Vård i livets slut Flashcards
Ange tre omvårdnadsåtgärder som kan lindra illamående vid livets slut
Försöka behandla orsaken om möjligt.
- Äta små portioner & bekväm ätställning
- Krossad is att suga på
- Vädra för att få in frisk luft & minska lukt
En av de fyra hörnstenarna inom Palliativ vård är symtomlindring ur ett helhetsperspektiv. Därför är det viktigt att smärtanalysen inte bara graderar smärtintensitet (NRS) utan även identifierar andra påverkande faktorer. Ange 3 frågor du bör ställa till patienten vid en smärtanalys förutom hens uppskattning av smärtans intensitet.
Var känns smärtan? När känns smärtan? Hur känns smärtan? Vilken intensitet har smärtan? Vad lindrar smärtan? Har den påverkan på det dagliga livet och i sådant fall hur?
a. Palliativ vård kan delas upp i … och … fas.
b. Vilken del av palliativ vård är vård i livets slut?
a. tidig och sen fas
b. sen fas
a. Vad är palliativ vård?
b. Vad är dess syfte?
a. Vård av en patient med icke botbar sjukdom med förväntad dödlig utgång.
b. Att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående i samband med livshotande sjukdom.
Vad är skillnaden på allmän och specialiserad palliativ vård?
Allmän: bedrivs på alla vårdformer, som sjukhus, primärvård, hemsjukvård, vård- och omsorgsboende av personal m. grundläggande kunskap om palliativ vård.
Specialiserad: multiprofessionellt team m. särskild kunskap, kompetens & erfarenhet i palliativ vård. Ges till pat. m. komplexa symtom el. vars livssituation medför särskilda behov.
Kurativt förhållningssätt (3 faser) och dess mål?
Tidig: Att påverka sjukdomen - öka livskvalitén
Sen: Att bevara kvarvarande livskvalité
Livets slutskede: Att eliminera lidande
Tecken på allmän avtackling i TIDIG FAS
- Avancerad sjukdom m. instabila symtom
- Multisjuklighet
- Svarar sämre på behandling
- Tröttare, vilar 50% av dagen
- Nutritionsstatus: går ned i vikt & minskad aptit
- Upprepade akuta inläggningar
Tecken på att patienten kan vara döende SEN FAS
- Sängbunden
- Sväljningssvårigheter
- Sover större delen av dygnet
- Kan endast dricka små mängder av vätska
- Försämrad cirkulation: låg puls, BT, urinproduktion
- Förändrad andning
Varför är brytpunktssamtal viktigt?
- Vården övergår till palliativ vård
- Innehåll i den fortsatta vården
- Pat. behov och önskemål
Ger ökad förståelse & bättre kommunikation.
Nämn viktiga punkter i planering som är viktigt för en god kvalitet
- Läkarbedömning
- Brytpunktssamtal m. pat. & anhöriga
- Ordination av läkemedel i injektionsform som kan ges vb
- Vårdplan
- Information till alla i teamet - alla arbetar mot samma mål
Vad är viktigt vid patienter med kognitiva sjukdomar
- Att identifiera behov i ett tidigt skede
- Personcentrerad vård
- Livsberättelsen
- Undvika onödiga inläggningar
- Ger ökad kvalitet för personen & trygghet för teamet
Enligt en registerstudie var palliativ vård bättre på SÄBO än sjukhus (Sant / Falskt)
Sant
Nämn 4 pelare i palliativ vård
- Kommunikation/relation
- Symtomlindring
- Närståendestöd
- Teamarbete
Nämn några symtom i livets slut
Liknande oavsett sjukdom. Vanliga:
- Smärta
- Rosslande andning
- Ångest
- Förvirring
- Andnöd
- Illamående
a. Varför är symtombedömning viktigt?
b. Vad kan man använda för att symtombedöma?
a. För att:
- Identifiera fysiska, psykiska, sociala & andliga behov
- Följa patienters upplevelse av sjukdomsförloppet
- Utvärdera behandling
- Göra pat. delaktig - en förutsättning för en personcentrerad vård
b. Skattningsskalor, viktigt
Nämn en skattningsskala
IPOS (Integrated Patient Care Outcome Scale)
- Kort & enkelt formulär. Fångar helhetsbilden av hur pat. mår. Inkluderar frågor om närstående. Underlag för samtal.
- Börjar med öppen fråga: “Vilka har dina huvudsakliga problem eller bekymmer varit den senaste veckan?”
Smärta förekommer hos många pat. i livets slut & majoriteten av cancersjuka.
a. Vad är viktigt att ta reda på för smärtanalys?
b. Nämn 3 olika typer av smärta
a.
- Var?
- När?
- Hur?
- Intensitet?
- Vad lindrar?
- Påverkan på det dagliga livet?
b. Nociceptiv smärta (vävnadssmärta)
Neuropatisk smärta (nervsmärta)
Psykogen smärta (uppstår vid psykisk sjukdom)
Smärta förekommer hos många pat. i livets slut & majoriteten av cancersjuka.
a. Vad är viktigt att ta reda på för smärtanalys?
b. Nämn 3 olika typer av smärta
a.
