - Bölder - Infarter - KAD
41
Hur länge kan bakterier överleva på ytor?
MRSA - 7 dagar-7 mån VRE - 5 dagar-4 mån ESBL - 1,5-2 timmar Psedumonas - 6 timmar-5 v. Clostridium difficile - 5mån-24 år
42
Vilka är de känsliga utrymmen på vårdrummet?
- Lampa - Kran (i säng) - Dosa - Telefon - Knappar - Sänggrind - Bord
43
Vilka är de känsliga utrymmen på vårdrummet?
- Lampa - Kran (i säng) - Dosa - Telefon - Knappar - Sänggrind - Bord
44
Varför är städning viktigt för att förhindra smittsprådning?
- Mekanisk rengöring är mest effektiv! - Daglig rengöring och veckorengöring - Punktdesinfektion av tagytor, spill av kroppsvätskor torkas upp av ytdeinfektion innehållande rengörande medel - Rengöring och slutstäd mellan patient - Glöm EJ hjälpmedel
45
Vad ska man tänka på gällande tvätt på sjukhus?
- Smutstvätt innehåller mikroorganismer som kan vara sjukdomsframkallande - Tvätttemp. 60 grader, minst 10 min - Förkläde skall användas vid hantering av smutstvätt - Ren vätt skall förvaras skilt
46
Vad ska man tänka på gällande avfall på sjukhus?
- Avfall är förenat med kroppsvätskor som anses smittförande - Risk för läckage > behållare för smittförande avfall - Hantera stickande/skärande avfall så man ej sticker sig
47
Vad är det viktigt att tänka på gällande handhygien?
- Tvätta händerna med tvål och vatten - Tvätta när händerna är smutsiga, om det syns eller känns - Vid vård med gastroenterit (kräkningar, diarre)
48
När skall man desinfektera händerna?
- Före och efter vårdtagrkontakt - Före rent och efter orent arbete - Alltid före och efter använding av handskar - Alltid efter handtvätt
49
När skall man använda engångsförkläde?
- Risk för stänk och orent arbete - Omvårdnad av pat. t.ex. påklädning - Bäddning av säng - Tömning av behållare som innehåller blod eller andra kroppsvätskor - Såromläggning
50
När skall man inte använda förkläde?
- Mätning av blodtryck, temp. och puls - Matning - Medicinering
51
När skall visir/munskydd användas?
- Klass 2E: stänkskydd | - Andningsksydd FFP3: pat. med öppen, smittsam lungtuberkulos eller larynxtuberkulos