Vårdhygien och smittskydd Flashcards

1
Q

Vad krävs det för kunskaper för att förhindra smittspridningen?

A
  • Smittvägar
  • Basala hygienen
  • Allmänna hygienen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är smittämne?

A

Mirkoorganism t.ex. bakterier, virus som orsakar sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är smittkälla?

A

Person, plats eller föremål som har smittämne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är en smittväg?

A

Kontakt, droppar, luft, blod, tarm, insekter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är smittdosen?

A

Den mängd mikroorganismer mottagaren utsätts för

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är infektionsdosen?

A

Den mängd mikroorganismer som behövs för att infektion ska uppstå.

Varierar beroende på individens mottaglighet och smittämnets art.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på olika tagytor

A
  • Dörrhandtag
  • Hissknappar
  • Manöverpaneler
  • Touch-knappar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en direkt kontaktsmitta?

A

Sker vid fysisk kontakt mellan smittkälla och mottagaren utan mellanled

T.ex. hudinfektioner som svinkoppor och herpes

  • Droppar när mottagarens ögon och slemhinnor från person med t.ex. hosta, nysningar, kräkningar och diarre.
  • Så sprids de flesta luftvägsinfektioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är en indirekt smitta?

A

Den vanligaste smittvägen inom vården

Sker via händer, kläder, föremål som är förorenade med smittämnen

Droppar faller ner på ytor/föremål och förs vidare.

T.ex. calcivirus och rotavirus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är en luftburen smitta?

A

Små droppar aerosol torkar till mindre droppkärnor som kan spridas i luften

T.ex. vattenkoppar och mässling.

Tuberkulos sprids också via luft och smittriskenär störst vid nära och långvarig kontakt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär dammpartiklar från huden?

A

Som bär bakterier kan spridas i stora mänger från vårdtagare med stora sår, hudinfektioner, eksem och brännskador

Kan falla ner i öppna sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en blodburen smitta?

A

Överförs via blod till blod, via slemhinnan.

Direkt via sexuell kontakt eller kontaminerade blodprodukter.

Indirekt via stick- eller skärskador samt injektioner

Inom vårdarbetet överförs blodburen smitta främst genom stick och skärskador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är en insektburen smitta?

A

Myggor, fästningar och kroppslöss kan föra med bakterier och virus mellan människor och ibland djur

Skabb, huvud och flatlöss mellan människor och personal

TBE, borelia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en tarmsmitta?

A

Smittämnen som utsöndras från tarmen når munnen direkt/indirekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en livsburen smitta?

A
  • Livsmedel/vatten som förorenats med smittämne som ger magförgiftning eller virus eller bakterier som orsakar tarminfektion
  • T.ex. calici eller salmonella
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad händer vid en direkt droppsmitta?

A
  • När droppar når mottagarens ögon och slemhinnor från person
  • Hosta, nysningar, kräkningar och diarreer
  • Så sprids de flesta luftvägsinfektioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad händer vid en indirekt droppsmitta?

A
  • Droppar faller ner på ytor och föremål och förs vidare

- T.ex. calcivirus och rotavirus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad händer vid tarmsmitta?

A
  • Smittämnen som utsöndras från tarmen och når munnen direkt/indirekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad händer vid en blodburen smitta?

A
  • Överförs via blod till blod, till slemhinna
  • Direkt via sexuell kontakt eller kontaminerade blodprodukter
  • Indirekt via stick- eller skärskador samt injektioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad händer vid en insektsburen smitta?

A
  • Myggor, fästningar och kroppslöss kan föra med bakterier och virus mellan människor och ibland djur
  • Skabb, huvud och flatlöss mellan människor och personal
  • TBE, borelia
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur ser den friska koloniserade människan ut? Ge exempel

A
  • S.aureus
  • Laktobaciller
  • E-coli
  • KNS
  • Alfa-streptokocker
22
Q

Vad finns det för riktlinjer gällande basal hygien i vård och omsorg?

