Socialpolitik i Norden (Nygård) Flashcards

1
Q

Vad är den huvudsakliga målsättningen för socialpolitisk verksamhet?

A

Att främja det mänskliga välbefinnandet genom att bland annat hantera sociala risker och sociala problem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad avser socialpolitik som samhällelig verksamhet?

A

De åtgärder eller system som strävar till att påverka eller garantera någon form av grundläggande förutsättningar för människors välbefinnande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad avser socialpolitik som analys?

A

Studier eller forskning som bedrivs för att förstå det mänskliga välbefinnandet samt de förutsättningar (eller hinder) som finna för att uppnå detta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är socialpolitik i vid bemärkelse?

A

Socialpolitik i vid bemärkelse omfattar en rad olika politikområden (ex. hälso- och sjukvård, utbildning, miljö- och livsmedelspolitik m.m.) som verkar för att indirekt skapa förutsättningar eller påverka det mänskliga välbefinnandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är socialpolitik i snäv bemärkelse?

A

Socialpolitik i snäv bemärkelse syftar på verksamheter som direkt eftersträvar att påverka det mänskliga välbefinnandet genom att i första hand garantera någon form av social och ekonomisk grundtrygghet för individer och familjer, samt gynna den sociala gemenskapen och inkluderingen.

Exempel på sådan grundtrygghet är möjlighet till inkomstöverföringar i form av exempelvis sociala försäkringar och sociala understöd samt välfärdsservice i form av exempelvis social omsorg och socialt arbete.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad finns det för faktorer som påverkar socialpolitikens utformning?

A
  • Politisk stabilitet
  • Ekonomiska faktorer
  • Sociala faktorer
  • Politiska faktorer
  • Kulturella faktorer
  • Idémässiga faktorer
  • Externa faktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är välfärdstriangeln?

A

En triangelformad modell som åskådliggör olika välfärdsaktörer samt deras verksamhetsprinciper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka välfärdsaktörer finns det i välfärdsaktören?

A
  • Den offentliga sektorn, politiken, staten (befinner sig i toppen av välfärdstriangeln) kännetecknas av att den fungerar i enlighet med politiskt definierade och icke-vinstritade mål reglerade via lagstiftning.
  • Marknaden (befinner sig i höger hörn i välfärdstriangeln) handlar om privata entreprenörer, privata företag, som i sin verksamhet är vinstinriktade och som producerar och bjuder ut sina varor eller sjänster enligt marknadsekonomins principer. Verksamheten följer med andra ord marknadskrafterna och styrs därmed av utbud och efterfrågan.
  • Familjen (befinner sig i vänster hörn i välfärdstriangeln). Denna aktörsgrupp består av närsamfunden, alltså familj, släkt och vänner. Denna välfärdsaktör både utanför den politiska sfären och utanför den marknadsekonomiska sfären. Det som bedrivs inom denna sfär kännetecknas främst av intimitet, frivillighet och kärlek och tar sig exempelvis uttryck i form av barnskötsel, vård av sjuka anhöriga eller omsorg om äldre anhöriga i hemmet.
  • Civilsamhället eller medborgarsamhället (befinner sig i triangelns mitt). Vanligen syftar man på när man talar om civilsamhället är olika allmännyttiga samfund eller föreningar. Det som kännetecknar aktörerna inom detta fält är att de inte är vinstinriktade och leds av principer om allmännytta, kollektivt ansvar samt frivillighet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Socialpolitikens verksamhetsidé har fyra dimensioner, vilka är dessa?

A
  • Subjektsdimensionen (vem som gör något)
  • Policydimensionen (vad det är som görs)
  • Objektsdimensionen (vilka socialpolitikens målgrupper är)
  • Motivationsdimensionen (vilka motiven för socialpolitiken är)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad handlar subjektsdimensionen om?

A

Subjektsdimensionen handlar om socialpolitikens aktörer, vilket i ett nordiskt sammanhang främst handlar om den offentliga sektorn (staten och kommunerna).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad handlar policydimensionen om?

A

Policydimensionen behandlar de olika formerna av socialpolitiska åtgärder. Policydimensionen innefattar det som vi vanligtvis kallar socialpolitik i vid (utbildning, sjukvård etc.) och snäv (välfärdstjänster och inkomstförsäkringar) bemärkelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad handlar objektsdimensionen om?

