URINORGAN Flashcards
Redogör för etiologi, symptom och diagnos vid URINVÄGSINFEKTION (UVI).
Etiologi: Ffa kastrerade tikar och äldre hundar som drabbas. Katt drabbas sällan. Infektion i urinvägarna kan ha sitt säte på olika ställen, t.ex pyelonefrit, cystit och prostatit. Vanligen orsakas det av E. coli, stafylokocker, Proteus spp., Klebsiella spp. eller enterokocker. Enbart förekomsten av bakterier i urinen räcker inte för att en UVI skall utvecklas.
Symtom: hematuri, dysuri (= sveda, obehag, smärta vid urinering) och ökad frekvens av urinering, kissar små skvättar ofta, kissar inne och illaluktande urin
Diagnos: Urinanalys: i sediment ses epitelceller, rbc, wbc samt bakterier. Enbart wbc i urinen betyder inte UVI. Baktodling och resistens, helst urin via cysto, gärna inom 20 min. Om spontankastat >100 000 cfu/ml, om cysto > 1 000 cfu/mL = UVI. Röntgen, ultraljud, blodprov är hjälpmedel för att identifiera underliggande orsaker till återkommande UVI. En pyelonefrit kan ge en leukocytos, speciellt om den är akut.
Redogör för etiologi, diagnos och behandling vid Okompliceraduvihoshund.
Etiologi: enstaka episod med UVI utan recidiv. Här saknas underliggande faktorer för infektion och avläkning sker ganska snabbt efter insatt behandling. En okomplicerad infektion kan uppstå pga tillfällig nedsättning av det lokala försvaret och kan spontanläka.
Diagnos: Urinprov visar aktivt sediment med förekomst av rbc, wbc, epitel och bakterier. Vid urinodling påvisas bakterieväxt.
Behandling: innan odlingssvar ges amoxi/ampicillin, dessa utsöndras i aktiv form via njurarna och uppnår höga konc i urinen. Behandlingstidens längd bör helst inte överstiga 7 dagar. Ev kan behandlingslängd två dagar efter symptomfrihet räcka.
Redogör för etiologi, diagnos, behandling och profylax vid kompliceraduvihoshund.
Etiologi: uppstår pga underliggande sjukdom som tex kronisk njursvikt, urinsten, glukosuri pga DM eller cushing, en djupare infektion såsom prostatit, pyelonefrit eller en defekt hos de lokala försvarsmekanismerna i urinvägarna. Även missbildningar som t.ex. ektopisk uretär, vaginala septa eller strikturer samt patologiska förändringar som tumörer eller polyper, ökar risken för bakterieinfektioner.
Diagnos: Skilj på återfall (infektionen botades aldrig helt) och ny infektion med annan bakteriestam. En ”ny infektion” som uppstår mer än 2‐3 ggr per år räknas vanligen som komplicerad. Det är viktigt med ordentlig utredning för att hitta underliggande orsak (rtg, ul, odling av prostatavätska, vaginalpalpation, vaginoskopi, biokemi). Odling och resistensbestämning bör alltid utföras innan behandlingen inleds, ibland 5-10 dgr in i behandlingen för koll av effekt samt alltid en vecka efter avslutad behandling.
Behandling: då man konstaterat återfall kan behandlingstid vara 3 veckor, ibland längre, och resultatet beror helt på om den bakomliggande orsaken kan elimineras. Vid ny infektion räcker ofta en kortare kur, och behandling i övrigt inriktas på att justera den underliggande orsaken till att djuret drabbas av återkommande infektioner. Val av antibiotikum bör i dessa fall alltid ske efter resistensbestämning.
Profylax: man kan sätta in Hiprex – urinvägsantiseptikum som omvandlas till formalin i blåsan och ger en ogästvänlig miljö. Detta ska göras i en frisk blåsa. Det krävs en sur urin, så man kan ge vit C. Behandlingen fortgår under några månader. På så vis skjuter man upp UVI:n. Ofta för unga tikar, problem med återkommande UVI brukar försvinna efter första löp då urinvägarna hinner mogna
FLUTD: samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar urinblåsa eller urethra hos katt; idiopatisk cystit, uretraplugg och urinstenar.
