NEUROLOGI Flashcards
Vilka övergripande saker kollar man på vid en neurologisk undersökning?
Mental status: alert, dämpade reaktioner, stupor (medvetslös/sover men kan väckas med smärtsamma stimuli), koma, förvirrad. Skador på storhjärnan och hjärnstam kan ge påverkan på mental status.
Beteende: många tror aggressivitet är tecken på hjärntumör fel
Hållning: info från syn och vestibulära systemet via sensoriska banor upp till hjärnan, info tillbaka till muskler via motoriska banor. Avvikelser kan tex vara head tilt, skolios, lordos, kyfos mm.
Rörelser: titta på patienten i olika gångarter, vändningar, från sitt till ligg, i cirklar, framifrån, bakifrån. Många avvikelser ses ffa då patienten går långsamt.
Hälta – ffa ortopediskt problem
Ataxi – okoordinerade rörelser, tassarna hamnar lite här och var.
* Vestibulär ataxi med head tilt, nystagmus, strabismus
* Cerebrellär ataxi med hypermetriska överdrivna, stora, klumpiga rörelser samt intentionstremor (Obs ingen svaghet eller pares)
* Proprioceptiv ataxi med pares (nedsatt motorik, svaga rörelser) och onormala posturala reaktioner
Pares – nedsatt, svag motorik. Kan sitta i ett eller flera ben. Pareser delas in i:
- Lower Motor Neuron (LMN) – α-motorneuron, ventral nervrot, nerv-muskeländplatta och muskel. En skada här ger pares med nedsatta eller inga reflexer, neurogen muskelatrofi och nedsatt muskeltonus
- Upper Motor Neuron (UMN) – storhjärnans cortex, basala ganglier, hjärnstam och lillhjärna. En skada ger pares, normala eller överdrivna reflexer, muskelatrofi och normal eller ökad muskeltonus. (utv långsammare än LMN)
- Om jag förstått det rätt så utgör LMN och UMN tillsammans CNS. LMN är alltså inte PNS.
Cirkelgång – skador i vesibulära systemet (snäva cirklar) eller fokal skada i storhjärnan (stora cirklar)
Namnge och beskriv funktion för kranialnerv… 1
Olfactorius: sensorisk nerv som förmedlar lukt. Test: godis i handen
…Kranialnerv 2
Opticus: sensorisk nerv som förmedlar syn. Test:
a) Hotreflex: II opticus sensorisk, VII facialis motorisk (OBS inlärd, ses ej innan 12 v ålder)
b) Pupillreflex: II opticus afferent, III oculomotorius efferent (parasympatisk del)
c) Bomullstuss: medvetet synintryck
…Kranialnerv 3
Oculomotorius: motorisk del som innerverar 4 av ögats 7 muskler samt parasympatisk del som ger pupillkonstriktion. Test:
a) Pupillreflex
b) Fysiologisk nystagmus: skada ger oförmåga att föra ögat dorsalt, medialt och ventralt.
… Kranialnerv 4
Trocklearis: innerverar oblique ögonmuskel – ej så relevant
… Kranialnerv 5
Trigeminus: trillingnerv med tre grenar (ophtalicus, mandibularis, maxillaris). Sensorisk del ger känsel i ansiktet och motorisk del som innerverar tuggmuskler (m. masseter och m. temporalis).
Test:
a) Ögonlocksreflex: V trigeminus sensorisk, VII facialis motorisk
b) Sensorik: nypa/sticka i nos, hud vid sida av nos, kinder
c) Motorik: motstånd i käkmuskulatur, palpation och symmetri
… Kranialnerv 6
Abducens: innerverar ögats retractormuskel. Test:
a) Ögats position
b) Fysiologisk nystagmus
c) Cornealreflex – görs dock oftast ej pga skaderisk
… Kranialnerv 7
Fascialis: motorisk del som innerverar ansiktets muskulatur och ger mimik; ögonlock, nos, öron. Sensorisk del som ger smak i tungans främre 2/3. Parasympatisk del som innerverar tårkanal och spottkörtlar. Nerven går nära mellanörat – risk för övergrepp vid otit.