A

Objektsdimensionen berör frågan om vem som är målgruppen för den socialpolitiska verksamheten. Generellt går det att skilja mellan tre huvudsakliga målgrupper.

  1. Individer som har ett konstaterat behov som omfattas av selektiva eller behovsprövade insatser.
  2. Individer som kommer i åtnjutande av förmåner genom någon form av merit såsom att de har en viss arbetsmarknadsanknytning eller inkomst.
  3. Individer som omfattas av sociala rättigheter i egenskap av medborgarskap eller som invånare i ett land.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad handlar motivdimensionen om?

A

Motivdimensionen handlar om motiven till den socialpolitiska verksamheten. Vi har har att göra med dels själva målsättningarna för socialpolitiken, dels de argument som används för att berättiga denna form av samhällelig verksamhet. Dessa motiv är kontextbundna och varierar över tid i enlighet med de politiska vindarna.

Man kan skilja på fem olika sorters motiv:
* Moralfilosofiska motiv (har historiskt sett handlat om att minska mänskligt lidande och sträva efter social rättvisa).

  • Reproduktiva, befolkningspolitiska motiv (har alltid funnits ett intresse att säkerställa reproduktionen av befolkningen och se till så att befolkningen inte minskar).
  • Välfärdsideologiska motiv (olika ideologiska uttolkningar av vad som dels är socialpolitikens målsättningar, dels vad staten bör göra för att förverkliga dessa. Exempelvis tenderar liberala kretsar att kopplas samman med individens egna ansvar, medan statens roll vanligen begränsas).
  • Sociala motiv (avser socialpolitiken som ett slags garant för social sammanhållningskraft och samhällelig stabilitet. Detta motiv var möjligtvis synligare under 1900-talet när klasskillnaderna var större än idag).
  • Ekonomiska motiv (socialpolitik har altid varit intimt förknippad med den kapitalistiska ekonomin).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär välfärd?

A

Den lexikanska betydelsen av välfärd är ungefär lycka, välgång eller social och ekonomisk trygghet. Detta innebär att välfärd i princip handlar om hur bra vi som enskilda medborgare har det och hur tillfredsställda vi är.

Det finns två olika distinktioner inom välfärdsforskningen för att avgöra vad som betraktas som välfärd eller inte.

Den första handlar om huruvida vi ska bedöma välfärd på basis av objektiva kriterier där man utgår från expertis eller politiska bedömningar eller subjektiva bedömningar där angreppssättet utgår från individerna själva.

Den andra distinktionen handlar om huruvida välfärd ska definieras utgående från behov eller resurser. Behov utgår från i hur hög grad människans olika behov uppfylls medan resurser handlar om huruvida individen har tillräckligt med resurser för att kunna leva det liv som hon vill leva.

Välfärden kan även sägas delas in i tre dimensioner (denna modell är utvecklas av Erik Allardt och är inspirerad av Abraham H. Maslow)

  1. “Att ha” (levnadsnivå), handlar om tillfredsställelsen av såväl materiella som immateriella grundbehov såsom inkomst, bostad, sysselsättning, hälsa och utbildning.
  2. “Att älska” (gemenskapsdimensionen), handlar om människans sociala behov såsom familjegemenskap, vänskapsband m.m.
  3. “Att vara” (självförverkligandet), handlar om människans sökande efter meningsfullhet och självförverkligande.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär välbefinnande?

A

Välbefinnande kan sägas vara synonymt med begrepp som välfärd, livskvalitet, livstillfredsställelse eller lycka. Det omfattar både materiella resurser som pengar och förmögenhet och immateriella komponenter som intima relationer, hälsa och sociala nätverk.

Välbefinnande kan definieras som en form av livstillfredsställelse som påverkas av både människans behov och hennes resurser samt hennes kapacitet att utifrån detta skapa ett meningsfullt liv (används ofta som “paraplybegrepp” för att innefatta andra begrepp jämfört med välfärd).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär välfärdsstat?

A

Välfärdsstat avser en stat som kombinerar ett kollektivt ansvar för medborgarnas sociala välfärd med en omfattande demokrati samt en viss nivå av levnadsstandard.

En välfärdsstat kan sägas känntecknas av att statsmakten medvetet används för att reglera marknadskrafterna i åtminstone tre avseenden:

  • Att garantera minimiutkomst åt individer.
  • Att skapa trygghet genom att reglera sociala risker.
  • Att tillförsäkra medborgarna vissa grundläggande tjänster, oberoende av status eller klass.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär medborgarskap?

