Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

1: Omvårdnad och medicinsk vetenskap samt patientsäkerhet - moment 2 > Hypertoni > Flashcards

Hypertoni Flashcards

1
Q

Vad är hypertoni & vid vilken nivå mmHg går gränsen?

Hos hur stor andel av den vuxna befolkningen förekommer det?

A

Högt blodtryck, >140/90

10-25%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär hypertoni en ökad risk för?

A

Ateroskleros och hjärt-kärlkomplikationer i senare delen av livet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är riskfaktorerna för att utveckla hypertoni?

A
  • Faktorer som inte kan påverkas: Ärftliga anlag, hög ålder och manligt kön
  • Faktorer som kan påverkas: Typ 2-diabetes, kraftig övervikt, negativ stress, stillasittande livsstil, fet och saltrik kost, rökning, snusning och hög alkoholkonsumtion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilken effekt har statiner? Kryssmarkera korrekt svar.
a Läkemedlet sänker kolesterolhalten, stabiliserar plack och är blodförtunnande
b. Läkemedlet sänker kolesterolhalten, stabiliserar plack och är inflammationshämmande
c. Läkemedlet sänker kolesterolhalten, stabiliserar plack och är blodtryckssänkande
d. Läkemedlet sänker kolesterolhalten, stabiliserar plack och är blodtryckshöjande

A

b. Läkemedlet sänker kolesterolhalten, stabiliserar plack och är inflammationshämmande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Du mäter blodtrycket på en person och det arteriella blodtrycket är 160/90 mm Hg. Du meddelar personen att blodtrycket är högt, och personen undrar vad ett normalt blodtryck är. Vad svarar du?

A

Det är högt om >140/90 mm Hg

Normalt 100-140 / 60-90 mm Hg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilket påstående är rätt gällande kolesterol?

a. LDL fastnar i kärlväggarna och leder till åderförfettning
b. LDL har skyddande effekt på kärl
c. HDL fastnar i kärlväggarna och leder till åderförfettning

A

a. LDL fastnar i kärlväggarna och leder till åderförfettning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

a. Vad är blodtrycket?
b. Vad mäts BT i?
c. Vad ges BT mått på?

A

a. Det tryck som uppstår är blodet pumpas från hjärtat ut i kroppen & tillbaka till hjärtat.
b. mm kvicksilver (mmHg), anges i siffror m. högsta & lägsta tryck (ex. 120/80 mmHg)
c. Systoliskt och diastoliskt BT.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

a. Vad är systoliskt BT?

b. Vad är diastoliskt BT?

A

a. Trycket i artärerna när hjärtat slår

b. Trycket när hjärtat vilar mellan sammandragningarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

a. Vad styrs BT av?

b. Hur påverkas BT under dagen?

A

a. Autonoma nervsystemet

b. Det varierar under dagen. Stiger vid ansträngning samt vid stress, lägst på natten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Varför mäter man BT?

A
  • VC & mottagningar: Identifiera el. följa upp ett högt BT-värde.
  • Inom akutsjukvården: identifiera ett högt/lågt el. sjunkande BT för att upptäcka försämring el. för att utvärdera effekten av givna läkemedel

Resultatet från BT-mätning används som underlag för diagnos, behandling & utvärdering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad används för (material) vid BT-mätning?

A
  • Blodtrycksmanschett (strl smal – > stor el. lårbens)
  • Stetoskop: fångar upp ljuden fr. pulsvågorna i artärerna. 2 sidor: membranet för högfrekventa ljud, klockan för lågfrekventa ljud
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur mäts BT (position)?

A

Liggande, sittande, ibland stående.
Akutsjukvården oftast liggande (hjärthöjd m. hjälp av kudde).

VC & mottagningar, oftast sittande:

  • Bekvämt stöd för rygg & fötter
  • Inte korsade ben
  • Arm vila bekvämt med överarmen i hjärthöjd (mitten av sternum = bröstbenet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur görs rätt BT?