Test:
a) Hotreflex, ögonlocksreflex
b) Titta på ansiktets symmetri, rörelser avseende ögonlock, nos, öron
c) Tårproduktion med Schirmer tear test
… Kranialnerv 8
Vestibulococclearis: vestibulär del för balans, cocclear del för hörsel. Test:
a) Tecken på vestibulära skador såsom ataxi, head tilt, nystagmus, strabismus
b) Testa hörsel genom att klappa händerna bakom öronen och se om reaktion
… Kranialnerv 9
Glossyfaryngeus: smak i tungans bakre 1/3. Sensorik och motorik i svalg tillsammans med X vagus.
… Kranialnerv 10
Vagus: innerverar bröst- och bukorgan, ger sensorik och motorik i svalg tillsammans med IX glossyfaryngeus.
Test:
a) Svalgreflex: erbjud mat eller vatten
… Kranialnerv 11
Accessorius: nackens muskulatur, inga reflexer
… Kranialnerv 12
Hypoglossus: tungans motorik
a) Palpation och manipulation av tungan
Namnge och beskriv test för postruala reaktioner?
Posturala reaktioner kräver inverkan från sensoriska och motoriska banor, cerebrum, cerebellum och hjärnstam. Skador i hjärnstam ses ipsilateralt och cerebrum kontralateralt.
Positionsreaktion: tassar som vinklas med ovansidan mot underlaget ska rättas till. Undersöker proprioception
Hoppningsreaktion: lyft 1-3 ben och tryck åt sidan, ska hoppa efter i sidled. Långsam initiering tyder på sensoriskt (proprioceptivt) problem, medan svag hoppning tyder på motoriskt problem.
Skottkärra: gå skottkärra med djuret. Svaghet i framben samt nedsatt proprioception upptäcks
Placeringsreaktion, visuell och taktil: lyft djur och sätt mot underlag, ska sätta emot med tassarna. Hindra syn för att testa taktilt.
Rättningsreaktion: hänga upp och ned, ligga ner och resa sig upp. Visar tecken på vestibulära problem (hänger snett, svårt att resa sig om de ligger på sjuk sida)
Stöt/sträckarreaktion: lyft djur och för bakben mot underlag, då tassar når golv ska haserna sträckas och steg bakåt tas.
Hemiwalking/hemistanding: ena sidans fram-och bakben lyfts upp, putta fram/åt sidan. Visar skador på storhjärnan, då de annars har en normal gång men har nedsatta posturala reaktioner fram och bak på kontralateral sida om skada.
PoHopp Skott Placera Rätt Sträck/Stöt på Hemingway
Vilka fem spinala reflexer testas på frambenen? Namnge och beskriv testerna.
Extensor carpi radialis reflex:
slå på muskelbuken av ext carpi radialis, ger extension/sträckning av carpus. N. radialis, C7-T1.
Biceps brachii och triceps reflexer:
lite opålitliga. Finger på biceps och slå med hammare på – känn kontraktion i muskel, ev böjs armbågen något. Slå med hammare på tricepssenans infästning vid olecranon så att armbågen sträcks
Böjreflex:
nyp huden mellan trampdynor på lateral och medial tå. Hela benet ska böjas. Obs säger inget om smärtsensibilitet.
Korsad extensor reflex:
observera kontralateralt ben vid böjreflex – extension av denna indikerar UMN-skada
Smärtsensibilitet:
ytlig smärta – peang i simhud, djup smärta – peang över tån. Ska visas med medveten smärtreaktion såsom blick, gnäll, aggression. Dålig prognos om ingen smärta.
Vilka fem spinala reflexer testas på bakbenen? Namnge och beskriv testerna.
Patellarreflex:
hammare på patellas raka band ska få knäled att sträckas. N. femoralis, L4-L6. Reflex kan vara nedsatt på äldre samt individer med tidigare knäskada.
Tibialis cranialis reflex:
hammare på tibialis cranialis ska få hasen att böjas.
Böjreflex
Korsad extensor reflex
Smärtreflex
Namnge och beskriv två övriga spinala reflexer
Perinealreflex:
nyp vid anus eller perineum ska orsaka kontraktion av sfinkter. Flexion av svans och uppdragning av vulva kan ses. N. pudendus, S1-S3.
Panniculus reflex:
nyp i hud på ovansidan av T2-L5, muskeln under kommer att kontrahera på båda sidor av ryggrad. Sensoriska nerver går in 2-4 ryggmärgssegment kranialt om där man nyper. Kan saknas på normala djur
Vid lokalisation av skada ska man gå genom fyra saker, vilka? Beskriv också respektive punkt detaljerat.
