Akut sjukvård - föreläsning (2021-01-05) Flashcards

1
Q

Hur kan man introducera ämnet klinisk bedömning/behandling vid akut tillstånd?

A
  • Förmåga att kunna erbjuda omedelbar vård till personer med akut behov av vård
  • Kunskap hur man skall agera
  • Vidta korrekta åtgärder > förhindra att situation förvärras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är målet med denna föreläsning?

A
  • Förjupade kunskaper om bedömning, prioritering och omvårdnad
  • Livshotande och akuta sjukdomstillstånd
  • Hur kan bedömningar göras snabbare?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur används Rapid Respons systems (A-E)?

A
  • Utvecklat för förbättrad patientsäkerhet inom akutsjukvård
  • Tidig upptäckt av försämringar i patientens tillstånd (A-E) > trigger system (rutin) > reaktion (åtgärdstrappa) > administration/processer som stöder systemet (förankring)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är de två faktorerna som är grundläggande för funktionalitetet i ett RRS-system?

A
  • Afferenta, insamlande inåtledande (identifiera varningsflaggor)
  • Efferent, åtgärdande utåtledande (aktivering av åtgärdersplan > hjälpinsats som aktiveras oss so noterat varningsflaggor).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad skall man tänka på vid den akuta patienten?

A
  • Följ ABCDE+F > samla information
  • Använd tydlig kommunikation som inte kan missförstås
  • Tillkalla hjälp (så tidigt som möjligt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad handlar “chain of prevention”, relation mellan vitalparametrar och mortalitet om?

A
  • Känna igen, kommunicera, agera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan man tänka utifrån symtom och tecken?

A
  • Stor del av akutspecifika forskning som bedrivs talar om rör individens egna upplevelser och erfarenheter
  • Genom att karlägga utifrån pat. symtom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara Subjektiva och objektiva symtom:

A

Subjektiva - vad pat. själv upplever

Objektiva - symtom som vi kan observera på samma pat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär en kritisk sjukdom?

A
  • När en eller flera av kroppens vitala funktioner sviktar (de funktioner som behövs för att leva)
  • Livshotande eller livsavgörande
  • Kräver akut omhändetagande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara den övergripande fysiologin

A
  • Hjärtminutvolum, HB och SaO2
    Kopplad till vitala funktioner
  • Andning, cirkulation, medvetande
  • Andningsfrekvens, saturation, puls (stigande puls), medvetandegrad, blodtryck (sjunker sent pga. autoregulation > andas snabbare > hjärtat slår snabbare)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förklara den systematiska undersökningen

A
  • Gör sak i rätt ordning
  • Gå inte från A till E, varje steg ska vara klart först!
  1. Airway
  2. Breathing
  3. Circulation
  4. Disability
  5. Exposure
  6. Futher care
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara den primära undersökningen

A
  1. Om pat. är synes medvetslös
  2. Fria luftvägen
  3. Kontrollera andnin och tecken på cirkulation
    - Hjärtstopp > HLR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Varför är det viktigt med begreppet “se, lyssna, känn”

A
  • Då vi ej har teknisk utrustning, använd sinnen för att bedöma
  • SE: t.ex. hudfärg, beteende, synliga skador
  • Lyssna: T.ex. hur låter andningen
  • Känn: T.ex. andetag, puls, är huden torr eller fuktig?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara cABCDE systemet

A
  • Handlägga det som ses som allvarligast först.

A - luftväg (prata med pat, bra tail?)

B - Andning (färg, andningsfrekvens, andningsarbete)

C - Cirkulation (vakenhetsgrad, hudfärg, puls)

D - Neurologi/medvetande (vakenhetsgrad)

E - Exponering (Titta på hela pat. Ta hänsyn till pat. integritet)

F - Fortsatt vård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är det viktigt att göra för en tidig upptäckt och behandling?

A
  • Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning > öka patientsäkerhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv bedömning vid andningen - generella symtom och statussvikt

A
  • Andningsfrekvens - normalt mellan 10-20
  • Central cyanos - säkning av syremättnad
  • Andningsdjup
  • Liksidiga rörelser
  • Accessoriska andningsmuskler- notera detta
  • Inspiratoriska andningsljud (luftvägsproblem)
  • Expiratoriska andningsljud (obstruktivitet)
  • Saturation
  • Om ineffektiv andning, LARMA AKUT
17
Q

Beskriv hur man åtgärdar andningen

A
  • Se til att luftvägen är fri
  • Ge syrgas 10-15 L/min på reserovarmask
  • Optimera läget för pat.
  • VId otillräcklig andning, överväg assisterad andning med pocketmask eller mask och andnignsblåsa
  • Problem med andning, LARMA AKUT
18
Q

Vad är viktigt att tänka på vid andningen?

