EPS 2 - Perspektiv på välfärdsstaten med fokus på Sverige

Question 1

Vad strävar den europeiska välfärdsstaten för att se till?

Answer 1

• Tillgodose behoven för utsatta medborgare
• Integrera befolkningen
• Försäkra samhället och medborgarna mot risker

Question 2

Hur har de nordiska välfärdsstaterna expanderat?

Answer 2

• De nordiska välfärdsstaterna har gått från en selektiv till en universell socialpolitik.
• Fattigvården ersattes nya former för social hjälp.
• Det växte fram omfattande, skattefinansierade välfärdssystem.

Question 3

Vad menas med välfärdssystem?

Answer 3

Med välfärd eller välfärdssystem menas de delvis skattesubventionerade eller helt skattefinansierade tjänster och överföringar som stat, kommun och landsting tillhandahåller för att säkerställa individens trygghet vid exempelvis sjukdom, barndom, arbetslöshet, funktionsnedsättning, ålderdom m.m

Question 4

Vad finns det för kritik mot välfärdsstaten?

Answer 4

• Att välfärd är dyrt och det bildar ett stort skattetryck på medborgarna.
• Nackdelar med omfattande statligt inflytande på marknaden. Enligt liberala kritiker borde inte staten lägga sig i konkurrensens makt.
• Generösa sociala förmåner kanske skapar bidragsberoende. Kritiker menar att för mycket förmåner sänker arbetsmotivationen.

Question 5

Välfärds(stats)regim

Answer 5

Ett begrepp som Gøsta Esping-Andersen myntade för att kunna jämföra mellan olika välfärdsstater.

Question 6

Vad kännetecknar den liberala välfärdsregimen?

Answer 6

• Frihet är det centrala värdet.
• Marknadens och privata aktörers roll är central.
• Medborgare förväntas ta ansvar för sin egen välfärd.
• Tillgång till förmåner är i huvudsak selektiv (endast de som har störst behov av stöd får det, individerna måste behovsprövas).
• Låg de-kommodifiering (staten kompenserar i låg grad för exempelvis föräldraledighet).

Exempelländer: Storbritannien, USA, Australien m.fl.

Question 7

Vad kännetecknar den socialdemokratiska välfärdsregimen?

Answer 7

• Solidaritet är det centrala värdet.
• Solidaritet roll är central.
• Staten tar ansvar för medborgarnas välfärd.
• Tillgång till förmåner är i huvudsak universell (målet är att staten ska försöka utjämna sociala skillnader, så som klasskillnader).
• Hög de-kommodifiering (kompenserar invånarna vid uteblivet arbete).
• Det finns fortfarande en del förmåner som är behovsprövat, ex. bostadsbidrag.

Exempelländer: Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Question 8

Vad kännetecknar den konservativa/korporativa välfärdsregimen:

Answer 8

• Plikt är det centrala värdet.
• Familjens, släktens och nätverkets roll är central.
• Familj, släkt och nätverk tar ansvar för medborgarnas välfärd (subsidaritetsprincipen/närhetsprincipen, de som står dig närmst tar hand om dig).
• Tillgång till förmåner är knuten till yrkestillhörighet (ex. en person med högstatusyrke får bättre tillgång till vård än en person med lågstatusyrke).
• Hög de-kommodifiering för familjeförsörjare.
• Staten ska fungera som en sista möjlig utväg och ibland kan det upplevas som “skamfyllt” att behöva stöd från staten.

Exempelländer: Frankrike, Tyskland, Spanien, Italien m.fl.

Question 9

Hur ser översikten av välfärdsregimerna ut?

Answer 9

* Liberal välfärdsregim:
Välfärdsansvar: Marknaden
Förmåner: Selektiva
De-kommodifiering: Minimal
Stratifiering: Hög

* Socialdemokratisk välfärdsregim:
Välfärdsansvar: Staten
Förmåner: Universella
De-kommodifiering: Maximal
Stratifiering: Låg

* Konservativ/korporativ välfärdsregim:
Välfärdsansvar: Familjen/korporatismen
Förmåner: Begränsade
De-kommodifiering: Hög för familjeförsörjare
Stratifiering: Hög

Question 10

Vilka jämförelsepunkter finns det? Förklara dem

Answer 10

De-kommodifiering: I vilken utsträckning frikopplas medborgarnas levnadssituation från deras prestation på arbetsmarknaden?