A

Medborgarskapet anses intimt sammankopplat med nationsbegreppet och definierar de rättigheter och skyldigheter som en medborgare har i ett visst land.

Enligt T. H. Marshall finns det tre olika sorters rättigheter:

  • Civila rättigheter: Individuella rättigheter och friheter så som yttrandefrihet eller rätten att äga egendom.
  • Politiska rättigheter: Rätten att rösta i val eller att fungera som medlem i politiska partier.
  • Sociala rättigheter: Innebar att medborgarna i ett land kunde förlita sig på att staten tillhandahöll en viss social minimitrygghet genom till exempel universella socialförsäkringssystem. Det sociala medborgarskapet kan ses som en ömsesidig förbindelse mellan individen och staten.
18
Q

Vad innebär sociala risker?

A

Med sociala risker avses sådana situationer i livet när människans självständiga utkomstanskaffning av olika orsaker försvåras eller försvinner och som därmed gör henne beroende av hjälp från samhället. Det kan exempelvis röra sig om arbetslöshet, ålderdom, funktionsnedsättning eller barnafödande.

Enligt Richard Titmuss kan man skilja mellan tre huvudsakliga former av beroendesituationer:
* “Naturliga” beroendesituationen: Hänger samman med olika perioder i vårt liv, exempelvis när vi är barn behöver vi stöd från samhället, likaså när vi är åldringar.

  • Fysisk eller psykiskt ohälsa eller funktionsnedsättning: Kan drabba vem som helst, gammal som ung, rik som fattig. Denna form av risk väldigt central och därför finns det socialskydd för att försöka lindra situationen.
  • Sociokulturellt eller ekonomiskt betingad: Hänger samman med värderingar, arbetsmarknaden eller familjeinstitutionen. Ett exempel kan vara att ensamstående föräldrar behöver stöd i form av exempelvis barnomsorg för att kunna arbeta och försöja sin familj. Denna beroendesituation anses svårare än övriga då den kräver politiska ställningstaganden gällande vem som är berättigad hjälp från samhället.
19
Q

Vad innebär sociala problem?

A

Sociala problem kan anses vara eskalerade sociala risker, det vill säga risksituationer som bedömts som speciellt hotfulla eller problematiska utifrån en samhällelig eller individuell synvinkel. Ett socialt problem omfattar fler människor och kan tänkas ha negativa effekter på samhällets normsystem, stabilitet eller den allmänna ordningen.

Dock är och förblir sociala problem är svåra att definiera fullt ut utan betydelsen av sociala problem måste undersökas varje gång begreppet används.

20
Q

Vad innebär sociala rättigheter?

A

Det som för medborgaren är sociala rättigheter innebär för staten lagstadgade skyldigheter.

Det finns ett ömsesidigt förhållande av rättigheter och skyldigheter mellan staten och medborgaren. Staten har skyldigheter att garantera medborgaren en viss social trygghet och medborgaren har skyldigheten att betala skatter, följa lagar etc.

21
Q

Vad innebär social rättvisa?

A

Social rättvisa är ett svårgreppbart begrepp då det för en individ exempelvis kan betyda politiska rättigheter medan det för en annan kan betyda skattelättnader.

Vi kan skilja mellan två olika sorters rättvisa:

  • Den fördelningsmässiga, eller distributiva rättvisan som handlar om vem som bör få vad och under vilka villkor.
  • Den retributiva, eller proceduriska rättvisan som handlar om huruvida en viss process uppfattas som rättvis eller inte.
22
Q

Vad innebär frihet?

A

Socialpolitiken har till stor del handlat om att befria de som på olika sätt varit ofria.

Man kan skilja mellan positiv och negativ frihet:

  • Positiv frihet: Innebär att staten frigör människan från sådant som kan tänkas vara negativt för henne (ex. fattigdom, sjukdom, misär).
  • Negativ frihet: Innebär att människan blir fri från statlig inblandning. Varje människa bör vara fri att välja hur hon vill leva sitt liv.
23
Q

Vad innebär jämlikhet?

A

Är starkt förknippat med social rättvisa. I ett socialpolitiskt hänseende avser jämlikhet närmast likhet i fördelning och behandling av människor.

24
Q

Vad innebär solidaritet?

A

Betydelsen av solidaritet anses ofta vara att människor tillsammans ska agera för att uppnå ett högre syfte, det som ibland brukar kallas allmännyttan eller det gemensamma bästa.

