Socialpolitiska klassiker (Johansson)

Question 1

Varför och hur förändras och reformeras en välfärdsstat?

Answer 1

Välfärdsstaten tenderar att förändras då den utsätts för olika tryck och påfrestningar. Dessa kan vara av social, politisk, ekonomisk eller demografisk natur och kan antingen vara exogena (komma utifrån) eller endogena (komma inifrån).

Question 2

Vad finns det för sorters exogena tryck mot välfärdsstaten?

Answer 2

• Globalisering
• Europeisering
• Migrationsmönster

Question 3

Vad finns det för sorters endogena tryck mot välfärdsstaten?

Answer 3

• Individualisering
• Demografiska förändringar (den äldre befolkningen blir allt äldre och den yngre blir allt sjukare)
• Socialpolitikens legitimitet (attityder mot socialpolitiken)
• Familjemönster (feminism, förändrad syn på könssteriotyper)

Question 4

Vad är T.H. Marshall framförallt känd för?

Answer 4

Sin teori om medborgarskapet och att medborgarskapet som vi ser det idag har vuxit fram under olika tidsperioder och sammanlagt består av tre olika delar.

Question 5

Vad betyder medborgarskap?

Answer 5

I lexikalisk mening innebär medborgarskap en person som i termer av rättigheter och skyldigheter är till en nation eller i vidare bemärkelse till det samhälle som nationen bildar.

Question 6

Vad innebar medborgarskap för T.H. Mashall?

Answer 6

Att vara medborgare innebar för T.H. Marshall att alla hade samma rätt att ta del av samhällets arv och att accepteras som fullvärdiga samhällsmedlemmar. Medborgarskap innebar skyldigheter men även rätten att ställa krav på samhället.

Question 7

När och hur menar T.H. Marshall att utvecklingen till medborgarskapet börjar?

Answer 7

Utvecklingen av medborgarskapet tog sin start under 1700-talet då det civila medborgarskapet uppstod. Detta var enligt T.H. Marshall av stor vikt då det var först då som den politiska idén om allas lika rättigheter och att förmåner skulle vara för alla.

Question 8

Vilka civila element utmärktes det civila medborgarskapet av?

Answer 8

• Yttrandefrihet
• Rätten att äga egendom
• Rätten att sluta kontrakt
• Rätten till likhet inför lagen

Question 9

Vilken form av medborgarskap utvecklades efter det civila medborgarskapet?

Answer 9

På 1800-talet uppstod det så kallade politiska medborgarskapet. Tidigare hade politiska rättigheter bara varit tillgängligt för en liten del av befolkningen men nu, genom reformer, fick en större del av befolkningen ta del av politiska rättigheter (dock ej kvinnor).

Question 10

Vilka politiska rättigheter utmärktes det politiska medborgarskapet av?

Answer 10

• Rätten att få rösta i allmänna val
• Rätten att få bli medlem i ett politiskt parti
• Rätten att få företräda ett politiskt parti eller en politisk grupp

Question 11

Vilken form av medborgarskap utvecklades efter det politiska medborgarskapet?

Answer 11

På 1900-talet uppstod det så kallade sociala medborgarskapet. Inom det sociala medborgarskapet ryms de sociala rättigheterna.

Question 12

Vad var syftet med ett socialt medborgarskap?

Answer 12

Syftet med ett socialt medborgarskap var att samtliga medborgare i ett land/nation/stat skulle ha samma rättigheter att ställa krav på samhället. Tidigare hade exempelvis “ovärdiga fattiga” inte omfattats av trygghetssystem utan endast “värdiga fattiga”, så som barn, äldre och sjuka fick mat, pengar och bostad.

Om en individ ansågs arbetsförmögen och “ablebodied” fick inte den individen något ekonomiskt stöd utan tvingades jobba, trots möjlig annan problematik.

Sociala rättigheter innebar såväl olika former av stöd och service som ekonomiskt stöd. Exempel på olika medborgerliga rättigheter som idag finns är sjukvården, socialförsäkringssystemet, utbildningväsendet och bostadspolitiken.

Question 13

Vilka skyldigheter innebar det sociala medborgarskapet?

Answer 13

• Att betala skatt och socialförsäkringsförmåner
• Att delta i utbildning
• Att fullgöra militärtjänstgöring

Question 14

Vad ansåg T.H Marshall att framväxten av välfärdsstaten innebar?

Answer 14

Han menade att utbyggnaden av social service och andra former av ekonomiska välfärdsförmåner inte syftade till att utjämna inkomster mellan grupper, välfärdsstatens uppgift var snarare att erbjuda ett grundläggande skydd mot sociala risker av skiftande slag.

Question 15

Vad finns det för historisk kritik av det sociala medborgarskapets utveckling?

