Demens och prekliniska markörer + Prevention/intervention

Question 1

Diagnostiska kriterier för a) mild cognitive impairment och b) lindrig kognitiv nedsättning

Answer 1

a) subjektiv kognitiv nedsättning, objektiv kognitiv nedsättning (i relation till ålder och utbildningsnivå), bevarad självständighet i vardagliga funktioner, uppfyller ej kriterier för demens
b) märkbar nedsättning jämfört med tidigare nivå inom en eller flera kognitiva domäner, begränsar inte självständighet i vardagliga aktiviteter, men kräver ansträngning/anpassning, förekommer inte uteslutande i samband med delirium (psykisk störning vars centrala symtom är desorientering, det vill säga nedsatt förmåga att korrekt identifiera tid, rum, egen person och aktuell situation), förklaras inte bättre av någon annan form psykisk ohälsa.

Diagnostisering bra för att upptäcka personer med hög risk för demens = tidig intervention, prevalensen varierar kraftigt beroende på hur man definierar begreppet

Question 2

Vilka kognitiva funktioner visar tidigast decline i begynnande demens?

Answer 2

Demens är kognitiv nedsättning (minne, abstrakt tänkande, språk), beteendeförändringar (ångest, depression, rastlöshet, hallucinationer), funktionsnedsättningar.

Typ av demens beror på lokalisation i hjärnan, symptom och progression

Neurodegenerativa sjukdomar (alzheimer, frontotemporal demens)

Vaskulär demens (storkärls- och småkärlsdemens)

AD: sämre på test på verbalt långtidsminne/episodiskt minne

VaD: sämre på test som mäter exekutiva funktioner

Flytande intelligens, försämring tidigare än kristalliserad

Alzheimers sjukdom börjar i hippocampus

Question 3

beskriv 3 olika kategorier av prekliniska markörer och ange hur de kan indikera en begynnande demenssjukdom, samt vilken typ av demens de kan kopplas till

Answer 3

Prekliniska markörer:

kognition, hjärnvolym, atrofi, white matter, PET/CSF (amyloid, tau)

Question 4

förklara samhällsrelevansen av tidig diagnostisering av demens

Hur förbättra prediktiviteten för framtida demens?

Answer 4

Kombinera resultat från olika test, följa utveckling över tid (flera mättillfällen), ålder, genetik, neuroimaging, CSF-markörer

Ökad kunskap om den tidigaste fasen av demenssjukdom kan underlätta tidig upptäckt

Tidig intervention kan skjuta upp förekomsten av allvarliga symptom

lång preklinisk period, inte demens förrän senare till följd av intervention

Question 5

Finns det livsstilsfaktorer som kan påverka utvecklandet av demens och kognitiva problem?

Question 6

Finns det faktorer relaterade till sjukdomar som kan påverka hjärna och kropp som kan påverka att en person utvecklar kogntiva problem eller demens?

Question 7

kan demens och alzheimer förhindras?

Question 8

Vanligaste demenstyperna likheter/skillnader

Answer 8

Demens är kognitiv nedsättning (minne, abstrakt tänkande, språk), beteendeförändringar (ångest, depression, rastlöshet, hallucinationer), funktionsnedsättningar.

Typ av demens beror på lokalisation i hjärnan, symptom och progression

Vanliga subtyper av demens:

alzheimer, vaskulär demens, lewybody demens, frontallobsdemens

Question 9

Demens DSM-IV

Answer 9

A) signifikant nedsättning jämfört med tidigare nivå inom ex:

• inlärning och minne (korttidsminne, inkodning)
• språklig förmåga (verbalt flöde, grammatik)

B) begränsar personens självständighet i vardagliga aktiviteter

C) förekommer inte uteslutande i samband med delirium

D) förklaras inte bättre av någon annan form av psykisk ohälsa

Question 10

3 prekliniska markörer för demens samt vilka underliggande demensrelaterade förändringar dessa markörer avser att mäta

Answer 10

1. Uppvisa Kognitiv nedsättning vad gäller episodiskt minne (hippocampus atrofi, AD) kan vara en tidig markör för demens.
2. Nedsättning i exekutiva förmågor (frontalloben atrofi), framförallt tidig markör för frontotemporal demens. Kan även bero på VaD.
3. Nedsättning av verbala förmåga, beroende av både episodiskt minne och exekutiva förmågor, kan bero på atrofi i brocas eller wernickes area. Senaste språket tappas oftast först.

Question 11

4 symptom eller karaktäristika som kan vara till hjälp vid differentialdiagnostik av AD och VaD. Vilken diagnos stöds av vilken respektive symtom?

Answer 11

1. Uppvisa Kognitiv nedsättning vad gäller episodiskt minne (hippocampus atrofi, AD) kan vara en tidig markör för demens. Inte lika utmärkande för VaD såvida hippocampus inte är skadat.
2. höga nivåer av tau och låga nivåer amyloid. I alzheimers patienters hjärnor bildas tangles av tau och plack av amyloid. ryggmärgsprov av CSF
3. Atrofi MRI- hippocampus - alzheimers, inte detta mönster vid VaD
4. exekutiva funktioner (inhibering, uppmärksamhetm, arbetsminne) skäl att misstänka VaD.

Värt att nämna är att vissa indiver både kan ha VaD och AD vilket försvårar diagnostisering.

Question 12

Beskriv 4 symtom/karaktäristiska som kan vara till hjälp vid differentialdiagnos av Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Ange vilken diagnos som stöds av respektive symtom.

Answer 12

Alzheimers:

1. Nedsättningar i episodiskt minne.
2. Långsam och gradvis utveckling.
3. Progressiv försämring.
4. Frånvaron av andra specifika orsaker till symtomen.

Vaskulär demens:

1. Förekomst av stroke eller fokala neurologiska tecken.
2. Tidsmässigt samband mellan den vaskulära händelsen och symtomens uppkomst.
3. Neuroimaging visar infarkter i hjärnan.