Tolkning av neurostatus đŸŒ¶ïžđŸŒ¶ïžđŸŒ¶ïžyumin aproves Flashcards

1
Q

Neurostatus kan delas i 6 olika grupper, vilka?

A
  1. högre funktioner
  2. kranialnerver
  3. motorik
  4. reflexer
  5. koordination
  6. sensibilitet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kan man anvÀnda för att göra en selektiv nervstatus?

A

NIHSS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innefattar 1. Högre cerebrala funktioner?

A
  1. Vakenhetsgrad
    RSL
  2. Kognitiv funktion; tal, minne, orientering, koncentration, uppmÀrksamhet, sensorisk och motorisk integration.
  3. Övrigt: Rumsuppfattning, spatial lokalisation, lösning av uppgift.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vi börjar med 1.1 Vakenhetsgrad, beskriv RLS gradering.

A
  1. vaken, alert och orienterad.
  2. Slö, svarar pÄ tilltal.
    3 Slö, men om du skriker sÄ svarar de.

MEDVETSLÖS; börjar smĂ€rtstimulera:
4. Lokaliserar smÀrta.
5. Drar undan
6. Böjrörelse
7. StrÀckrörelse
8. Ingen smÀrtreaktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad talar en RLS 7 med strÀckrörelse vid smÀrtstimulering för?

A

störd förbindelse mellan storhjÀrna och hjÀrnstam.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad talar en RLS 6 med böjrörelse efter smÀrtstimulering för?

A

skada i storhjÀrnhemisfÀrer sk. DEKORTIKERING.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ska du gör redan vid RLS 4??

A

Intubering skall övervÀgas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

De 2 viktiga sprÄkcentrum finns i den dominerande hjÀrnhalva, vilka Àr dessa och vart ligger de?

A
  • Expressivt talcentrum ligger i Brocas omrĂ„de som finns i nedre-bakre frontal lob.
  • Impressivt talcentrum finns i Wernickes omrĂ„de som finns i övre del av temporal lob.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad gör expressivt tal centrum resp. impressivt talcentrum?

A

expressivt talcentrum stÄr för förmÄga att uttrycka sig.

Impressivt talcentrum stÄr för förmÄga att förstÄ tal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilket kÀrl försörjer bÄde Brocas area och Wernickes area, vilken funktion pÄverkas?

A

A. cerebri media (MCA), pÄverkar tal/sprÄk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Skada i Brocas omrĂ„de, dvs. expressivt talcentrum, ger ———

A

expressivt dysfasi eller afasi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Skada pĂ„ Wernickes omrĂ„de, dvs. impressivt talcentrum, ger —–

A

impressiv dysfasi/afasi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Skada pĂ„ bĂ„da talcentrum ger—–

A

global dysfasi/afasi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad menas med DYSATRI?

A

artikulationsdefekt=sluddrigt och otydligt tal, som din pt pÄ kirurgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

NÀr kan man fÄ dysatri?

A
  • supra- eller infratentoriell skada
  • skada i sjĂ€lva organet dvs. mun, tunga och svalg.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad pĂ„verkas vid skada pĂ„ HÖGER hemisfĂ€r, vilket fenomen ser man?

A

spatial orientering och verklighetsuppfattning.

Man ser NEGLECT, dvs. ingen info frÄn vÀ-hjÀrnhalva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hö storhjĂ€rnshemisfĂ€r Ă€r kĂ€nd för —-,—- och —-

A

visuell minne, uppmÀrksamhet, verbal förmÄga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vid supratentoriell skada ses enbart sytom frÄn 3 och ev. 4 kranialnerver vilka?

A

CN 1- Olfactorius
CN 2- Opticus
CN 7- Fascialis
ev. CN 12- Hypoglossus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Om du ser multipla kranialnervsskador i status, vad kan ha hÀnt dÄ?

A

skada pÄ hjÀrnstam eller skallbas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilken lokalisation har skadan som ger mono-okulÀr synfÀltsdefekt och vilka 4 diff.diagnoser kan förklara detta?

A

Skada i samma sida, före chiasma.

  • TIA, amourosis fugax.
  • Trombos eller ocklusion av retinalkĂ€rl.
  • Temporalisarterit
  • Opticusneurit.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

En bitemporal hemianopsi orsakas av skada i —-, vilka 2 diff. diagnoser föreligger?

A

Skada i chiasma.

  • hypofystumör.
  • meningeom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Homonym kontralateral hemi- eller kvadrant-anopsi beror pĂ„ skada —–, vilket kan pĂ„ 3+ diff.diagnoser, vilka?

A

Skada kontralateral bakom chiasma.

  • stroke
  • tumör
  • encefalit/encefalopati.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vid en amaurosis fugax sitter tromben eller embolin i —- och den Ă„ker dit frĂ„n —-

A

1a grenen frÄn ICA a. ophtalmica som Äker dit frÄn carotissystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Ögonrörelser testar 3 CN, vilka?

A
    1. occolumotorius
    1. abducens
    1. vestibulotrochlearis.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka 3 fenomen bedömer man med ögonrörelser?

A
  • Nystagmus
  • Ptos
  • Pareser, dubbelseende.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur testar man trigeminus, CN 5?

A

3 sensoriska grenars omrÄde: ophtalmicus;panna maxillaris:kinder och mandibularis:haka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Kvinna >50 ÄÄ, söker för sekunder lÄng huggande/elstöt liknande smÀrta över kind och haka dvs innerverings omrÄde för maxillar och mandibular grenen frÄn CN V. Nervstatus ua.

diagnos och behandling?

A

Idiopatisk trigeminusneuralgi kan behandlas med karbamazepin(tegretol) en antiepileptikum

28
Q

Pt kan vara Àldre eller ug, men söker för molande, kontinuerlig smÀrta som hÄller sig i max 4h och drabbar hel ansiktshalva men ibland enbart pannan.

PÄ nervstatus hittar du; neurologiska deficit och kÀnselnedsÀttning.

diagnos?

A

sekundÀr Trigeminus neuralgi.

29
Q

Vilka diff. diagnoser finns till en perifer fascialis pares?

A
  • Bells pares dvs. okĂ€d orsak.
  • neuroborrelios
  • inflammatorisk polyneuropati.
30
Q

Vilka diff. diagnoser finns till en central fascialis pares med hemipares?

A
  • supratentoriell lesion
  • stroke
  • tumör
31
Q

vilka tecken talar för central resp. perifer fascialis pares?

A

central:
- guillian barré
- stroke

bÄda:
- hÀngande ungipa, lÀckage frÄn mungipa.
- dysartri.

perifer:
- slutningsdefekt av öga
- bells pares
- utslÀtade fÄror i pannan.
- neuroborrelios

32
Q

NÀr vi utför 3. motorik undersökning, vad tittar vi efter?

A
  • gĂ„ng och medrörelser.
  • ofrivilliga rörelser
  • muskelatrofi
    -muskeltonus
    -muskelkraft i arm och ben.
33
Q

NÀr du tittar pÄ gÄngförmÄga, vad kan du ev. hitta?

A

igÄngsÀttningssvÄrigheter, bredspÄrighet, benens rörelser, vÀnd svÄrigheter, droppfot, saxgÄng
och medrörelser med armar.

34
Q

Vilka typer av ofrivilliga rörelser kan ses under nervstatus?

A

vilotremor, postural tremor, aktionstremos.
slingrande rörelser.

35
Q

hur testar du muskelkraft?

A

fingerspretning, krama hÀnder, axelabduktion, armbÄgsböjning/strÀckning. Grassets test, pronationstendens.

i ben; tÄgÄng, hÀlgÄng, nigsittande, uppresning, trycka mot.

36
Q

Man kan bedöma muskelstyrka enligt en skala 0-5 beskriv denna.

A
  1. paralys
  2. synlig eller kÀnnbar muskelkontraktion utan rörelse över led.
  3. rörelse mot extremitetens tyngd.
  4. rörelse mot motstÄnd.
  5. minimal kraftnedsÀttning.
  6. normal styrka.

vid grad 1-4= pares dvs. partiell förlamning.

37
Q

I steg 4. testas reflexer, vilka? och vilka nivÄer och nerver testas dÄ?

A
  • Biceps c5-c6, musculocutaneus
  • Triceps- c7, radialis
  • Brachioradialis- c6, radialis
  • Quadriceps- l3, l4, femoralis
  • Vadreflex- s1, s2, tibialis
  • Babinskis
38
Q

NÀr vi bedömer reflexer vilka variationer tittar vi efter?

A
  • asymetri, bortfall, tröghet, stegring, klonus.
39
Q

vilka patologiska reflexer finns det, vad talar de om?

A

Babinskis ska försvinna efter 2ÄÄ, talar för skada i pyramidbaner.

Primitiva reflexer som sug, palmomental, gabell, talar för diffus cerebral sjukdom.

40
Q

För att skilja central frÄn perifer pares kan vi bedöma 4. saker, vilka?

A

muskeltonus
reflexer
babinskis
muskelatrofi

41
Q

Hur skiljer sig central och perifer pares avseende
- muskeltonus
- reflexer
- babinskis
- muskelatrofi?

A
  1. Central: spesticitet dvs ökad tonus.
    Perifer: slapp dvs. minskad tonus.
  2. Central: Stegrade refelxer
    Perifer: svaga/inga reflexer.
  3. Central: positiv
    perifer: saknas.
  4. Central: Ingen atrofi.
    Perifer: atrofi som tilltar, inom nÄgra veckor uppstÄr det.
42
Q

spastisk pares =

A

central pares

43
Q

Hu testas 5. koordination ?

A

Finger-nÀs test
- Diadokokinesi/alternerande rörelser.

  • fingerspel
  • Rombergs prov
  • HĂ€l-knĂ€ försök.
44
Q

Vad kan en koordinationsstörning bero pÄ?

A
  • stroke
  • polyneuropati som ger ledningsdefekt
  • bristande central integration som vid parkinsonism, hydrocephalus.
  • cerebellopati.
45
Q

Om du utför Rombergs prov och ser en falltendens redan innan pt blundar vad talar det för?, vad hade mest troliga orsaken varit om falltendens uppkommer med stÀngda ögon?

A
  • cerebellĂ€r orsak.

med stÀngda ögon: nedsatt djup sensibilitet.

46
Q

Vad behövs för koordination?

A

fungerande cerebellum, sensibilitet, syn och vestibularorgan.

47
Q

vdi cerebellĂ€r skada fĂ„r man—— vid ett test, vilken?

A

aktionstremor vid finger-nÀs.

48
Q

vid myelopati pga B12 brist ses—- men inte —-

A

nedsatt sensitivitet men inte pÄverkan pÄ Babinskis. Vilket beror pÄ att det drabbar dorsal column vilket Àr en sensorisk bana i CNS (finberöring, vibration, 2 punkt diskriminering, propioception).

49
Q

Gullian barrĂ© drabbar —- nerver. Det ger en —–

A

perifera och ger en polyneuropati.

50
Q

Yrsel kan ha central eller perifer genes, dÀr central Àr ovanlig men farlig. Ge exempel pÄ lokalisationer för skada som kan ge dessa typer av yrsel.

A

perifer:
- inneröra
- syn
- propioception.

central:
- vestibulariskÀrnor.
- cerebellum
- thalamus
- hjÀrnbark.

51
Q

Vid akut handlÀggning av akut vestibulÀrt syndrom yrsel mÄste man skilja pÄ perifer och central, för det anvÀnds 3 tester, vilka, vad sÀger de om genes?

A
  • head impulse test, + talar för perifer orsak.
  • nystagmus, unilateral talar för perifer orsak, vertikal, sidovĂ€xlande eller bilateral talar för central genes.
  • test of skewness, positiv vid central genes.
52
Q

nÀr ska man göra HINTS resp. dix hallpike?

A

HINTS= yrsel + nystagmus i fler timmar-dagar.

Dix-Hallpikes- kortvarig yrsel i samband med huvudrörelser, utan spontan nystagmus.

53
Q

Vilka Àr de 3 viktiga hjÀrnstamsreflexer?

A
  • pupillreflex-storlek och ljusreaktion.
  • Vestibulo-okulĂ€r relfex. VOR.
  • Kornealreflex.
54
Q

En negativ dolls eye test menar pĂ„ att ögonen rör sig i samma riktning som huvudvridningen och det talar för —

A

hjÀrnstamsskada.

55
Q

Om pt vid rombergs prov har falltendens mot hö, pÄ vilken sida sitter skadan?

A

höger, ipsilateralt.

56
Q

myopatier drabbar oftast — muskulatur vilket man dĂ„ ser med —– pĂ„ nervstatus.

A

proximal muskler, ses pÄ Nigsittning/uppresning.

57
Q

Om du har en central lesion kan hörsel pĂ„verkas —–

A

bilateral.

58
Q

hur kan du testa n.accessorius dvs CN 11? vilka muskler ansvarar?

A

vrida huvudet (sternocleidomastoideus) eller lyfta axlarna(trapezius)

59
Q

om du misstÀnker infratentoriell skada bör du testa 3 CN, vilka? hur gör du det?

A

CN 9-glossopharangeus
10- vagus
12-hypoglossus
testas genom att peka pÄ bakre svalgvÀgg och ser att gomen lyfter symmetrisk eller ej .

60
Q

hur testar du CN 12-N. hypoglossus?

A

tungmotorik.

61
Q

vad testas med diadokonkinesi?

A

cerebellum, basala ganglier, frontallober och kraft.

62
Q

vad testar fingerspel?

A

finmotorik.

63
Q

hur gör man Grassets test?

vad kan avvikelser tala för?

A

dra fram armar med flata upp, spreta fingrarna.
observera om en arm sjunker, flekterar och pronerar. Det talat isÄfall för pares.

om det enbart sjunker talar det med för svaghet eller perifer skada.

64
Q

hur yttrar sig spasticitet nÀr du testar muskel tonus?

A

varierande motstÄnd i olika delar av rörelsen.

65
Q
A