I solidaritetsbegreppet finns även en annan betydelse som säger att man ska värna om varandra, ta hänsyn till varandras intressen och hjälpas åt enligt en “en för alla, alla för en”-princip.

25
Q

Vilka olika förklaringar till socialpolitikens utveckling finns det?

A
  • Funktionalistiska förklaringar: Menar att socialpolitikens uppkomst kan förstås mot bakgrunden av de politiska, sociala och ekonomiska omvälvningar som då skedde i de europeiska länderna. Enligt detta synsätt utvecklades välfärdsstaten för att svara på de behov som samhällen med olika grader av industrialisering hade.
  • Aktörsbaserade förklaringar: Kopplar ihop socialpolitikens uppkomst och den moderna välfärdsstaten med olika klasser eller politiska intressen. En teori är att arbetarrörelsens och socialdemokratins kamp för sociala rättigheter bidrog till välfärdsstatens uppkomst.
  • Institutionella förklaringar: Enligt denna modell påverkas socialpolitiken och dess förändring av hur själva välfärdssystemet är uppbyggt och hur dess institutionella logik fungerar.
  • Kritiska förklaringar: Består av en samling olika teoretiska ansatser gällande socialpolitikens utveckling och där fokus ligger på maktutövning, kontroll och disciplinering. Enkelt uttryckt handlar socialpolitik enligt detta sätt att se om att säkra vinstutdelningen för kapitalägarklassen och skapa en kapitaltillväxt på sikt, samtidigt som man håller arbetarklassen lugn och samarbetsvillig genom att gå med på vissa sociala rättigheter.
26
Q

Vilka orsaker finns det till att den socialpolitiska verksamheten under sent 1800-tal uppstod?

A
  • Samhällets modernisering: Under 1800-talet skedde det snabba ekonomiska uppsving inom industrinäringarna och det ledde till diverse positiviteter, så som förbättrad hälsa, högre nativitet, produktionsökning inom jordbruket osv.
  • Industrialismen: Ses som en del av moderniseringsprocessen och utgör i sig en viktig förklaring till socialpolitikens genombrott. Industriella revolutionen lade grunden för den moderna kapitalistiska produktionsordningen och skapade nya samhällsklasser. När staten blev allt rikare pga fabriker och massproduktion började man se till så att befolkningen kunde ta del av försäkringssystem i form av exempelvis olycksfallsförsäkringar och förbjuda barnarbete, detta för att produktionssystemet inte skulle drabbas av störningar.
  • Nationalismen: Spelade stor roll för att ena folket och gav möjlighet att senare, på 1900-talet, utforma sociala rättigheter som skulle omfatta samtliga medborgare. “Ett land, ett folk”.
  • Arbetarfrågan: Avser den diskussion som på 1870-och 1880-talen började föras om industriarbetarnas förhållanden bland “de intelligenta” och de politiska maktsfärerna. Man började helt enkelt tala om arbetarklassens livssituation.
  • Jordbrukets omvandling och landsbygdsproletariatet: Orsaken till uppkomsten av ett landsbygdsproletariat var den snabba befolkningsökningen. Genom befolkningsökningen ökade antalet människor som skulle dela på den bördiga jorden, vilket så småningom ledde till att jordägandet och fördelningen av jordbruksmark utvecklades till brännande sociala frågor. Det bildades klyftor mellan de som hade mark och som gynnades och de som inte hade mark, det så kallade landsbygdsproletariatet.
  • De politiska ismernas betydelse: De olika politiska ismerna, speciellt socialismen, hade stor betydelse i socialpolitikens uppkomst. Socialismens spridning ledde inte bara till att arbetare blev politiskt medvetna utan även till att arbetarrörelsen mobiliserades politiskt för att så småningom radikaliseras. Och med tiden uppstod arbetarföreningar som senare utvecklades till politiska partier.
27
Q

Vilka fem faser finns det i den nordiska socialpolitikens utveckling?