A
  • Viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbetet
  • Tillämpas i alla vårdsituationer oavsett känd eller okänd smitta
  • Tillämpas av alla personalkategorier som deltar i patientnära vård
23
Q

Vad innehåler den xinnerska cirkeln?

A

Tid: Den tid som man utför rengöring

Temperatur: Den temparatur man har

Effekt: Den mekaniska effekt som man applicerar på ytan

Kemikalier: De kemikalier som syftar till att antigen lösa upp alt. lösgöra partiklar på ytan

24
Q

Hur desinfekterar man händerna korrekt?

A
  1. Tar 2-4 ml
  2. Fördela över händerna
  3. Bearbeta mellan fingrarna
  4. Gnid in handryggarna
  5. Koppla ihop fingrarna och gnugga dem
  6. Greppa tummen och rotera runt tumvecket
  7. Rotera fingertoppar i handflatan
  8. Avsluta med roterande rörelser på underarmen
25
Q

Vad innebär produktsterilisering?

A

Rengjorda produkter maskinellt eller manuellt

Processas på desinfekterat område/zon/yta

Tillverkningsmaterial och emballage ha hög rennivå

Process sker i rena lokaler med nydesinfekterade ytor

26
Q

Vad innebär ordet aseptik?

A
  • Bevara det rena rent och det sterila sterilt

- T.ex. att man inte med orena händer tar i rent material och kontaminerar det.

27
Q

När skall handskar användas?

A
  • Bara vid risk för kontakt med kroppsvätska!

- Nitrilhandske vid risk för stickande/skärande och hantering av kemikalier

28
Q

Vad är rent?

A
  • Tänk igenom sin arbetsplats

- Kan torka av ytor: Ej kontaminera sig själv, prover, etc.

29
Q

Vad är en VRI och vad bidrar det till?

A
  • Uppstår till följd av vård, undersökning eller behandling kan uppstå under eller efter vårdtillfället.
  • VRI vanligaste vårdskadan, t.ex. UVI
  • VRI förlänger vårdtiden med i genomsnitt 4 dygn!!
  • VRI leder till att antibiotika används mer och det inenbär en ökad risk för att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika
30
Q

Hur kan VRI överföras?

A
  • Från omgivningen till pat.
  • Från den som behandlat pat.
  • Personal som ådragit sig infektion till följd av arbetet
31
Q

Vilka är riskfaktorer för VRI?

A
  • UVI
  • Pneumoni
  • Postoperativa sår
  • Infarter
32
Q

Vem är det som får en VRI? Ge exempel

A
  • Nedsatt immunförsvar
  • Hög/låg ålder
  • Sjukdom
  • Trauma
  • Medicinsk behandling
  • Infarter, KAD, främmande material
33
Q

Ge exempel på varför antibiotikaresistens ökar

A
  • Bruk och missbruk av antibiotika
  • Spridning av resistengener mellan bakterier
  • Ökat resande
  • Utlandssjukvård (t.ex. skönhetsoperationer)
34
Q

Vad innebär det när en bakterie är multiresistent?

A
  • Motstånd mot antibiotika

- Vanliga infektioner blir svårare att bota

35
Q

Vilka bakterier är resistensproblematik och en utmaning för sjukvården?

A
  • ESBL
  • ESBL-carba
  • VRE
  • MRSA
  • Acinteobacter baumanii
36
Q

Beskriv bakterien ESBL

A
  • Gramnegativa tarmbakterie, främst E-coli
  • Resistensmekanism (mot antibiotika)
  • Kontaktsmitta, t.ex. förorenade händer
  • OM tarm blir koloniserad kan orsaka urin- och sårinfektioner
  • Anmäldpliktig
37
Q

Beskriv bakterien MRSA

A
  • Meticillinresistenta (urpsrunliga pencilinet mot stafylokocker)
  • Resistent mot betalaktatantibiotika
  • Orsakar bölder, djupa hudinfektioner
  • Sjukhusförvärvade - mer resistent
  • Anmälsplktig
  • Smittspårningsskyldig
38
Q