Answer 15

• Kritiker menar att T.H. Marshall uttrycker utvecklingen av medborgarskapet allt för linjär, som om det alltid följer en “logisk ordning”. Så var exempelvis inte fallet i Tyskland som införde sociala rättigheter innan de politiska rättigheterna. Marshall gör endast analyser i koppling till Storbritannien men kopplar detta till hela västvärlden.
• T.H. Marshall för inga resonemang om att medborgarskapet utvecklades i otakt mellan olika grupper, exempelvis tilldelades inte kvinnor och immigranter samma medborgerliga rättigheter som männen i samhället. Han såg främst medborgarskapets framväxt utifrån den vite arbetarklassens perspektiv.
• Kritiker menar även att medborgarskapet inte har uppstått ur intet utan att det är kontextbundet till samhälleliga konflikter, som exempelvis arbetarrörelsen, krig, migration och klasskamp. Alla dessa är faktorer som T.H. Marshall förbisåg.

I sin analys bör man dock ha med att T.H. Marshalls teori växte fram efter andra världskriget, en era som präglade honom likt många andra av ljusa framtidsförhoppningar.

Question 16

Vad finns det för sociologisk kritik av det sociala medborgarskapet?

Answer 16

• Det finns en stark kritik mot att formella lagar och regler verkligen har samma effekt som det står på pappret.
• Medborgarskapet resulterar i en stark koppling till individens position på arbetsmarknaden. Ordet medborgarskap skulle i princip kunna bytas ut mot “worker-citizen” då sociala förmåner som pensioner, föräldraförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar är beroende av tidigare arbetsinkomster. Det är alltså för EFTER deltagande på arbetsmarknaden som medborgarna berättigas till sociala och ekonomiska förmåner och inte nödvändigtvis på grund av deras formella status som medborgare i ett land.
• Det sociala medborgarskapet, som enligt T.H. Marshall grundar i inkluderande och lika rättigheter, är aldrig helt inkluderande. Vi återfinner alltid olika former av exkluderande processer och mekanismer i koppling till medborgarskap då medborgarskap bygger på att det skapas och upprätthålls gränser mot dem som inte är medborgare.

Question 17

Vad finns det för alternativa utvecklingar av T.H. Marshalls medborgarskap?

Answer 17

• Ett feministiskt medborgarskapsbegrepp: Då T.H. Marshall blundade för sociala skillnader mellan män och kvinnor måste bilden av det sociala medborgarskapet utvecklas. Genom att inkludera en analys av de arbetsmarknadsförhållanden som råder i landet och de skillnader som finns mellan män och kvinnor kan ett mer inkluderande medborgarskap konstrueras. Exempelvis kan vårdande och omsorg ges samma status som arbete på marknaden.
• Ett mer aktivt medborgarskap: Framförallt nyliberaler ställer sig kritiska till statlig inblandning för tillgodoseende av sociala rättigheter. De menar att statens socialpolitiska insatser endast begränsar individens frihet. De menar att medborgarskap endast bör inbegripa civila och politiska rättigheter.
• Socialt medborgarskap bortom nationalstaten: Mycket talar för att vi inte längre kan begränsa medborgarskap till nationsgränserna. Globaliseringen och europeiseringen är exempel på faktorer som vidgar medborgarskapet. EU har exempelvis enat flertalet länder genom en viss delad värdegrund, en gemensam symbolisk flagga, en gemensam valuta etc.

Question 18

Vad var Esping-Andersens syfte med den komparativa välfärdsforskningen?

Answer 18

Målet med analyserna av välfärdsstaterna är att jämföra den socialpolitiska utvecklingen i skiftande välfärdsstater och identifiera likheter och skillnader mellan olika länder.

Question 19

Vad syftar begreppet ‘regim’ på?

Answer 19

Regim syftar på ett lands konstitutionella, politiska, ekonomiska och sociala organisation. Regimer kan vara parlamentariska, liberala, totalitära, kapitalistiska, socialistiska etc. Denna användning av begreppet beskriver styrelseform eller ledning i ett land.

Question 20

Vad finns det för svagheter med att analysera och fastställa olika sorters välfärdsregimer?

Answer 20

• Skillnaderna mellan olika välfärdsmodeller blir tydliga medan likheterna kommer i skymundan.
• Anger ett statiskt tillstånd som inte tar in möjlighet till variation, förändring och utveckling.

Question 21

Vad ansåg Esping-Andersen definierade välfärdsstaten?

Answer 21

Han menade att välfärdsstaten hade ansvar för upprätthållande av basförutsättningar för medborgarna. Han knöt också an till T.H. Marshalls teori om medborgarskap och sociala rättigheter och menade att att en välfärdsstat var tvungen att betona att den garanterade medborgarna sociala rättigheter och angav dem i en lagstiftning.

Question 22

Vad innebär begreppet ‘de-kommodifiering’?

Answer 22

De-kommodifiering är ett mått för i vilken utsträckning som sociala rättigheter har förmågan att garantera medborgarna en viss levnadsstandard oberoende av deras position på marknaden.

Begreppet de-kommodifiering ansvänds för att se hur välfärdsstater begränsade individens oberoende av marknaden. En välfärdsstat kan antingen ha hög eller låg de-kommodifinerng, alltså i vilken utsträckning staten bidrar med stöd oberoende av individens deltagande på arbetsmarknaden.

Question 23

Vad innebär begreppet ‘stratifiering’?

