Hjärtsvikt Flashcards
Vilka symtom skall patienten med diagnosen hjärtsvikt vara observant på?
Nitroglycerin dilaterar kranskärlen, och kan användas såväl för att kupera ett anfall, som för profylax inför fysisk och emotionell belastning.
a. Hur ska patienten administrera nitroglycerin?
b. När kommer effekten?
Vilken undersökning krävs för att konstatera diagnosen hjärtsvikt?
Definition av hjärtsvikt
Kliniskt syndrom m. typiska symtom (dyspné, trötthet, ödem) i kombination m. tecken (halsvenstas, lungstas), orsakat av strukturell el. funktionell störning som leder t. minskad hjärtminutvolym och/eller fyllnadstryck.
Vanligaste inläggningsorsak på sjukhus.
Allvarligt tillstånd, ofta livslång behandling.
Halsvenstas = ytliga venerna i halsen utspända av blod. Lungstas = blodstockning & vätskeansamling i lungorna pga sviktande funktion
Vanligaste orsaker
Vanligast: - Ischemisk sjukdom & hypertoni
- Diabetes
- Klaffvitium (t.ex. aortastenos)
- Arytmi
- Kardiomyopati (sjukdom i hjärtmuskeln)
- Infektioner
- Inlagringssjukdomar
- Thyreoidea-rubbningar
- Alkohol och droger
- Kardio-onkologi, kardiotoxitet tfa cancerbehandling
- Okänd orsak
Vad sker vid hjärtsvikt?
Hjärtat orkar inte pumpa tillräckligt m. blod ut i kroppen vilket gör att cellerna får för lite näring & syre. Blir obalans mellan tillgång & efterfrågan.
a. Vad är EF?
b. Normalt värde i %?
c. Hur mäts EF?
a. Vänster kammares ejektionsfraktion (EF), ett mått på hur stor del av blodet (mätt i %) som varje hjärtslag pumpas ut i kroppen fr. vänster kammare.
b. >55%
c. Med EKO (ekokardiografi), ultraljudsundersökning av hjärtat.
Vilka tre grupper delas hjärtsvikt in?
- HFrEF: Heart Failure with reduced Ejection Fraction. <40% (Nedsatt sammandragningsförmåga i vä kammare)
- HFmrEF: Heart Failure with mildly reduced Ejection Fraction. 41-49%. (Lätt nedsatt sammandragningsförmåga i vä kammare).
- HFpEF: Heart Failure with preserved Ejection Fraction. >50%. (sänkt diastolisk funktion)
Systolisk svikt
Vid HFrEF och HFmrEF är hjärtmuskelns pumpförmåga nedsatt el. måttligt nedsatt, blodet kan inte pumpas vidare i kroppen tillräckligt effektivt.
FÖRSVAGAD HJÄRTMUSKEL kan inte pressa ihop lika bra = mindre blod pumpas ut ur ventriklarna.
Diastolisk svikt
Vid HFpEF har hjärtmuskeln försämrad förmåga att slappna av, dvs. störning i fyllnadsfasen.
Kammarvägen är inte tillräckligt elastisk.
Mindre blod i kammaren-mindre mängd blod som pumpas ut i cirkulationen & därmed lägre hjärtminutvolym.
STEL HJÄRTMUSKEL kan inte slappna av normalt = mindre blod fylls i ventriklarna.
Vad är:
a. Forward failure
b. Backward failure
a. Vä kammare orkar inte pumpa tillräckligt m. blod till kroppen = l/t otillräcklig försörjning i vävnaderna.
l/t minskad slagvolym & hjärtminutvolym m. ex. lågt BT, svag puls, trötthet, perifer kyla, blek.
b. Vä el. hö kammare orkar inte pumpa blodet utan blir stockning bakåt, mer blod kvarstannar i kammaren vilket ökar trycket bakåt i systemet & kan fr. vä kammare l/t dyspné, lungödem, lungstas, & fr. hö kammare l/t perifera ödem, acites, halsvenstas.
Vad är hjärtminutvolymen?
Den volym blod som pumpas av hjärtat varje minut.
= hjärtfrekvensen (antal slag/min) x slagvolymen (den mängd blod som pumpas ut ur en av hjärtkamrarna vid varje hjärtslag).
Hos frisk vuxen är hjärtminutvolymen ca 5 L/min, vid hårt fysiskt arbete stiger till ca 20 L/min. Mkt vältränade kan ha 30 L/min vid hårt arbete.
Slagvolym varierar mellan runt 70-120 ml.
Vad händer i kroppen vid hjärtsvikt?
- Hjärtat har skadats på något sätt, t.ex. hjärtinfarkt.
- Pumpförmågan blir sämre, hjärtvolymen minskar = mindre mängd blod cirkulerar = lägre BT. Kroppen tolkar det som en blödning.
- För att kompensera det sker en rad kompensatoriska mekanismer.
Ge ex. på kompensatoriska mekanismer vid hjärtsvikt
Neurohormoner aktiveras; katakolaminer (adrenalin & noradrenalin) & RAAS
- Stresshormoner (adrenalin & noradrenalin) ger i sin tur: ökad puls, ökad kontraktionskraft samt kärlsammandragning
- RAAS (renin-angiotensin-aldosteron-systemet) skyddar kroppen mot BT-fall.
RAAS:
Renin
Angiotensinogen (Renin konverterar Angiotensinogen, ett protein, till Angiotensin I)
Angiotensin I (omvandlas till Angiotensin II med ACE - angiotensin converting enzyme)
Angiontensin II