A

Standardiserad, pålitlig mätmetod

  • I vila efter lugn & ro i >5 min
  • Total tystnad eftersom BT kan stiga vid samtal
  • Rätt storlek på manschett
  • Mäts i båda armar första gången. Skillnad? Använd armen med högst tryck
  • Minst 2 mätningar, avläs närmast jämn siffra & använd medelvärde

OBS - aldrig mätas i arm med:

  • Fistel för hemodialys (kan påverka accessen & proppar kan bildas)
  • Där nymfkörtelutrymning görs i exilen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

a. Felkällor vid BT

b. Konsekvenser?

A

a. - Dålig hörsel på den som utför mätningen
- Stökig miljö
- Fel storlek på manschett
- Stressad & orolig manschett
- Tyngre fysisk ansträngning ca 30 min innan
- Kaffe, te & tobak senaste halvtimmen före mätning
- Alkohol, droger & abstinens

Planera för ny mätning!

b. Farmakologiska åtgärder sätts in el. utesluts på felaktiga grunder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är “white coat hypertension”?

A

Pat. får falskt högt BT-värde när de kommer till läkare el. annan vårdpersonal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är det för risk med “White coat hypertension”?

A

Visar falska värden och därför får behandling i onödan?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Nämn olika mätmetoder för BT

A

Standardiserat sätt:

  • Manuell BT-mätning: tillförlitligt både systoliska & diastoliska trycket & används i första hand. Viktigt m. rätt tillvägagångssätt.
  • Palpatorisk blodtrycksmätning: Palpera pulsen i a. radialis (på tumsidan i handleden) el. a. brachialis (på lillfingersidan i armvecket). Endast systoliska trycket.

Automatiserat sätt:
Automatisk BT-mätare registrerar tryckförändringar i manschetten & beräknar systoliska & diastoliska trycket.
Uppmätta trycket är en uppskattning, kan ge fel värde vid oregelbunden rytm. Vid förmaksflimmer rek. därför alltid manuell BT-mätning.

Ambulatorisk BT-mätning:
Kompletterar det uppmätta BT på mottagningen men ersätter ej.
För att följa trycket i hemmiljö över 1 el. flera dygn.
Dagbok m. aktivitet & symtom förs.
Medelvärden för BT över hela dygnet, dagtid & nattetid beräknas, liksom kvoten natt/dag.
Mätvärden uppmätta under ett helt dygn anses mer tillförlitliga än sedvanlig mätning på mottagning vid enstaka tillfällen.
Fördel: Vitrockshypertoni, öka pat. delaktighet i behandlingen vilket också sannolikt ökar följsamhet,
Nackdel: Oro, överdrivet många mätningar. Ändra dosering utan läkarkontakt.

18
Q

Nämn de olika svårighetsgraderna av hypertoni

A

Mild - sys 140-159 och/eller dia 90-99
Måttlig - sys 160-179 och/eller dia 100-109
Svår - sys >180 och/eller dia >110
Isolerad systolisk hypertoni - sys >140 m. dia <90

19
Q

a. Fler kvinnor än män har hypertoni

b. Hälften av alla äldre har högt BT

A

a. Tillståndet är lika vanligt

b. Sant. Förekomsten ökar med stigande ålder

20
Q

Riskfaktorer hypertoni

A
  • Hereditet
  • Hög ålder - stor riskfaktor
  • Diabetes
  • Fetma, BMI >30 (>25 ökar risk för hypertoni & hjärtkärlsjukdom)
  • Negativ stress
  • Låg fysisk aktivitet
  • Fet & saltrik kost
  • Rökning & snusning
  • Höga blodfetter
  • Överkonsumtion av alkohol
  • Njursjukdomar
21
Q

Vad sker vid hypertoni?

A
  • Högt BT leder till ökat tryck på kärlväggen, mekanisk påfrestning som skadar kärlets insida, kärlets insida blir hårdare & mindre elastiska.
  • Genomblödning i blodkärlen försämras - lumen minskar pga hypertrofi (förstorat organ)
  • Ökar risken för plackruptur - vid ateroskleros
  • Ökad belastning på hjärtat eftersom blodet måste pumpas ut mot större motstånd vilket succesivt leder till hypertrofi.
22
Q

Symtom hypertoni

A
  • Huvudvärk
  • Yrsel
  • Hjärtklappning
  • Trötthet

De flesta saknar symtom. Viktigt med hälsoundersökningar.