Beskriv bakterien VRE (vancomycin-resistenta-enterokocker)

A
  • Tillhör normalfloran i tarmen, E. faecium, E. faecalis
  • Finns ofta på hud kring ändtarm och urinröret
  • Naturligt resistent mot flertal antibiotika
  • Kan orsaka urinvägs-, sårinfektioner, sepsis
  • Svårt att städa bort, tål torka, överlever flera månader
  • Anmälspliktig
  • Smittspårningspliktig
39
Q

Vad är riskfaktorer för en ökad spridning/mottaglighet av ESBL och VRE?

A
  • Diarre/stomi
  • Urin- och gaecesinkontinens
  • KAD/RIK
  • Sond/drän
  • Omläggningskrävande sår
40
Q

Vad är riskfaktorer för en ökad spridning/mottaglighet för MRSA?

A
  • Hudsjukdomar
  • Omläggningskrävande
  • Oläkta, infekterade sår
  • Bölder
  • Infarter
  • KAD
41
Q

Hur länge kan bakterier överleva på ytor?

A

MRSA - 7 dagar-7 mån

VRE - 5 dagar-4 mån

ESBL - 1,5-2 timmar

Psedumonas - 6 timmar-5 v.

Clostridium difficile - 5mån-24 år

42
Q

Vilka är de känsliga utrymmen på vårdrummet?

A
  • Lampa
  • Kran (i säng)
  • Dosa
  • Telefon
  • Knappar
  • Sänggrind
  • Bord
43
Q

Vilka är de känsliga utrymmen på vårdrummet?

A
  • Lampa
  • Kran (i säng)
  • Dosa
  • Telefon
  • Knappar
  • Sänggrind
  • Bord
44
Q

Varför är städning viktigt för att förhindra smittsprådning?

A
  • Mekanisk rengöring är mest effektiv!
  • Daglig rengöring och veckorengöring
  • Punktdesinfektion av tagytor, spill av kroppsvätskor torkas upp av ytdeinfektion innehållande rengörande medel
  • Rengöring och slutstäd mellan patient
  • Glöm EJ hjälpmedel
45
Q

Vad ska man tänka på gällande tvätt på sjukhus?

A
  • Smutstvätt innehåller mikroorganismer som kan vara sjukdomsframkallande
  • Tvätttemp. 60 grader, minst 10 min
  • Förkläde skall användas vid hantering av smutstvätt
  • Ren vätt skall förvaras skilt
46
Q

Vad ska man tänka på gällande avfall på sjukhus?

A
  • Avfall är förenat med kroppsvätskor som anses smittförande
  • Risk för läckage > behållare för smittförande avfall
  • Hantera stickande/skärande avfall så man ej sticker sig
47
Q

Vad är det viktigt att tänka på gällande handhygien?

A
  • Tvätta händerna med tvål och vatten
  • Tvätta när händerna är smutsiga, om det syns eller känns
  • Vid vård med gastroenterit (kräkningar, diarre)
48
Q

När skall man desinfektera händerna?

A
  • Före och efter vårdtagrkontakt
  • Före rent och efter orent arbete
  • Alltid före och efter använding av handskar
  • Alltid efter handtvätt
49
Q

När skall man använda engångsförkläde?

A
  • Risk för stänk och orent arbete
  • Omvårdnad av pat. t.ex. påklädning
  • Bäddning av säng
  • Tömning av behållare som innehåller blod eller andra kroppsvätskor
  • Såromläggning
50
Q

När skall man inte använda förkläde?

A
  • Mätning av blodtryck, temp. och puls
  • Matning
  • Medicinering
51
Q

När skall visir/munskydd användas?

A
  • Klass 2E: stänkskydd

- Andningsksydd FFP3: pat. med öppen, smittsam lungtuberkulos eller larynxtuberkulos