Answer 23

Är ett mått på hur mycket eller litet välfärdsstaten syftar att bibehålla eller motverka statusskillnader, klasskillnader och ojämlikhet i samhället.

Question 24

Vad menar Esping-Andersen med de tre välfärdsstatsregimerna?

Answer 24

Han menar att det finns ett tydligt mönster som förenade respektive skiljde länder åt. Genom en klassisk tredelning mellan marknad, stat och familj var det möjligt att urskilja en liberal, en socialdemokratisk och en konservativ välfärdsstatsregim.

Ex. Liberala länder: Australien, USA, Storbritannien.
Socialdemokratiska länder: Danmark, Norge, Sverige.
Konservativa länder: Frankrike, Italien, Tyskland

Question 25

Vad kännetecknas den liberala välfärdsregimen av?

Answer 25

• Begränsade och obetydligt utbyggda universella ersättningar.
• Merparten av offentliga transfereringar sker i form av behovsprövade bidrag.
• Ersättningarna går främst till de allra mest behövande, dvs. en mindre grupp låginkomsttagare med lägre utbildning. Andra samhällsgrupper förväntas stå för sin egen välfärd.
• Marknaden står i centrum och det är på marknaden som medborgare skall lösa sina välfärdsproblem och försäkra sig mot olika risker och problem.
• I vissa fall förekommer statliga subventioner men i allmänhet är det upp till privata lösningar.
• Endast ett fåtal sociala risker omfattas av offentliga stöd.
• Låg de-kommodifiering genom att det i låg grad sker omfördelning av resurser och inkomster mellan olika grupper.

Question 26

Vad kännetecknas den konservativa välfärdsregimen av?

Answer 26

• Närhetsprincipen rörande sociala risker och sociala problem (de som står en närmst, familj, vänner och nätverk ska ta ett ansvar för att säkerställa individens behov).
• I de fall som familjen inte förmår att säkerställa individens behov kan statlig inblandning bli nödvändig.
• Kan finnas viss “skam” över att behöva statlig hjälp då det kan ses som ett resultat av att familjen har misslyckats.
• Ofta finns det en traditionell familjesyn i koppling till närhetsprincipen, som innebär att mannen är den som försörjer familjen och kvinnan är den som uppfostrar barnen. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är inte sällan låg i dessa länder.
• Till stor del kan den konservativa välfärdsregimen förklaras av det starka inflytande som den katolska kyrkan haft i flertalet av dessa länder. Ibland har det rört sig om förekomsten av starka kristdemokratiska partier.
• I vissa sammanhang kan även en konservativ välfärdsstat kallas korporativ då dessa välfärdsregimer ofta har starka kopplingar mellan staten och ett antal intressegrupper.
• Olika försäkringar utgår från tillhörighet till en specifik yrkesgrupp.
• Hög de-kommodifiering för familjeförsörjare, men inte för andra grupper.

Question 27

Vad kännetecknas den socialdemokratiska välfärdsregimen av?

Answer 27

• Präglas av en stark arbetarrörelse och starka socialdemokratiska partier.
• De socialpolitiska reformerna utgår från principer om universalism och sociala rättigheter.
• Varken marknaden eller familjen är en dominant välfärdsaktör, utan denna regim präglas av omfattande statliga insatser.
• För alla medborgare finns det ett grundläggande skyddsnät som kombineras med ersättningar (dessa bestämt ofta i relation till tidigare arbetsinkomster).
• Dessa välfärdsregimer kännetecknas av hög sysselsättning (bland både kvinnor och män), vilket är ett måste för att finansiera de generösa systemen.

Question 28

Vad finns det för olika sorters kritik mot Esping-Andersens välfärdsregimer?

Answer 28

• Feministisk kritik då Esping-Andersen inte tar hänsyn till kvinnors status i de respektive välfärdsstaterna.
• Kritiker menar att Esping-Andersen inte bjuder in till diskussion om alternativa välfärdsregimer utan endast konstaterar att det finns tre.

Question 29

Vad finns det för feministisk kritik av teorin om välfärdsstatsregimer?

Answer 29

• Esping-Andersen förbisåg kvinnors och mäns skriftande status i välfärdsstaten
• Esping-Andersen utgår i sin teori fån att den sociala medborgaren är en man, som är arbetare, familjeförsörjare och har en nära anknytning till arbetarrörelsen och dess ideal.
• Kritiker menar att fokus lika gärna hade kunnat vara på kommodifiering, dvs. underlättat inträde på den reuljära arbetsmarknaden, istället för de-kommodifiering. Forskning har visat att länder som i hög grad de-kommodifierade medborgare, samtidigt gav mer begränsat utrymme och stöd för kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.

Question 30

Hur svarade Esping-Andersen på den feministiska kritiken?

Answer 30

• Han införde två nya begrepp: familialism och de-familialization. Syftet med dessa begrepp är att studera i vilken utsträckning som en välfärdsstat ger kvinnor stöd att hantera omsorgs- och servicearbete, och i vilken utsträckning en välfärdsstat stödjer kvinnor när de försöker kombinera karriär och familjebildning.