EPS 3 - Välfärdsstatens utmaningar. Globalisering, individualisering och villkorade medborgarskap Flashcards
Vad innebär globalisering?
Varor, kapital, människor, information, idéer och risker rör sig över gränser.
Förr talade man främst om en ekonomisk globalisering men idag talas det även om kultur- och miljöaspekter.
Utifrån ett maktperspektiv kan globaliseringen även se som en inkludering- och exkluderingsprocess (jämför EU som inkluderar medlemsländer och försvårar samarbeten med utomstående).
Vad är endogena och exogena tryck?
Endogena tryck kommer inifrån mot välfärdsstaten.
Exogena tryck kommer utifrån mot välfärdsstaten.
Vilka är globaliseringens dimensioner?
- Ekonomisk globalisering (ex. Världsbanken).
- Politisk globalisering (ex. Amnesty).
- Kulturell globalisering och migration.
Ge exempel på vad sammanvävningen av globalisering och socialpolitik kan leda till
- Det kan utmana bilden av staten som den centrala aktören, exempelvis genom att EU lägger sig i länders socialpolitik och sociala delaktighet och försöker komplettera den.
- Kan bidra med nytta för EU:s arbete mot social exkludering.
- Globaliseringen kan exempelvis utmana “svenska värden”. Debatten om cannabis är ett aktuellt tema då en del EU-länder är för legalisering medan Sverige är strikt emot.
Vad kan globalisering i koppling till socialt arbete leda till?
- Internationalisering av socialt arbete.
- Socialt arbete bedrivs i mångkulturella samhällen.
- “Kulturkompetens” vilket innebär önskan att personalgrupper bör vara kulturellt varierande för att spegla samhällets invånare.
- Frivilligt socialt arbete.
Vilka är individualiseringens olika dimensioner?
- Uppluckring av sociala strukturer.
- Heterogenitet i livs- och familjeformer.
- Större frihet för individen samt ansvar att forma livsplaner.
Vad har individualiseringen inom socialt arbete lett till?
- Brukarperspektiv.
- Aktivering av medborgarna.
- Kritiker frågar om det har lett till ökat inflytande eller ansvarsförflyttning?
Hur har medborgarskapets utveckling sett ut enligt T.H Marshall?
- 1700-talet: Civilt medborgarskap (rättigheter i relation till staten, ex. yttrandefrihet och lika inför lagen).
- 1800-talet: Politiskt medborgarskap (rättigheten att delta politiskt, ex. rösträtt).
- 1900-talet: Socialt medborgarskap (statens skyldighet gentemot medborgarna. Rätten till sociala livsvillkor, utbildning m.m).
Vad innebär socialt medborgarskap?
Socialt medborgarskap går att knyta an till välfärdsstatens fullvärdiga medborgare. Medborgarskap är dock olika betonat i olika välfärdsstater.
Jämfört med civilt och politiskt medborgarskap har socialt medborgarskap generellt ansetts mer kontroversiellt.
Finns spekulationer att valfrihet är en ny typ av socialt medborgarskap.
Vad innebär villkorade medborgarskap?
Innebär att välfärdens resurser möjliggörs/begränsas av sociala strukturer eller myndighetspersoners handlingsutrymme.
Vad innebär strukturell diskriminering?
- Det innebär diskrimineringsformer grundade i samhällets regelverk och normsystem.
- Det är ett resultat av antingen rutinmässiga handlingar baserade på idéer om människors “olikheter” eller utfall av att normativa modeller tillämpas på individer och grupper vars förutsättningar skiljer sig åt (kan innebära att människor kategoriseras och tilldelas egenskaper och därigenom diskrimineras).
- Strukturell diskriminering innebär att fokus flyttas från den individuella aktören.
Exempel: Föräldraförsäkring bygger på en norm att vara etablerad på arbetsmarknaden och ha ett heltidsarbete, vilket innebär att det finns grupper i samhället, ex. utlandsfödda föräldrar eller kvinnor som i större utsträckning arbetar deltid diskrimineras.
Vilka konsekvenser finns det av strukturell diskriminering?
- Vidmakthållande av kategoriseringar.
* Skapande av ojämlikhet.
Vad var Michel Foucaults syn på makt och kunskap?
- Foucault ansåg att makt och kunskap var intimt sammankopplade med varandra. Att all kunskap sker inom ramen för de maktförhållanden som finns i samhället.
- Han menade att makten definierade och kategoriserade.
- Han menade även att professionella sanningsspråk fungerar som maktutövning.
Vad innebär diskursiv makt och vad gör den socialpolitiska diskursen?
- Diskurs: Framställningsordning där mening och kunskap kring olika fenomen skapas.
Den socialpolitiska diskursen:
- Producerar kunskap om sociala problem.
- Kategoriserar medborgargrupper.
- Konstruerar behov.
- Legitimerar politik och åtgärder.
Vad finns det för konsekvenser med diskursiv makt?
- Befäster en viss syn på samhälle, människor och sociala problem.
- Kunskapen får praktisk betydelse i olika verksamheter.
- Påverkar sociala interaktioner och självförståelse.