- Var?
- När?
- Hur?
- Intensitet?
- Vad lindrar?
- Påverkan på det dagliga livet?
b. Nociceptiv smärta (vävnadssmärta)
Neuropatisk smärta (nervsmärta)
Psykogen smärta (uppstår vid psykisk sjukdom)
Nämn några smärtskattningsinstrument
VAS (visuell analog skala) NRS (numerisk skala) Smärtteckning Abbey Pain Scale FLACC (Face Legs Activity Cry Consolability) Doloplus-2
SMÄRTA: Ge ex. på omvårdnadsåtgärder
- Justera sängläge
- Samtalsstöd - lyhördhet
- Värme/kyla
- Mjukmassage
- Avslappning
SAMORDNING:
- Medicinska åtgärder: översyn av analgetika
- TENS, akupunktur
ANDNÖD/ROSSLIG ANDNING: Ge ex. på omvårdnadsåtgärder
- Lugn miljö (andningsmönster smittar)
- Närvaro av närstående & trygg personal
- Sittposition: höjd huvudända, kuddar som armstöd, att luta sig framåt
- Frisk luft alt. fläkt
- Munvård
- Vid rosslig andning: Lägesändring & munvård
Stöd till närstående
SAMORDNING:
- Läkemedelsgenomgång: Syrgas (hypoxi), Morfin (per os); Robinul (vid rosslande andning)
- Fysioterapeut/Arbetsterapeut: PEP-flöjt, andningsträning, inhalationsträning
ÅNGEST: Ge ex. på omvårdnadsåtgärder & vad det kan bero på
Underbehandling av smärta el. andnöd
- Trygg personal
- Gott bemötande
- Samtal
- Stöd kring hur man vill ordna för sina anhöriga el. annat ouppklarat
- Avspänning, andningsövningar
- Taktil massage
- Närståendestöd
SAMVERKAN:
Läkemedel: midazolam inj.
FÖRVIRRING/KONFUSION:
a. Symtom
b. Vanliga orsaker
c. Ge ex. på omvårdnadsåtgäder
a. Minskad medvetenhet om omgivning, snabbt förlopp (kan skifta över dygnet), minnessvårigheter, svårt hitta ord, desorienterad
b. Läkemedelsbiverkningar, förstoppning, urinretention, infektioner, feber, högt BT, smärta, hjärntumör, syrebrist, psykisk belastning, byte av miljö, m.m.
c. - Lugn & ljus miljö
- Att ha anhöriga hos sig
- Kroppskontakt
- Undvika förflyttningar (byte av vårdplats)
SAMORDNING:
- Läkemedel: Haldol, Midazolam
- Samordna insatser
ILLAMÅENDE:
a. Orsaker
b. Vad är viktigt
c. Omvårdnadsåtgärder
a. Avancerad cancersjukdom & annan svår sjukdom, förstoppning, mekaniskt hinder i tarmen, munsvamp, läkemedelsbiverkan, smärta
b. Att behandla orsaken om möjligt
c. - Munvård
- Små portioner & bekväm ätställning
- Krossad is att suga på
- Vädra för att få in frisk luft & minska lukt
SAMORDNING:
- Läkemedelsgenomgång (ofta ges kortison el. Haldol)
- Akupunktur/akupressur/TENS
HUD
a. Orsaker
b. Omvårdnadsåtgäder
a. Torr & oelastisk: ger klåda, hudsprickor som kan infekteras & bilda sår.
Sängläge, försämrad cirkulation, uttorkning, malnutrition, mm: ökad risk för trycksår:
Redan existerande sår
b.
- Daglig inspektion av huden
- Lägesändring
- Antidecubitusmadrass?
- Avlastning med kuddar osv
- Hudvård: regelbundet byte av inkontinensskydd, rent & torrt i sängen, smörja huden
- Skonsamma förflyttningar
- Ligga bekvämt & vara ren & torr
ELIMINATIONSPROBLEM
a. Orsaker
b. Omvårdnadsåtgärder
a. Förstoppning/obstipation, diarré, svårighet att tömma urinblåsan/urinretention pga:
Nedsatt rörlighet –> nedsatta tarmrörelser/peristaltik
Läkemedel t.ex. opioider
Tarmvred - ilius
b.
- Avföringsregistrering - för att kunna jobba förebyggande
- Katrinplommondryck
- Mjukmagmassage
- Vid diarré: rent & torrt, frisk luft
- Diskretion - värna integriteten
SAMORDNING: Laxantia vid opioidbehandling
TRÖTTHET/FATIGUE
Omvårdnadsåtgärder
- Orsaksbehandling (t.ex. anemi?)
- Planera aktiviteter då pat. är som piggast (t.ex. ADL)
- Planera ostörd vila dagtid
- Hjälpmedelsutprovning
- Fysisk aktivitet i en tidig fas
SAMORDNING
Läkemedelsgenomgång
VÄTSKA/NÄRING
Naturlig del av processen. Successiv organsvikt. Behovet av näring & vätska avtar.