Redogör för etiologi, symptom, diagnos och behandling vid IDIOPATISKCYSTITHOSKATT.
Etiologi: Syndromet orsakas högst troligtvis av stress, tex ny bostad, ny katt i hemmet. Recidiv är vanligt! Problemet är vanligt och förekommer hos han‐och honkatter i alla åldrar. Symtomen uppträder ofta mycket akut och i de flesta fall avklingar de utan någon behandling inom 5 till 7 dagar. Katter med cystitsymtom lider mycket sällan av bakteriell infektion. Antalet katter med UVI ökar något med åldern, då oftast sekundärt till primära problem såsom urinstenar och kronisk njursvikt.
Symptom: hematuri, dysuri och smärta, kissar utanför lådan, ingen förekomst av bakteriell infektion eller obstruktion.
Diagnos: uteslutningsdiagnos. Uteslut obstruktion av urinvägar (anamnes att det kommer ut urin, palpation av blåsa – man kan prova klämma den och försöka tömma). Urinprov visar hematuri och proteinuri i frånvaro av bakterieväxt ifall provet tagits med hjälp av cystocentes. Ultraljud, rtg, blodprov.
Behandling: smärtlindring i det akuta läget, i övrigt ökat vattenintag, minska stress med extra kattlåda, Feliway-adapter.
Redogör för etiologi, symptom, diagnos, behandling (inkl akut behandling) vid URETRAPLUGGHOS HANKATT.
Etiologi: huvuddelen av pluggarna består av matrix och en mindre del av struvitkristaller, och fastnar ofta vid oftast vid os penis/penisspetsen. Varför pluggar bildas är okänt. Idiopatisk cystit kan vara en underliggande orsak till pluggbildning.Ffa kastrerade (feta) hankatter
Symptom: Vanliga symtom är hematuri, dysuri eller totalt urinstopp. DÄ tror ofta att de är förstoppade. Jamar/skriker pga smärta. Vid total obstruktion försämras tillståndet påtagligt inom 48 timmar pga uremi: nedsatt AT, illamående, kräkning, dehydrering, bradykardi, risk för blåsruptur.
Diagnos: anamnes, fylld, hård och ömmande blåsa vid palpation, blodprov avseende K, elektrolyter, syrabas, krea, urea. Ultraljud
Behandling: primär behandling är att justera eventuella störningar i vätske‐och elektrolytbalansen. Därefter åtgärdas stoppet i uretra. Ta urinprov för odling, ab endast om infektion (ovanligt).
Akut behandling av urinstopp: Behandla akut först och ta hand om pluggen sedan!
1) Stabilisera patienten! Cirk status, azotemi, hyperkalemi, metabolisk acidos, hypocalcemi vätsketerapi. Även smärtlindring (temgesic – ej NSAID!)
2) Lätta på trycket via cystocentes
3) Spola uretra och blåsa
* Söv katten, steriltvätta penis och område omkring, duka in
* Dra ut penis så att den blir rak. Spola pluggen uppåt mha en kateter, med en tunn stråle. Putta den inte framåt.. +/- kvarsittande kateter beroende risk för urethraspasm
* EJ profylaktisk antibiotika. EJ kortison mot svullnad; dessa patienter är i riskzon för infektion pga kateter och uppvätskning kortison hämmar immunförsvar
4) Vätskebehandling
* Diures tillstöter efter urinstopp med azotemi– därmed viktigt med vätsketerapi
* Risk för hypokalemi pga massiv diuresbehandling håll koll på kalium och tillsätt iv i dropp
5) Behandla av uretraspasm med α2-antagonist så att glatt muskulatur i urethra inte kontraherar. Var uppmärksam på bieffekter såsom hypotension – ge därför inte dessa förrän katten är stabil. Om recidiv under det första dygnet urethraspasm. Sätt kateter som får sitta 1-3 dygn
6) Hemma: diet anpassat till aktuelllt stopp, smärtlindring
Vid recidiv: om flera recidiverande urinstopp är penisamputation sista utvägen. Prognosen är god mot urinstopp, men det hjälper ej mot idiopatiska cystiter och risken för UVI ökar.