Svarar på om symtomen är orsakade av ett problem i PNS (nerver, muskler) eller CNS (hjärna, ryggmärg). Skador i PNS kan ge symtom som onormal gång, pares, onormal proprioception och onormala posturala reaktioner, nedsatt muskeltonus och muskelatrofi och nedsatta reflexer. Med nedsatta reflexer i alla fyra ben (och kanske även nedsatta kranialnerver) förekommer ett generellt LMN problem.
Nedsatta kranialnervsfunktioner ses vid problem i hjärnan.
Storhjärnan: beteendeförändringar, nedsatt vakenhet, kramper. Gången är sällan påverkad. Ger nedsatta posturala reaktioner.
Lillhjärnan: hypermetriska (överdriven) rörelser, intentionstremor och ataxi.
Hjärnstammen: nedsatt vakenhet, pares samt multipla kranialnervsbortfall.
Viktigaste symtomet vid vestibulära syndrom, men även ataxi, nystagmus, strabismus (ventral). Vid perifera vestibulära syndrom är positionsreaktionerna normala till skillnad från centrala.
För att lokalisera problemet inom ryggmärgen så kan ryggmärgen delas in i fyra anatomiska delar. Resultatet av bedömningen av de posturala reaktionerna samt de spinala reflexerna hjälper att lokalisera problemet till något av dessa fyra anatomiska områden.
Skadans lokalisation: Framben: Bakben:
C1-C5 UMN UMN
C6-T2 LMN UMN
T3-L3 normal UMN
L4-S3 normal LMN
Respektive bokstav i VITAMIN D står för en grupp av sjukdomar. Vilka?
V vaskulära sjukdomar. Blödning eller infarkt. Perakuta eller akuta symtom som inte progredierar. Bortfall är oftast asymmetriska och fokala.
I inflammatoriska sjukdomar; sterila eller infektiösa inflammationer. Symtomen kan komma akut eller smygande och progredierar vanligen. Bortfall kan vara fokala, multifokala, symmetriska eller asymmetriska. Ofta smärta, ibland feber.
T traumatiska sjukdomar. Perakuta eller akuta symtom som vanligen stabiliseras eller förbättras med tiden. Bortfall kan vara symmetriska eller asymmetriska.
A anomalier, medfödda missbildningar ex. hydrocefalus, cerebellumhypoplasi. Symtom är vanligen inte progressiva.
M metaboliska sjukdomar. Invärtes medicinska problem. Bortfall symmetriska som vanligen kan lokaliseras till frontallob eller det perifera nervsystemet. Det är vanligt att dessa symtom kommer och går. Toxisk påverkan, förgiftningar, läkemedelsbiverkningar. Vanligen akuta neurologiska symtom.
I idiopatiska sjukdomar. tex idiopatisk epilepsi.
N neoplastiska sjukdomar. Vanligtvis kroniska progressiva symtom men akuta symtom förekommer. Bortfall kan vara symmetriska eller asymmetriska och ger ofta en fokal lokalisation. Kan förekomma i alla åldrar men är mer vanligt över 5 års ålder.
D degenerativa sjukdomar. Symtomen kommer ofta smygande och har ett långsamt progredierande förlopp. Degenerativa sjukdomar kan ses i alla åldrar och ger ofta symmetriska symtom. Ex på degenerativa sjukdomar är schäfervinglighet och diskbråck (ofta viss asymmetri och smärta).
Det finns åtta diagnostiska hjälpmedel till hjälp vid nervskador. Vilka?
Blodprov och urinprov:
indicerade vid misstanke om metabolisk sjukdom, i övrigt av begränsat värde med anledning av blod hjärnbarriären
Röntgen:
ger ibland värdefull information om sjukliga processer i skelett, leder och disker intill nervsystemet, även av värde då neoplasi misstänks (finns neoplasier på andra ställen i kroppen?)
Datortomografi DT:
ger bäst information om skelettskador
Magnetresonanstomografi MRT:
ger bäst information om mjukdelsskador och är i regel att föredra vid utredning av sjukdomar i det centrala nervsystemet
Cerebrospinalvätskeprov CSF: ryggmärgsvätskeprov indicerat framförallt vid misstanke om inflammatorisk/infektiös process i det centrala nervsystemet.