23
Q

Hur ställs diagnosen hypertoni?

A

3 mätningar m. 3 veckors mellanrum
>140/90 mm/Hg
Vid ambulatorisk BT-mätning: 130/80 mm/Hg över hela dygnet.

24
Q

Hur utreds hypertoni?

A

Inleds med att fastställa pat. individuella riskprofil:

  • Riskfaktorer: Hereditet? Tobak? Negativ stress? Hormonsjukdom?
  • Mät vikten, räkna ut BMI & midjeomfång, bukfetma
  • Prover (blodfetter, B-Glukos, elstatus), urinprov (albumin)
  • EKG (tecken på hypertrofi)

Riskskattning för att påvisa eller utesluta organskada r/t hypertoni.
- Tecken på njurskada (proteinuri) el. vänsterkammarhypertrofi visar på ökad risk för allvarliga följdsjukdomar?

25
Q

Vad är primär vs. sekundär hypertension?

A

PRIMÄR
- Den diagnos som ofta ställs vid förhöjt BT.
Tänkbara orsaker: högt saltintag, stress, hereditet, övervikt, mm.

SEKUNDÄR
- Utvecklas som följd av andra sjukdomar, ex. hormonrubbningar el. sjukdom i njurarna. T.ex:
Hormonella orsaker, ex. feokromocytom, en tumör som frisätter adrenalin & noradrenalin & ger attackvis hypertension.
Njurartärstenos, tät stenos som kan ballongvidgas el. stentas så att blodgenomströmningen kan återställas. (Stenos = förträngning)

26
Q

Komplikationer hypertoni

A
  • Kärlrelaterade sjukdomar så som stroke, hjärtinfarkt

- Hjärtsvikt, åderförfettning, njursvikt, demens

27
Q

a. Systoliskt BT är prognostiskt viktigare än diastoliskt tryck hos medelålders & äldre personer
b. Systolisk BT-ökning m. 20 mmHg el. diastolisk ökning m. 10 mmHG >115/75 fördubblar risken för död i hjärtkärlsjukdom.

A

a. Sant

b. Sant

28
Q

Varför motiveras ofta ett lägre målblodtryck t.ex. vid diabetes & samtidig njursjukdom?

A

För att de är “högriskpatienter”. Det är även patienter med aterosklerossjukdom, hypertensiv sjukdom, el. njursjukdom. De har en ökad risk för framtida sjuklighet. Därför extra viktigt m. måluppfyllelsen, t.ex. lägre målblodtryck.

29
Q

Varför behandlas hypertoni?

A

Målet är att minska risken för kardiovaskulär sjukdom & död, m. bibehållen livskvalitet.
Studier visar BT-sänkande behandlingar minskar risken för hypertonirelaterade komplikationer.

30
Q

Behandling vid primär hypertension

A
  1. Ändra levnadsvanor
    Individuellanpassad BT-behandling utifrån fastställd riskbedömning.
    Livsstilsförändringar kan sänka BT men även + på övriga riskfaktorer ex. fetma, negativ stress, mm.
    Behöver vanligen kompletteras m. läkemedel.
31
Q

Omvårdnad primär hypertension

A
  • Mäta BT, fastställ riskprofil, samtala med pat. om att ändra ohälsosamma levnadsvanor m. respekt för patientens självbestämmanderätt & integritet
  • Motiverande samtal, beprövad & användbar metodik för att påverka levnadsvanor
  • Göra individuell handlingsplan tillsammans m. pat. - viktigt m. uppföljning
  • Teamarbete
  • Vid BT i hemmet, information & utbildning om hur ska mätas för värdet så korrekt som möjligt
32
Q