A
  • Optimera pat. läge i sängen > sitt gärna upp
  • Ge 10-15 liter på reserovarmask
  • Titera surgas till saturation ca 95%
  • Pat. med kol, saturation ca 90%
  • Överväg assisterad andning
  • Lämna ALDRIG en andningspåverkad pat., tillkalla hälp!
19
Q

Vilka är de tidiga tecken vid nedsatt cirkulation?

A
  • Andningen!
  • Puls
  • Hud
20
Q

Vilka är de sena tecken vid nedsatt cirkulation?

A
  • Blodtryck

- Neurologi

21
Q

Hur bedömmer man cirkulationen?

A
  • Kapillär återfyllnad (knip fingret ca 2 sek > kolla om färgen kommer tillbaka)
  • Perifer och centrala pulsar
  • Blodtryck
  • Hudtemperatur
  • Oro/sjunkande medvetandegrad
  • Minskad urinproduktion
  • Saturation
  • Metabol acidos/stigande laktat
  • Om otillräcklig cirkulation, LARMA
22
Q

Vilka är åtgärderna för cirkulationen?

A
  1. Tippa ev. pat. (om ej, motivera varför)
  2. Grov perifer infart > kan ge vätska
  3. Vätskebolus: 500 ml på 5-10 min. Hjärtsvikt: 250 ml på 5-10 min
  4. Utvärdera effekten
  5. Upprepa vätskebolus vid behov
23
Q

Vilka är de omedelbara årgärderna vid cirkulationen?

A
  1. Tippa pat.
  2. Ge vätska i befintlig PVK, försök sätta ny grövre
  3. Vätskebolus: 500 ml på 5-10 min
  4. Utvärdera effekten
  5. Upprepa vätskebolus vid behov
24
Q

Vad är det viktigt att tänka på vid nedsatt cirkulation?

A
  • Säkerställ fri venväg
  • Resucitera vätskebolus?
  • Utvärdera effekt, upprepa vid behov
  • Behandla grundorsak - fokus på detta
  • Tillkalla hjälp!
25
Q

Hur skall man bedöma vid sänkt medvetande?

A
  • ACVPU > bedömmer om pat. är alert, konfusion, reagerar på smärta, okontakbar > larma
  • Alert, confusion, respons to voice, responce to pain, unresponsive
  • P-glukos
  • Pupiller
  • Om pat. är medvetslös, LARMA!
26
Q

Vad finns det för skalor vid vakenhetsgrad?

A

GCS - internationellt

RLS - vanligast i Sverige

27
Q

Vad är det för åtgärder vid medvetandesänkning?

A
  1. Tillkalla på hjälp!
  2. Ge syrgas 10-15 L/min på reservomask
  3. Optimera läger för att underlätta andningen
  4. Säkra fri venväg > om vi måste ge läkemedel, vätska
  5. Ny bedömning av medvetande (bakomliggande orsak?)
  6. Behandla bakomliggande orsak (hyperglykemi, läkemedelspåverkan etc.)
  7. Utvärdera åtgärdena
28
Q

Vilka är de omedelbara åtgärderna vid sänkt medvetande?

A
  1. Kalla på hjälp!!
  2. Fe syrgas 10-15 L/min på reservoarmask
  3. Säkra fri venväg
  4. Ge ev. insluninfusion enligt ordination
  5. Utvärdera åtgärdena

Om otillräcklig förbättring - Kalla på hjälp!!

29
Q

Vad ska man tänka på vid sänkt medvetande?

A
  • Tänk A,B,C
  • Medvetandenivå
  • Pupiller
  • Blodsocker (har pat. diabetes?)
  • Stabilt sidoläge > ej kvävas
  • Kalla på hjälp!!
30
Q

Vad är den största uppenbara faran för den patient som är medvetslös?

A

`- Luftvägsobstruktion

  • Aspiration
31
Q

Hur bedöms exponering?

A
  • Åtgärda A,B,C,D
  • SE: Klä av och undersök hela pat. (obs, risk för nedkylning)
  • Undersök kroppen: Hudförändringar, distalstatus
  • Tecken på infektion
  • Bedöm ev. infarter och drän
  • KÄNN: Kall eller varm? Ödem eller intorkad?