Myelografi:
kontraströntgen, används för att utvärdera ryggmärgen.
Elektrodiagnostik:
Elektromyografi/neurografi för utredning av förändringar i det perifera nervsystemet.
Elektroencefalografi, EEG, för utredning av epilepsi
Biopsier nerv/muskel:
för utredning av förändringar i det perifera nervsystemet.
Epilepsi kan delas in i tre typ, vilka? Beskriv respektive typ.
Symptomatisk epilepsi:
till följd av strukturella förändringar inne i hjärnan: inflammation (unga-medelålders), tumör (äldre), skalltrauma
Reaktiv epilepsi:
sekundärt till följd av metabol- eller toxisk påverkan, lågt blodsocker, lågt kalcium, förgiftning,
Idiopatisk epilepsi:
”riktig epilepsi”, en obalans mellan hämmande och stimulerande transmittorsubstanser i hjärnan. Ärftlig, uppstår oftast mellan 1-5års ålder. Inga strukturella förändringar hittas i hjärnan/kroppen – uteslutningsdiagnos!
Berätta lite generellt om epilepsi och anfall
- Symptom kommer episodiskt, däremellan normal
- Stelhet (tonisk fas) är alltid en komponent
- Ofta ser anfallen ungefär likadana ut för just den individen, men olika för olika individer och raser
- Symptomen går inte att bryta
- Medvetandet behöver inte vara påverkat
- Sker ofta i vila
- Stor variation förekommer, ibland mycket svårt att säga om det är ett epileptiskt anfall.
Vad syftar behandling av epilepsi till?
Behandling botar inte utan syftar till att lindra och förhoppningsvis minska antalet anfall samt för att minska risken för att anfallen ska ”bita sig fast” - ”kindling” (Hos vissa kan det vara så att kramptröskeln sänks efter flertalet anfall - dock lite ifrågasatt). När man väljer att sätta in behandling beror på anfallsfrekvens, typ av anfall (kluster, status epilepticus), DÄ,
Berätta om behandling av epilepsi, vad syftar det till, ge ex på vanligast behandlingen och berätta om den. Vad ger man för att avbryta ett anfall?
Hur många procent svarar bra på behandlingen respektive dåligt/inte alls?
Fenobarbital, Phenoleptil®, Fenemal®:
- Förstahandsval, är det mest potenta antiepileptika på hund samt billig
- Fungerar genom att potentiera GABA, vilket är den främsta hämmande transmittorsubstansen i hjärnan
- Tabletter, injektion
- Den terapeutiska och även den toxiska effekten beror på serumkoncentrationen och INTE dosen som ges oralt
- Biverkningar är vanliga inom de första 2-3 behandlingsveckorna samt när dosen höjs. De flesta biverkningarna är dosberoende. Ex på biverkn: PU/PD, ökad aptit, sedering (emellanåt upprymdhet), ataxi (beter sig ”onykter”), hyperaktivitet, inkontinens
- Hos hund behöver man kontinuerligt höja dosen för att få effekt vid kronisk giva (pga enzyminduktion)
- Blodprov för att kontrollera serumfenemal är indicerat: om anfallsfrekvensen ökar, om biverkningar av medicinen misstänks, 2-3 veckors efter att behandling med fenemal satts in, var 6:e – 12:e månad för att kontrollera om serumfenemal sjunker (enzym induktion), om andra läkemedel sätts in (kortison, cimetidin, ciclosporin, doxycycklin)
Kaliumbromid:
- Läggs vanligen till fenobarbital när ytterligare en antiepileptisk medicin behövs
- Kan med framgång användas som förstahandspreparat vid anfall
- K-Br är ett salt, kan ges oralt eller via ändtarmen. Steady state fås inom 3 månader. Utsöndras via njurarna
- Vanligtvis mindre uttalade biverkningar vid tillägg av K-Br jämfört med bara fenobarbital (monoterapi)
- Biverkningar är vanliga under de första veckorna av behandling. Biverkn som ses: kräkning/diarré (kan kontrolleras genom att ge dosen fördelat på två gånger per dygn), pancreatit på hund. Om samtidig fenemalbehandling: sedering, PU/PD, ökad aptit.
Imepetoin, Pexion®:
- För hundar med idiopatisk epilepsi (ej katt, ej hund