Den kapitalistiska välfärdsstaten (Bergh) Flashcards
Vad är den svenska modellen?
Består av olika delar som tillsammans brukar ses som den “svenska modellen”.
* Blandekonomi: Sveriges speciella blandning mellan kapitalism och planhushållning.
- Korporatismen: Sveriges praxis att låta exempelvis arbetsmarknadsorganisationer avtala om sådant som många andra länder hanterar genom lagstiftning (ex. minimilöner och anställningsvillkor).
- Den generella välfärdspolitiken: Idén att utforma de stora välfärdsprogrammen så att även den breda medelklassen omfattas av dem.
- Rehn-Meidner-modellen: Idén att påskynda strukturomvandlingen genom att löner sätts oberoende av företagets faktiska betalningsförmåga (den solidariska lönepolitiken) och att genom aktiv arbetsmarknadspolitik styra arbetskraften till effektiva företag.
Vad innebär korporatismen?
Korporatismen är enkelt uttryckt idén att politikens utformning överlåts på förhandlingar mellan berörda intressegrupper, eller att intressegrupper samarbetar intimt med politiker.
Korporatism är anledningen till att Sverige exempelvis saknar lagstadgade minimilöner, eftersom denna funktion i praktiken fylls av de kollektivavtal som fack och arbetsgivare förhandlar fram.
Det finns de som menar att korporatismen har varit bra för Sverige då den har underlättat för expertis med sakkunskaper att samla och uttrycka många personers intressen. Dock har korporatismen i Sverige minskat under senare tid och allt mer blir lagstadgat.
Vad är skillnaden mellan inkomstselektivitet och gruppselektivitet?
Inkomstselektivitet: Riktar sig till individer med särskilda inkomster (ofta låga eller inga inkomster) ex. individer i behov av ekonomiskt bistånd.
Gruppselektivitet: En typ av förmån som riktar sig till en särskild grupp individer (ex. barnbidrag vilket riktas mot gruppen barnfamiljer).
På vilket sätt omfattar Sveriges förmåner framförallt den breda medelklassen?
Det finns många förmåner i den svenska välfärdsstaten men på vissa sätt exkluderas låg- och höginkomsttagarna, men inte medelklassen.
Låginkomsttagare omfattas ofta inte av exempelvis tryggheten i sjukpenning och A-kassa på grund av sin ofta svaga ställning på arbetsmarknaden.
Höginkomsttagare har högre marginalskatt genom den statliga inkomstskatten, samtidigt som de övre ersättningstaken i socialförsäkringarna minskar deras inkomsttrygghet.
Vad innebär preventiv socialpolitik?
Preventiv eller förebyggande socialpolitik sägs vara utmärkande för Sverige. Det finns till för att förebygga och tidigt motverka problem som är svårare att åtgärda senare.
Höga offentliga utgifter för exempelvis sysselsättning, utbildning och förebyggande av sjukdom kan leda till minskade klassklyftor, hög sysselsättning och minskad fattigdom (därav fungerar offentliga utgifter som ett förebyggande av problem som kan uppstå).
Rhen-Meidner-modellen beskrivs i regel som ett sammanhållet program med fyra delar, vilka?
- Återhållsamhet med de offentliga utgifterna för att förhindra att ökad efterfrågan leder till prisökningar och hög inflation.
- Solidarisk lönepolitik, utformad enligt principen om lika lön för lika arbete. Lönen skulle sättas oberoende av var arbetet utfördes och oberoende av betalningsförmågan hos företaget. Därmed uppnåddes dels en minskad lönespridning och högre löner för utsatta grupper, dels påskyndades nedläggningen för olönsamma företag genom att dessa inte tilläts konkurrera genom att sänka lönerna.
- Aktiv arbetsmarknadspolitik för att underlätta för friställd arbetskraft i olönsamma företag att få jobb i framgångsrika företag.
- Selektiva sysselsättningsstöd för företag som behöver nyanställa.
Hur kom det sig att Sverige blev rikt?
Vanliga förklaringar består av:
* Storbritanniens industrialisering innebar ökad efterfrågan på svensk skog och malm.
- Sverige gynnades av att stå utanför världskrigen.
Dessa brukar anses som “standardsvar” men svarar inte på allt. Även ett antal grundläggande institutioner, däribland tydliga äganderätter, fungerande kreditmarknad och stabil penningpolitik har varit bidragande till de goda resultaten.
Vad är en populär tanke om jämlikhet?
Att skillnader som beror på faktorer individen inte kunnat rå för ska utjämnas, medan skillnader som beror på fria val bör kvarstå.
Vilka faktorer anses har spelat en betydande roll för den svenska jämlikheten?
- Fackföreningarna: Förhandlar kollektivt för stora grupper av löntagare och bidrar till att lönespridningen blir lägre än den annars skulle vara. Länder med högre facklig anslutningsgrad har högre jämlikhet i bruttoinkomst och lägre fattigdom.
- Grundskolereformerna: Anses vara “kontrafaktisk jämlikhetseffektiv” vilket innebär att om grundskolereformerna inte hade funnits hade förmodligen barn från välbeställda hushåll lyckats få bra utbildning från sina föräldrar eller privatlärare, men barn från sämre sociala och ekonomiska förhållande skulle ha fått det svårare.
- Tidiga socialförsäkringarna: Redan 1916 kom en arbetsskadeförsäkring och i och med denna etablerades i Sverige principen om inkomstskydd, där ersättning utgår som andel av lönen (dvs. inkomstbortfallsprincipen).
Sociala försäkringar kan öka jämlikheten genom att de tvingar högriskgrupper och lågriskgrupper att vara med i samma försäkring, där försäkringspremien sätts utifrån genomsnittsrisken.
Hur kan den kapitalistiska välfärdsstaten beskrivas?