Stratifiering: I vilken utsträckning skapar/förstärker staten skillnader mellan olika sociala grupper?

Question 11

Vad finns det för feministisk kritik mot Gøsta Esping-Andersens och hur svarade han på denna kritik?

Answer 11

Kritik:

• Vem är ‘medborgaren’? (Generellt står den arbetande mannen som norm i samhället).
• Inkludera familjens relation till stat och marknad.
• Kvinnor och män har olika position på arbetsmarknaden (normen är att kvinnan ska klara av att både ha en karriär och ta hand om hemmet).
• Undersök välfärdsstatens upprätthållande av genushierarkier

Svar:

• Myntade begreppet ‘de-familialisering’ (vilket handlar om i vilken utsträckning man i en välfärdsstat ger stöd för att individer inte ska vara släkt- och familjeberoende).
• Avlasta hushållet och minska beroendet till familj- och släktskapsrelationer.
• De-familialisering ger förutsättning för kvinnors möjlighet till etablering på arbetsmarknaden.

Question 12

Vad innebär ‘incorporation regime’ vilket myntades av Diane Sainsbury?

Answer 12

Handlar om hur välfärdsregimer inkorporerar (införlivar, förenar) migranter till sin välfärdsstat. Olika välfärdsstater är olika restriktiva (återhållsamma) eller inkluderande (inberäknande).

Stater som klassificeras tillhöra samma sorts välfärdsregim kan ändå vara olika inkluderande eller restriktiva (ex. Danmark som är restriktiv och Sverige som är inkluderande).

De-kommodifiering har stor betydelse i koppling till incorpiration regime.

Sainsbury menar att Sverige fram till 1990-talet mer inkluderande men att det därefter skedde en brytpunkt som drev Sverige i en allt mer restriktiv riktning.

Question 13

Vad kännetecknar den nordiska välfärdsmodellen?

Answer 13

• Staten har en central betydelse.
• Socialpolitiken är sammankopplad med ekonomiska mål.
• De är “utbildningsstater” där utbildning är av stor vikt.
• De är “servicestater” vilket innefattar offentliga välfärdssystem, så som hälsovård osv.
• De har en kombination av olika fördelnings- och förmånstyper (ex. det finns inte bara universella rättigheter utan även behovsprövade som ekonomiskt bistånd).
• De är “arbetsstater” vilket går ut på att så många som möjligt ska vara sysselsatta för att därigenom betala skatt så att staten kan underhålla välfärden och driva samhället.
• Jämlikhet.
• Finns starkt stöd för välfärdssystemet.

Question 14

Vad kännetecknar den kapitalistiska välfärdsstaten enligt Andreas Bergh?

Answer 14

De gyllene åren var mellan 1870-1970 (han menar att det var under denna tid som den kapitalistiska välfärdsstaten skapades. Det fanns institutionella förutsättningar för kapitalistisk ekonomi vilket utvecklade välfärdsinstitutioner. Näringsfrihet, privatäganderätt och fungerande finansmarknader var centralt).

De inte lika gyllene åren var mellan 1970-1995 (han menar att staten gick in och stöttade branscher vilket han ställde sig emot, i liberalistisk anda. Detta ledde till utfallsjämlikhet och högre skatter).

Från 1995 och framåt menar Bergh att den kapitalistiska välfärdsstaten kommer tillbaka (detta är ett resultat av globala finansmarknader, underlättande av internationell handel och avreglering. Kommunerna har dessutom fått större handlingsutrymme och är inte lika hårt hållna av staten längre).

Question 15

Vilka förändringar inom svensk välfärd har uppstått?

Answer 15

• Blandekonomi (inte endast staten spelar roll längre, utan även privata aktörer).
• Debatten om vinster i välfärden (kritiker menar att privata aktörer inte bör kunna tjäna pengar på människors behov av välfärd).
• Var går gränsen mellan privat och offentlig (har skett en utveckling som gjort oss till “välfärdens kunder”).