Vad gäller vid urinsten hos katt? Kännetecken?
URINSTEN HOS KATT
Struvit: Oftast sterila hos katt till skillnad från hund, kan dock bli sekundärinfekterade. Kan lösas upp med diet. Öka vätskeintag!
Kalciumoxalat: Tendens att bildas i övre urinvägar, ställer till problem med njurar och uretärer. Vid kalciumoxalatstenar vill man göra en utredning, då 1/3 av katter med denna typ av sten lider av hyperkalcemi
DSB: dried solified blood: sten som bildats av blod, sker hos katt men ej hund. Ej rtg-täta.
Uretärstopp: syns ej på blodprov om ensidigt, katten kan ju fortfarande kissa. Men den har ont ta hjälp av bilddiagnostik!
Urethrastopp: fylld blåsa, urinstopp, blodprovsparametrar
Vad är lämplig behandling och diagnostik vid URINSTEN HOS HUND?
Bilddiagnostik: en kombination av röntgen och ultraljud är att föredra. Med röntgen kan man se hela urinvägarna, inklusive stenar i urethra och uretärer (grodposition och långt bak i lateralbild är bra). Men alla stenar är ej röntgentäta, därmed behövs ultraljud också. Dock kan man inte se stenar i urethra och uretärer med hjälp av ultraljud!
Foder: många gånger finns det stenupplösande foder. Tänk på att dessa inte är fullgoda, och ska därmed inte ätas under längre tid, till skillnad från profylaktiska foder.
Hur uppstår STRUVITER? Kännetecken? Åtgärd? Profylax?
STRUVITER: Vanligaste typen. Hos hund bildas struviterna sekundärt till en UVI, stafylokockinfektion. Dessa producerar ureas som klyver urea till ammonium och bikarbonat, vilket gör urinen basiskt. Den basiska urinen gör att kristallerna klumpar ihop sig bildar struvitstenar. Dessa stenar är röntgentäta. De är vita till gula i färgen, släta/avrundade och ofta triangelformade.
Åtgärd: Behandla UVI, strikt kost med Hills s/d under 1-2 mån för att lösa urinstenarna, ökat vattenintag. Återbesök: Röntga/ultraljuda för att se att stenarna krymper under behandlingens gång, koll att infektion och sedan koll att stenar helt är borta. (Ibland blir kirurgi ett alternativ – man vet ju inte alltid vilken typ av sten det rör sig om)
Profylax: Undvik ny UVI, öka vattenintag (blötfoder), sänk u-pH via Vitamin C-tuggtabletter
Vad gäller vid KALCIUMOXALAT? Kännetecken? Behandling? Profylax?
KALCIUMOXALAT: näst vanligaste. Mycket kalcium krävs i urinen, ses bla vid hyperparathyroidism, cushing, njurproblem och malignt lymfom (som ger hyperkalcemi). Flertalet fall är dock idiopatiska. Dessa stenar är röntgentäta. De är vita till gulgröna i färgen, är ofta små och taggiga.
Behandling: Kirurgi om besvär. Kan finnas asymptomatiskt och upptäckas som bifynd vid rtg. Om det endast är en liten sten kan man ge avslappnande till uretären och vätska upp djuret – kan kissa ur stenen. Finns inget upplösande foder.
Profylax: Återfall är vanliga! Öka vattenintag, speciellt profylaktiskt mot kalciumoxalatstenar. Monitorera (återbesök, hitta i tid, spola ut små stenar)
Vad gäller vid cystein? Orsakas av? Diagnos? Profylax?
CYSTEIN: orsakas av en ärftligt defekt i njuren som gör att reabsorptionen av cystein i tubuli är nedsatt, vilket leder till hög konc i urinen. Om urinen är koncentrerad och pH lågt så bildas dessa stenar. Enbart vissa av dessa hundar blir stenbildare. Stenbildandet verkar avta med ökad ålder.