- Tydliga, stabila och allmänt accepterade privata äganderätter.
- En förutsägbar och icke-korrupt statsmakt.
- Stabil valuta och fungerande finansiella marknader.
- Näringsfrihet och frihandel.
- Ändamålsenlig infrastruktur.
- Jämlikhet i fördelningen av produktionsresurser.
- Socialförsäkringar som sprider risker utan att kraftigt försämra arbetsincitamenten (arbetsstimulansen).
- Konsensus och rationalitet i det politiska beslutsfattandet.
Vad finns det för anledningar till att “de inte fullt så gyllene åren” mellan 1970-1995 uppstod?
- Den genomsnittliga köpkraften blev långsammare.
- Stabiliseringspolitiken (politik inspirerad av ekonomen Keynes och innebär att man försöker utjämna konjunktursvängningarna, dock är det ett måste att timingen för denna politik måste vara exakt för att fungera, för om en åtstramning under en högkonjunktur kommer för sent kan den istället skada en begynnande lågkonjunktur).
- För korta mandatperioder som bidrog till bristande arbetsro och kortsiktighet i politiken.
- Lotteririksdagen. Under 1970 års reform bestod riksdagen av 350 ledamöter, och 1973 fick båda blocken 175 mandat vardera. Resultatet blev att ursprungsregeringen fick sitta kvar en period till.
- Gemensam valdag för riksdags-, landstings- och kommunalval gjorde att framförallt kommunalvalet skymdes undan av riksdagsvalet.
- Subventioner (ekonomiskt stöd från staten för att sänka priset på en vara eller tjänst) och devalveringar (sänkning av en valutas värde i förhållande till andra valutor). Har enligt skeptiker lett till att bland annat företag som skulle konkurrerats ut på marknaden fick stanna kvar alldeles för länge.
- Arbetskraftskostnaderna ökade ohållbart mycket då arbetskraftens produktivitet inte ökade lika mycket. Kostnaderna ökade pga: skatter, arbetsmarknadsregleringar och höga nominella löneökningar.
- Höga skatter vilket ledde till att ekonomins aktörer började ägna sig åt olika former av skatteplanering och skatteundvikande.
- Arbetsmarknadsregleringar: Olika regleringar om hur det måste vara på arbetsmarknaden (ex. skydd mot avsked vid havandeskap eller lag om anställningsskydd). Fackföreningarna lyckades få detta lagstadgat vilket tidigare hade varit svårt att förhandla med arbetsgivarna. Vissa var tydligen kritiska till detta.
Sammanställs fanns det en rad olika anledningar till att “spelreglerna” på 1970-talet var instabila, i jämförelse med hur det hade sett ut tidigare under “de gyllene åren”.
Vad finns det för tänkbara anledningar till Sveriges låga arbetslöshet under 1970- och 80-talen?
- Kraftig expansion av sysselsättningen i offentlig sektor (genom nationaliserad familj, dvs. ersättning för hemmafru i form av system där offentlig sektor hanterar barnpassning och äldreomsorg).
- Upprepade devalveringar som upprätthöll den privata sektorns konkurrenskraft (Sveriges sätt att sänka lönerna när det gick dåligt för svensk industri, det gjorde att varorna från den svenska exportindustrin blev billigare utomlands och då gick det bättre för svensk industri igen).
Sammanfatta de problem som uppstod under “de inte fullt så gyllene åren”
Sverige gick från att vara ett land med en framgångsrik kapitalistisk välfärdsstat till att istället bli mer interventionistisk (ingripande, inblandande). Den rationella uppdelningen mellan marknad och politik som kännetecknar den kapitalistiska välfärdsstaten ersattes av en statsmakt som ingriper på områden där det är stor risk att goda politiska intentioner skapar fler problem än de löser.
Den interventionistiska välfärdsstaten kan sammanfattar i några punkter:
- En oförutsägbar statsmakt som långsamt förstör den privata äganderätten.
- Varierande och svårförutsägbar inflation och upprepade devalveringar (sänkning av en valutas värde i förhållande till andra valutor).
- Begränsad näringsfrihet och inskränkt frihandel.
- Reglerad kapitalmarknad.
- Fokus på utfallsjämlikhet i välfärdspolitiken, vilket försämrar drivkrafterna till arbete.
Vad förändrades sedan efter 1995, då när den kapitalistiska välfärdsstaten sägs återkomma?
Flertalet reformer som tidigare upplevts som bristfälliga eller ohållbara förändrades (ex. socialförsäkringssystemet som ersatte sjukpenningsförsäkring och föräldraförsäkring från 90 %-försäkring med 80 %).
De olika förändringarna som har skett har alla ökat inslag av marknadsekonomi och minskar graden av statlig oförutsägbar inblandning i ekonomin.
Hur ser det makroekonomiska läget ut i Sverige idag?
- Ekonomisk balans pga långsammare politisk förändringstakt efter den mest intensiva reformperioden (runt 1995).
- Finns påfrestningar på pensionssystemet och äldreomsorgen då människor lever allt längre men går i pension väldigt tidigt.
- Finns en stor arbetslöshet bland framförallt ungdomar och utlandsfödda. Detta problem har uppstått ur 1990-talskrisen som innebar att många svenskar blev ofrivilligt arbetslösa. 1990-tals krisen hade i sin tur rötter i 1970- och 1980-talens ekonomisk-politiska misslyckanden. När värdet av vad en individ producerar är lägre än vad det kostar att anställa dem kallas det att de är lågproduktiva. Det kan röra sig om att de har inaktuell utbildning, hälsoproblem, inte har svenska som modersmål eller är unga och oerfarna. Dessa är svårare att anställa då de inte är lönsamma i samma mån som en högproduktiv individ.