Omvårdnadsåtgäder
- Näringsintag efter förmåga & lust
- Undvik föda som måste tuggas länge
- Tänk på att fett & proteiner ökar illamående
- Små tallrikar/portioner
- Information: kroppen kan inte ta emot mycket näring
MUNHÄLSA
a. Orsaker
b. Omvårdnadsåtgäder
a. - Nedsatt immunförsvar
- Minskad förmåga att sköta sin munhygien själv
- Minskat vätskeintag
- Torra munslemhinnor, munsvamp
b. Salivstimulerande el. saliversättningsmedel:
Dokumentera –> Inspektera –> Rengör –> Fukta –> Smörja
Vad är god palliativ vård (kvalitetsindikatorer)?
Täckningsgrad för svenska palliativregistret
2 el. fler inskrivningar i slutenvård de sista 30 dagarna i livet
Förekomst av trycksår (grad 2-4)
Dokumenterad individuell vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel
Dokumenterad individuell vid behovsordination av opioid
Dokumenterad munhälsobedömning
a. Palliativ vård strävar efter att…
b. Varför kan värdigheten subjektivt upplevas minskad?
a. Öka välbefinnandet & stärka värdigheten.
b. Pga:
- Förlust av kroppsliga funktioner
- Förlust av roller & identitet
- Förlust av självständighet & integritet
- Övergång till annan fas i livet
Vilka är de 6 S inom palliativ vård?
Självbild Sammanhang Strategier Självbestämmande Symtomlindring Sociala relationer
PSYKISKA & SOCIALA BEHOV
a. Exempel
b. Omvårdnadsåtgäder
a. Självbild, familj, nära relationer, sociala sammanhang, kulturella behov
b.
- Se hela människan i dess sociala sammanhang
- Uppmuntra närvaro (närstående)/erbjud närvaro (personal)
- Att lyssna till personens berättelse
- De 6 S:n - sammanhang & strategier
- Musik enl. önskemål, avslappning, mindfulness
- Taktil massage, aromterapi, fot/handmassage
- Bolltäcke
SAMORDNING:
Medicinska åtgärder
EXISTENTIELLA BEHOV
a. Exempel
b. Omvårdnadsåtgäder
a. Hopp, mening, gemenskap, sammanhang, kärlek, förtröstan, existentiell ensamhet, skuld, lidande & död, meningslöshet
b. Existentiell ensamhet:
- Närvaro
- Samtal om livsfrågor
Meningsfullhet:
- Sammanhang/strategier
Samtalspartner:
- Präst? Imman? Rabbin? Kurator?
NÄRSTÅENDE
a. Exempel
b. Typ av stöd
a. Förändrat samspelsmönster, maktlöshet, behov av stöd, tillfredsställelse m egna insatsen, föregripande sorgen, barn som närstående
b. Praktiskt, emotionellt, information.
Närstående penning (FK, 100 dagar), Efterlevnadsstöd.
Kriterier som ska uppfyllas för konstaterande av dödsfall
- Ingen palpabel puls
- Inga hörbara hjärtslag vid auskultation
- Ingen spontan andning
- Ljusstela oftast vida pupiller
Omhändertagande efter dödsfall
- Ta hand om den döde på ett värdigt sätt & m. hänsyn till kulturella & individuella önskemål fr. pat. & närstående
- Avlägsna katetrar, PVK, sonder, m.m.
- Avlägsna läkemedel (plåster, pumpar)
- Sätt tillbaka ev. tandproteser
- ID-märkning, namnkort enl. lokala rutiner
- NÄRSTÅENDESTÖD: efterlevandesamtal
Vad är Svenska Palliativregistret?
Nationellt kvalitetsregister där man registrerar hur det varit för pat. under den sista veckan i livet, oavsett diagnos. Ca 30 frågor. Underlag för förbättringsarbete & forskning.
Ange fyra vanliga förekommande symtom hos en patient som är i livets slutskede enligt kurslitteraturen
- Att patienten är sängbunden/sover mycket
- Att patienten har svårigheter för att dricka vätska/intag av vätska
- Att patienten har problem med andningen/andningssvårigheter/andningsuppehåll
+ ?
Ange fyra omvårdnadsåtgärder vilka är relevanta vid andnöd i livets slut
- Lägesändringar (justera sittställning/höja huvudända)
- Öppet fönster
- Lugnt bemötande från personal/lugn miljö då andningsmönster/sinnesstämning smittar
- Samtal (spirituellt, religiöst, psykologiskt)
- Skattning av ångest / smärta (för evt. lindring = medicinsk åtgärd)
- Munvård r/t slem osv.
- Andningsträning ex. paused lips
Ange fyra relevanta omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår hos en patient som vårdas i livets slut
- Daglig inspektion av hudkostym
- Avlastning med kuddar/antikubitasmadrass
- Ren säng/rent inkontinensskydd
- Smörja huden