Diagnos: ses via ul då dessa är dåligt rtg-täta. Gör sten-analys, kolla cystein i urin.
Behandling: Medicinsk (tiopronin, Captimer®) löser upp stenar. Kirurgi
Profylax: Ökat vattenintag, profylaktiskt foder, kontroll av u-pH. I sista hand ge Captimer® profylaktiskt.
Hur uppstår URATSTENAR? Kännetecken? Behandling? Profylax?
URATSTENAR: Defekt i hanteringen av urat i njure och/eller lever, vilket ger ökad uratkoncentration i urinen. Vissa av dessa hundar blir stenbildare. Oftast är det hanhundar. Vissa leversjukdomar, ffa porta-cava shunt, ger också detta problem. Dåligt röntgentäta stenar.
Behandling: Behandla eventuell leversjukdom, Foder för att lösa upp stenarna (Hill´s u/d). I sista hand: Xantinoxidashämmare, Allopurinol (i kombination med lågproteindiet).
Profylax: ökat vattenintag, foder, monitorering, (allopurinol om inget annat fungerar).
Redogör för etiologi, symptom, diagnos och behandling vid NEFRITOCHPYELONEFRIT.
Etiologi: Nefrit och pyelonefrit kan bero på en hematogen spridning av bakterier. Mycket vanligare är dock en ascenderande infektion från nedre urinvägarna. Vid nefrit uppstår en destruktion av njurceller på grund av infektion och inflammation Förekomst av urinstenar eller cystor i njurarna kan predisponera för infektioner, likaså kronisk njursvikt.
Symptom: allmänpåverkan, feber, bukömhet, oliguri och dehydrering uppstå.
Diagnos: Urinprov visar varierande grad av pyuri, proteinuri, hematuri, cylindrar och bakteriuri. Blodprov kan visa neutrofili, och om båda njurarna är svårt infekterade tillkommer azotemi, hyperkalemi och hyperfosfatemi. Kliniska fynd och laboratorieparametrar i blod och urin är ofta mindre uttalade vid en kronisk pyelonefrit.
Behandling: Vid akut njursvikt är vätskebehandling för rehydrering och korrigering av elektrolytrubbningar av stor vikt. Antibiotika efter odling och resistensbestämning, ofta minst 3 veckor och i fall av kronisk pyelonefrit ibland upp emot 6 veckor. Val och dosering av antibiotika individualiseras med tanke på eventuell nedsatt njurfunktion.
Redogör för patofysiologi, symptom, diagnos, behandling och prognos vid AKUT NJURSVIKT.
Patofysiolgi: njurarna utsätts för en insult i form av nefrotoxin (tex etylenglykol, aminoglykosider, tungmetaller, mm) eller något som orsakar renal ischemi (dehydrering, chock, sepsis, blödning NSAID) eller nefrit (E coli mm). Detta leder till skador som varierar mellan degeneration och nekros nefros. Flera olika orsaker bidrar till azotemi och oliguri (nedsatt urinprod) vid akut njursvikt tex intra/extraluminal tubulär obstruktion, filtrationssvikt, tublär backleak mm. Allvarlighetsgrad och duration påverkrar hur bestående skadan är.
Symptom: uremi; akut anorexi, letargi, kräkning och diarré, dehydrering, oral ulceration. Urinproduktion varierar mellan anuri till polyuri. Feber uppstår om nefrit. Njurstorleken är normal eller förstorad. Om bradykardi bör K mätas. (Symptom som inte ses vid akuta fall, utan hos kroniska är historia av pu/pd, bleka slh (anemi), små skrumpna njurar)
Diagnos: blodprov: renal azotemi i form av ökat krea och urea, total protein normalt eller ökat beroende på hydrering, hyperkalemi, hyperfosfatemi, hypo/hyperkalcemi, metabolisk acidos. Urinprov: isostenuri, proteinuri, hematuri, glukosuri, hyalina cylindrar tyder på glomerulär eller tubulär skada. Odla alltid! Kalciumoxalatkristaller kan ses vid glykolförgiftning, bakt/pyuri vid pyelonefrit. På ultraljud kan man se tecken akut njursvik, men det kan också se normalt ut. Ca 80 % har hypertension. Kontraströntgen om rupturerade urinvägar misstänks.