Ex. på att ändra levnadsvanor & samtal då

A
  • Kost (kostråd ex. tallriksmodellen, kontakt m. dietist och/eller fysioterapeut)
  • Fysisk aktivitet (motivera till ökad fysisk aktivetet & viktnedgång. Ex. individuellt anpassat så som promenera snabbt, dansa, simma - evt. fysioterapeut)
  • Alkohol (informera om risker med överkonsumtion)
  • Rökning (informera om risker & rek. om rökstopp)
  • Stress (identifiera ohälsosam livsstil, reducera negativ stress, samtal m. kurator el. psykolog vid psykosocial stres)
33
Q

Ex. på bra kost

A
  • Grönsaker >500 g/dag
  • Fisk & skaldjur - 2-3 ggr/vecka
  • Fullkornsprodukter
  • Nyttiga matfetter - ex. rapsolja el. flytande matfetter
  • Magra mejeriprodukter, osötade & berikade m. D-vitamin
  • Mindre rött kött & chark, <500 g/vecka
  • Mindre salt, men m. jod (<5 g/dag, ca 1 tesked). Salt binder till sig vätska = ökar kroppens vätskevolym.
  • Mindre socker, särskilt söta drycker
34
Q

a. Vilken effekt har tobak på BT?
b. Vilken effekt har alkohol på BT?
c. Vilken effekt har stress på BT?

A

a. Kortvarig BT-stegring genom nikotin som direkt stimulerar frisättning av stresshormoner (adrenalin & noradrenalin). Rökning ger inflammation i blodkärlen = ökar bildning av åderförfettning = större risk BT-relaterade sjukdomar.
b. Ökad kärlsammandragning & abstinens bidrar till hypertension.
c. Blodkärlen drar ihop sig & orsakar högt BT.

35
Q

Medicinsk behandling sätts in när?

A
  • Vid 6 mån om pat. inte nått målvärden för BT & blodfetter
  • Tidigare om t.ex. tecken på organskada
  • Många gånger kombinationsbehandling för att nå mål-BT
  • Hänsyn till läkemedelsbiverkningar & andra samtidiga sjukdomar
36
Q

Ex. på läkemedel

A

Förstahandspreparat ACE-hämmare el. ARB
- ACE-hämmare (Angiotensin converting enzyme inhibitors) blockerar RAAS (renin-angiotensin-aldosteron-systemet), effekter & ger BT-sänkning

Vid biverkningar, ex. torrhosta, byte till:
- Angiotensinreceptorhämmare (ARB) hämmar inbidningen av angiotensin II till dess receptor.

  • Kalciumantagnoister minskar flödet av kalcium till muskelcellerna vilket leder till blodkärlen & BT sänks.
  • Diuretika - Tazider vanligaste vätskedrivande lm. Kan ge hypokalemi.
  • Betablockerare hämmar stresshormonernas effekt på hjärtmuskeln, sänker puls & BT.
37
Q

Behandling sekundär hypertension

A

Behandling riktar sig mot bakomliggande sjukdom, ex. hormonell sjukdom.

38
Q

Hypertensiv kris

a. Hur definieras?
b. Kan orsaka vad?
c. Vanliga symtom?
d. Vanligaste förklaring?

A

a. - Kraftigt förhöjt BT
- >220/120 mmHg, symtom på akut organpåverkan kan uppträda

b. Högra trycket kan skada mindre blodkärl & orsaka små blodkärl & orsaka blödningar & trombotisering.
c. Dimsyn, huvudvärk.
d. Tidigare oupptäckt el. dåligt kontrollerad primär hypertension. Kan även vara sekundär hypertension.

39
Q

Differentialdiagnoser

A
  • Oro, excitation vid undersökningstillfället - “sjukhus-/läkarskräck”
  • Smärttillstånd
  • Abstinens
40
Q

Vad innebär primär hypertension?

A

Hypertoni som utvecklats till följd av riskfaktorer.

41
Q

Ge två exempel på orsaker till primär hypertension.

A
  • Rökning

- Övervikt (BMI över 30)

1: Omvårdnad och medicinsk vetenskap samt patientsäkerhet - moment 2 (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions