Tentafrågor Flashcards
Anknytning + karaktärsdrag vid lek, separation, återförening vid strange situation (secure base och safe haven)
Trygg anknytning:
Lek: Barnet är tryggt och använder föräldern som som en secure base, allstå en bas från vilken barnet känner sig tryggt att utforska och leka självständigt. Dett gör barnet med vetskapen om att föräldern även finns där som en safe haven, en säker hamn att återvända till och söka skydd och/eller tröst om så skulle behövas.
Separation: Barnet blir upprörd, reagerar ofta med gråt. Tydligt att barnet känner separartionsångest av förälderns frånvaro.
Återförening: Barnet söker aktivt kontakt med föräldern för att få tröst och blir också tröstat och lugnat relativt fort när föräldern tröstar.
Ambivalent Anknytning:
Lek: Barnet är osäkert och vågar inte utforska och leka på egen hand utan håller sig nära föräldern. Använder således inte föräldern som en trygg bas. Ytligt sätt fungerar föräldern som en safe haven, men egentligen inte då barnet inte vågar länmna och p.g.a. beteendet under återföreningen.
Separation: Extremt upprörd vid separation och är otröstlig inför främlingen
Återförening: Söker kontakt med föräldern med forsatt väldigt ledsen och ofta arg. Vill ofta bli upplockad för att sedan komma ned igen. Kan också bete sig aggressivt och knuffa eller slå föräldern. Beteendet är alltså motsägelsefullt i det att barnet uppvisar stark separationsångest men inte lugnar ned sig och låter sig tröstas av föräldern vid återföreningen.
Undvikande anknytning:
Lek: Barnet leker och agerar oberoende av föräldern och påverkas inte av förälderns närvaro. Använder föräldern varken som en secure base eller safe haven.
Separation: Uppvisar ingen separationsångest/upprört beteende och gör ingen direkt skillnad mellan förälder och främling.
Återförening: Trots att barnet rent fysiologiskt uppvisar stresspåslag söker barnet inte kontakt eller tröst hos föräldern vid återföreningen (ingen safe haven). Om föräldern plockar upp barnet är det vanligt att barnet inte klänger sig fast, inte vill bli upplockad.
Desorganiserad anknytning
Brukar kunna beskrivas som en kaosartad och motstridig blandning av undvikande och ambivalenta drag. Vissa barn uppvisar alltså t.ex. undvikande drag vid lek men ambivalenta drag under separation. Det händer också att barnet uppvisar ett skrämt beteende, tecken på rädsla inför föräldern. Det finns fall där barnet försökt gömma sig från föräldern. Vissa uppvisar katatoniska tillstånd (freezing) där de fryser till i sin position och betraktar föräldern spänt. Om föräldern plockar upp barnet kan de vända bort blicken och skapa avstånd mellan sig och föräldern med händerna. Vissa barn kan plötsligt börja skriva och få en gråtattack efter att de tillsynes lugnat ned sig. Varken secure base eller safe haven.
Två metoder för att mäta anknytning upp till 12 års ålder
Attachment Q - sort: En kodare betraktar barnet i naturlig miljö, ex i hemmet. Kodaren sorterar sedan 90 kort med påståenden, t.ex. “när föräldern kommer in i rummet hälsar barnet med ett stort leende” i nio kategorier baserat på hur väl det stämmer. Poäng räknas ut som ska ge ett mått på nivån av trygghet hos barnet.
Doll stories: är ett sätt att mäta anknytning hos lite äldre barn i skolåldern. Barnet får med hjälp av ett dockhus och figurer fortsätta på en historia som experimentledaren inleder. Experimentsledarens berättelse innehåller en händelse som är tänkt att väcka barnets anknytningsmönster. T.ex. att barnet gör sig illa och behöver hjälp, att föräldern ska åka iväg och lämna barnet med släkting/barnvakt eller att det finns spöken i sovrummet etc.
Varför argumenterar vissa forskare för att barns anknytning kan anses vara adaptiv även vid vissa typer av otrygg anknytning?
Forskare argumenterar för att både undvikande och ambivalent anknytning kan anses adaptiva och beror främst på föräldrarnas känslighet och lyhördhet.
T.ex. om föräldrarna är undvikande och inte svarar på barnets signaler kan det vara adaptivt för barnet att utveckla en undvikande anknytning.
Om föräldrarna är inkonsekventa i sin lyhördhet kan det vara adaptivt för barnet att utveckla en ambivalent anknytning då det kan öka chansen att förälrarna svara på barnets signaler.
Du behöver inte redogöra för strange situation men förklara vilka olika faktorer som anses förklara varför barn utvecklar olika typer av anknytning.
- Dynamiken mellan barn och förälder. Ex: en föräldrars lyhördhet inför barnets emotionella och fysiska behov.
- Ibland kan det vara adaptivt för barn att utveckla en viss typ av anknytningsmönster, ex densamma som modern har.
- Socioekonomisk status har man sett påverkar anknytningsstil
Beskriv utvecklingen av barns emotionsreglering (dvs vilka olika strategier för att reglera emotioner använder barnet i olika åldrar.
Nämn och ge kort beskrivning av de olika stegen i Gross modell om emotionsreglering.
Spädbarn - kan inte reglera sina egna känslor utan förlitar sig på föräldern, som t.ex. kan ge tröst eller vända bort barnet från stimuli.
När barnet lär sig att krypa kan de aktivt röra sig närmre eller röra sig bort från stimuli.
2-5 år - Barn börjar kunna använda språket för för reglering av emotioner genom att t.ex. intala sig själv att “mamma kommer snart”. De kan omvärdera en situation: “Jag vill ändå inte vara med och leka” utöver att aktivt undvika situationer, vända bort blicken, blunda eller hålla för öronen. De är fortfarande beroende av föräldern för viss reglering, t.ex. saker de tycker är läskiga, som mörker, spöken eller att bli inlåst på toaletten.
6-11 år - börjar använda mer kognitivt avancerade metoder. De kan reglera genom att tänka på annat, se det på ett annat sätt eller acceptera en situation. De kan också omvärderna på ett avancerat sätt, t.ex. det kommer fler test”, “jag får öva mer till nästa gång.
De kan också använda en problemcentrerad strategi för att reglera, som går ut på att lösa problemet, t.ex. genom att bli vän med vän med någon som hen bråkat med eller emotionscentrerad, vilket handlar om att acceptera och styra tankarna o.s.v. Om barnet inte känner att de har kontroll över situationer söker de fortfarande vuxnas hjälp, t.ex. om en kamrat är elak mot dom.
Gross modell:
Situation selektion - Att välja vilken situation man försätter sig i. T.ex. inte gå på en fest som ens ex ska till.
Situation modification - Att väl i situationen förändra den för att reglera. T.ex. hålla sig i ett annat rum än sitt ex på festen.
Attentional deployment - Att reglera genom att rikta sin uppmärksamhet. Att inte kolla mot sitt ex utan fokusera på konversationen man är i.
Cognitive change - Att ändra sina tankar. T.ex. omvärdera: “Vår relation var ändå inte bra”
Response modulation - Att ändra sina yttre signaler, sitt beteende för att reglera sina känslor. T.ex. uppvisa glädje.
Hjärnans Uteckling. Nämn och ge korta beskrivningar av de olika stadierna i hjärnans utveckling.
NNM DSS M
Neurolation: 3 veckor efter konception finns en primitiv hjärna i embryot. Denna “neurala platta” rullar ihop sig och bildar det neurala röret, vilket är ett förstadie till CNS
Neurogenesis: I de ventrikulära zonerna bildas neuroner från stamceller. I cellkärnan finns “instruktioner” för var i hjärnan de ska verka.
Migration: Cellerna migrerar från de ventrikulära zonerna till sina verksamma positioner, med hjälp av gliaceller och kemiska signaler.
Differentiering: Neuroblaster bildar olika typer av neuroner, t.ex. interneuroner.
Självrogrammerad celldöd: Vi har ett överskott av neuroner i hjärnan. För att finnas kvar behöver de stimuleras och användas. Gör de inte det genomgår de apoptos, eller självprogrammerad celldöd och detta sker för att optimera hjärnans funktion.
Synaptogenesis: Neuroner kopplas ihop via dendriterna och bildar synapser, vilka vidarebefodrar nervimpulser vid stimulans. Synapser fortsätter att bildas under livsspannet, vilket är rätt ny kunskap.
Myelinisering: Gliaceller bildar fettlager runt axonen för att göra nervsignalerna snabbare.
När är extremt prematura födda?
Hur många har svåra/moderata kognitiva nedsättnignar?
Nämn fyra områden/diagnoser där de har ökad risk att få problem.
Vecka 22 - 28
ca !/3
ADHD, Autism, CP, kognitiva nesättningar (lågt IQ)
Fyra nackdelar med program/interventioner riktade mot specifika riskgrupper istället för allmänna åtgärder
- Även om störst andel av riskgruppen kommer att drabbas så är det, sett ur det totala antalet, troligen det största talet inte i en riskgrupp.
- Det är dyrt med screening
- Det kan vara problematiskt att sammanföra individer med liknande problem då de kan förstärka varandras negativa beteende.
- Det kan vara stigmatiserande att tillhöra en riskgrupp
Df temperament
Ge exempel på temperamentsdrag utifrån någon aktuell modell
(thomas och chess eller rothbart)
ABI ADU Q
Biologiskt grundade beteendetendenser som uppvisas tidigt och som är stabila över situationer och tid.
Thomas och Chess:
- Aktivitetsnivå - ratio av aktiva vs inaktiva perioder
- Biologisk rytm - regelbundenhet av kroppsfunktioner ex hunger och sömn
- Intensitet i reaktion - energinivå, intensitetsnivå i respons
- Adapterbarhet - hur anpassar sig barnet till nya miljöer/förändringar
- Distraherbarhet - den grad av mijöstimulering som föröndrar beteende
- Uppmärksamhet - hur mkt tid barnet lägger på en aktivitet
- Quality of mood - hur ofta barnet har glatt beteene vs ovänligt, skalan får från mest glad till mest ledsen.
- Tröskelvärde - grad av stimulering för att väcka rekation
Design och syfte med “violation of expectation method” generellt och sedan specifikt.
Generell: Man visar barnet en logisk väntad händelse/sekvens och en logiskt oväntad, t.ex. att en cylinder läggs ned i en behållare med lock på. Syftet är att mäta huruvida barnet reagerar annorlunda på det oväntade genom att titta längre.
Specifik:
För behandlingar för barn med ADHD
Medicinering
Arbetsminnesträning
Neurofeedback
Beteendeinterventioner som involverar utbildning för föräldrar och/eller pedagoger
Språklig utveckling. Redogör för barns grammatiska och pragmatiska del i av barns språkutveckling
HTI
SoiU
SI
PTL
IP
TST
SUIE
Grammatik:
Innan barn kan formulera meningar använder de sig av holophrases där enskilda ord får stå för hela och flera olika uttryck. T.ex. kan hund betyda “där är en hund” eller “hunden vickar på svansen”
De börjar sedan använda sig av telegrafiska yttringar, tvåordsmeningar innehållandes substantiv och verb. T.ex. “Adrian äta” istället för “Adrian är hungrig och vill äta”.
Barn lär sig tille en början genom imitation av vuxna och får på så sätt rätt grammatik. När de får grepp om de grammatiska reglerna börjar de ofta att överanvända grammatiken (t.ex. gedde ist för gav).
Semantic bootstrapping är en teori om hur barn förvärvar språk som går ut på att barnet lär sig syntaxen för ett språk och sedan bygger vidare från den kunskapen.
Barns grammatiska språkutveckling påverkas genom att barn observerar och imiterar vuxna, att vuxna rättar och utvecklar barns meningar, genom historieberättande, social interkation och interaktiv högläsning.
Pragmatik:
Pragmatik är läran om språkets användning och hur fraser tolkas olika beroende på deras kontext.
Barn får tidigt en grundläggande uppfattning av pragmatik och de lär sig tidigt att språk riktas mot personer och inte objekt (redan under jollringen)
Turn taking - turtagande, att inte avbryta andra hur som helst.
Läsa mellan raderna - ett problem hos unga barn. Ex är mamma hemma? Syskonet vill prata med mamman är raden emellan.
Barn pragmatiska utveckling hänger ihop med andra funktioner som impulskontroll, och perspektivtagande. När dessa utvecklas mer och mer får barnet lättare med ex turn taking, Shading (att göra avgångar mellan samtalsämnen och inte avbryta abrupt och utan förklaring) och turnabout (att prata på ett sätt som bjuder in till samtal och att “bolla tillbaka koversationer”)
Pragmatisk utveckling påverkas mycket utav social interaktion med kamrater och syskon, uppmuntran att prata om sina tankar och känslor, interaktiv högläsning som involverar att ställa frågor utifrån berättelsen och berätta tillsammans med barnet, en “elaborative style” i minnesåtergivning.
Kognitiv utveckling. Theory of mind är ett viktigt begrepp inom den kognitiva utvecklingen.
Df. ToM
+två metoder för att studera detta begrepp hos barn
+vid vilken ålder utvecklas ToM?
Df: Förståelse för hur en själv och andra tänker och hur detta påverkar beteenden.
False belief first order: T.ex. visar ett barn en burk med smarties och frågar vad barnet tror finns där i. Barnet svarar smarties, godis eller liknande. Ledaren öppnar sedan burken och avslöjar att den innehåller plåster. Ledaren frågar barnet vad hen tror att nästa gissare kommer att gissa finns i burken utan att ha sett innehållet. Har barnet inte utvecklat theory of mind kommer barnet utgå från att nästa gissare har samma perspektiv som hen själv och svarar plåster.
False belief secon order: ännu mer avancerad metod som handlar om barnet kan förstå en tredje persons perspektiv.
Det handlar om Jason som har ett brev som han inte vill att Lisa ska läsa. Han lägger det under kudden och går därifrån. Lisa tar fram brevet och läser det och lägger det sedan i Jasons skrivbordslåda. Det Lisa inte vet är att Jason kommit tillbaka och sett Lisa läsa brevet samt lägga det i skrivbordslådan. Frågan till barnet är: Var tror Lisa att Jason kommer att leta efter brevet. Undersöker om barnet kan förstå hur en andra person förstår en tredje persons perspektiv.
Runt fyra år kan barn resonera bättre om och förstå att andra kan ha olika uppfattningar. Barn med autism har ofta svårt med detta koncept.
Kognitiva teorier. Fyra studier/resultat fråns senare tids forskning som visar att Piaget hypotes om att barn är egocentriska i det preoperationella stadiet inte stämmer.
Egocentriskt tal verkar snarare handla om privat tal, i enlighet med Vygotskys teori, att det är något barn använder sig av för att resonera och reflektera kring sin omgivning och som är användbart för att lösa uppgifter. Detta är något som internaliseras mer och mer med åldern.
Barn har visats anpassa sitt språk efter efter vem de talar med. De använder t.ex. bebisspråk när de pratar med spädbarn. Barn kan även beskriva sina egna egenskaper i föråhllande till andra. T.ex. att de är långa jämfört med barnen på förskolan och korta i jämförelse med sina äldre syskon.
Om man anpassar 3 mountain problem så att det efterliknar en miljö som barnet kan relatera till så klarar de bättre uppgiften.
Animism gäller bara objekt som barnet inte haft någon direkt kontakt med och kan ses som abstrakta, t.ex. solen och stjänorna. Barn har visats ge psykologiska förklaringar till människors och djurs beteende från ca 2,5 år, något de inte gör till objekt i sin närvaro t.ex. stolar, bilar etc.
Auktoriatativ uppfostran
Föräldrarna är accepterande och engagerade inför barnets behov. De ställer rimliga regler och krav som de förklarar för och involverar barnet i. De ställer åldersanpassade krav på självständighet på barnet och uppmuntrar hen att uttrycka sina känslor.