Behandling:
- Vätsketerapi
- Mät urinproduktion
* Ha koll på K om oliguri, EKG för koll hjärta. Om hyperkalemi: ge natriumbikarbonat eller glukos
- Metabolisk acidos behandlas via vätsketerapi alt natriumbikarbonat
- Hyperfosfatemi behandlas med fosfatbindare po
Prognos: 50 % dör, 25 % tillfrisknar och 25 % blir kroniker. Dålig prognos om oliguri/anuri fortsätter samt om andra organsystem påverkade
Redogör för patofysiologi, symptom, diagnos och behandling vid KRONISK NJURSVIKT.
Patofysiologi: symptom på kronisk njursvikt uppstår när kompensatoriska mekanismer inte längre klarar av att upprätthålla funktionerna i njuren vid kronisk njursjukdom.
- Uremi uppstår till följd av ansamling av urea, krea och PTH i blodet ger kliniska symptom. Urea ansamlas i saliv och ger erosioner i munnen
- Hyperfiltration sker för att upprätthålla GFR men leder till proteinuri, scleros och skador i njurvävnad
- Pu/pd uppstår då njuren ej kan reabsorbera/sekretera isostenuri kompensatorisk polydipsi
- Fosfat kan inte utsöndras normalt. Sekundär hyperparathyroidism uppstår pga hyperfosfatemi.
- Lindrig metabolisk acidos då njuren inte filtrerar ut väte och sparar på bikarbonat lika bra som en frisk njure
- Ickeregenerativ anemi pga njuren inte producerar tillräckligt med erytropoetin
- Dysfunktion av trombocyter ger GI-blödning, ffa hos hund
Symptom: pu/pd, anorexi, viktnedgång, letargi, illamående, kräkning hos hund, dehydrering, bleka slh, orala ulcerationer hos hund, GI-blödning hund
Diagnos: urinprov, blodprov, ultraljud, blodtryck. Azotemi och samtida isostenuri är klassiskt tecken, särskilt om djuret är dehydrerad (bör då koncentrera sitt urin). Om koncentrerad urin (hyperstenuri) kan det vara ett tidigt skede av CKD. Man bör då utesluta dehydrering, chock, Addison. Ickeregenerativ anemi, neutrofili + lymfopeni pga kronisk stress av sjd, K normal såvida inte anuri/oliguri (ökar då), hyperfosfatemi, proteinuri, små oregelbundna njurar.
Behandling:
- Vätsketerapi
* Undersök efter reversibla orsaker till njursvikt (pyelonefrit, hyperkalemi, obstruktion) – behandla
* Undersök efter orsaker som förvärrar svikten (UVI, syrabasstörning, hypertension) – behandla
- Njurdiet med minskat protein ( mindre toxiska metaboliter i blodet, mindre anstängning för glomeruli vid hyperfiltration), minskat fosfat ellr ge fosfatbindare po
- GI: H2-blockare, antiemietika, andapsin
- ACE-hämmare för att minska hyperfiltration mindre hydrostatiskt tryck mindre protein passerar minsdre risk för scleros
Hypotension kan behandlas med Ca-kanalsblockare, Amlodinpine
Redogör för kirurgi vid VESIKOTOMI.
Kirurgi:
* Isolera blåsan genom att lägga fuktade dukar under den * Sätt hållsuturer vid blåsans apex/trigone för att underlätta manipulation av blåsan * Lägg ett longitudinellt på snitt ventralsidan av blåsan (färre kärl och nerver på denna sida), akta stora kärl * Sug upp urin (eller intraoperativ cystocentes innan operationen) * Plocka ut ev stenar. För en kateter genom urethra för att kolla efter stopp. Spola blåshalsen för att nå och se ev kvarvarande stenar. * Suturera aningen 1) Enkelt lager: enkel fortlöpande stygn, eller 2) dubbelt lager: inverterande suturer, Cushing åtföljt av Lembert