A
  • Arbetarfrågans period (1880-1920): Uppmärksamhet riktades åt arbetarklassen och vissa förändringar började ske, exempelvis byter fattigvården skepnad och blir en del av den offentliga intressesfären.
  • Mellankrigstidens socialpolitik (1920-1939): Denna utvecklingsperiod kännetecknas främst av att socialförsäkringarna blir en fast del av det sociala trygghetssystemet i de nordiska länderna.
  • Välfärdsstatens expansion (1945-1980): Det mest kännetecknande för denna period kan kanske sägas vara att inriktningen för socialpolitiken ändras från att ha en företrädelsevis selektiv inriktning till att bli generell i sin inriktning.
  • Socialpolitikens kris (1970-1990): Denna period kännetecknas av debatter och allt större skepticism och kritik i fråga om välfärdsstaten.
  • Tävlingsstatens period (1990-): Kännetecknas av att de sociala trygghetssystemen och välfärdstjänsterna inte monterats ned, utan att de senare omformats för att kunna stå emot globaliseringens anstormning och en grundläggande förändring av den sociala verkligheten och de sociala behoven.
28
Q

Vad avser socialpolitikens politisering?

A

Socialpolitikens politisering avser frågan om makten över den socialpolitiska verksamheten, det vill säga vem som slutligen bestämmer “vem som ska få vad” och under vilka betingelser detta sker.

29
Q

Varför är socialpolitiken ett kontroversiellt och värdeladdat fenomen?

A

Eftersom det handlar om en betydande del av samhällets verksamhet samt om hur mycket inflytande staten ska ha över människan.

30
Q

Vilka krafter/aktörer påverkar det socialpolitiska beslutsfattandet?

A
  • Exogena faktorer (tryck utifrån mot välfärdsstaten).
  • Endogena faktorer (tryck inifrån mot välfärdsstaten).
  • Väljarnas åsikter
  • Politiska eliters åsikter
  • Konstitutionella (grundlagsenliga) faktorer
  • Välfärdssystemets utformning

Alla dessa faktorer påverkar det socialpolitiska utfallet.

31
Q

Vad menas med välfärdsideologier?

A

Med välfärdsideologier menas olika uppsättningar av idéer, värderingar och handlingsrekommendationer beträffande hur välfärdsstaten borde se ut och fungera (ex. nyliberalism eller feminism).

32
Q

Vilka karaktäristiska drag för den nordiska välfärdsmodellen finns det?

A
  • Staten har central betydelse (stor offentlig sektor och höga offentliga sociala utgifter).
  • De är arbetsstater (satsar på hög sysselsättning för att få in skatter och därigenom upprätthålla välfärden).
  • De har en kombination av olika fördelningsprinciper och förmånstyper (många förmåner är universella men vissa är behovsprövade eller inkomstbaserade).
  • De är servicestater (då de innefattar offentliga välfärdsservicesystem, bestående av såväl olika former av socialtjänster och hälsovård, som omfattande offentliga utbildningssystem med offentligfinansierad undervisning från förskole- till universitetsnivå).
  • Jämlikt samhälle (anses vara några av de mest jämställda länderna i världen, samt fattigdomsgraden är bland de lägsta).
  • Finns ett starkt stöd för välfärdssystemet (befolkningen är generellt nöjd med välfärden, vilket anses komma sig av att många av förmånerna har en universell karaktär, så som barnbidrag och sjukvård).
  • Socialpolitiken är intimt sammankopplad med ekonomiska målsättningar
  • Fokus på innovationer, kunskap och humankapitalsatsningar (kan med andra ord klassas som utbildningsnationer och tillhandahåller medborgarna skattefinansierade utbildningsmöjligheter).
33
Q

Vilka standardmetoder för att mäta socialpolitikens utfall finns det?

A
  • Mäta graden fattigdom i olika länder.
  • Analysera hur bra socialpolitiska inkomstöverföringar och beskattningssystemet klarar av att utjämna inkomstskillnader.
  • Enskilda välbefinnandeindikatorer eller olika index på välbefinnande för att jämföra länders socialpolitiska effektivitet.
34
Q

Vad menas med socialpolitikens utfall?

A

Hur effektiv ett lands socialpolitik har varit. Dock är detta kontextbundet. Effektivitetsaspekten måste stå i relation till någon jämförelsegrund eller referensram.

35
Q

Vad finns det för olika sorters välbefinnandeindex för att mäta länders välbefinnande?

A
  • Quality of Life (skapad av tidningen Economist): Mäter nivån av hälsa, politisk stabilitet, familjeliv, gemenskapsfaktorer, klimat, arbetslöshet, politisk frihet och jämställdhet mellan könen.
  • Satisfaction with Life (skapad av forskare vi universitetet i brittiska Leicester): Bygger på metaanalyser gällande upplevs tillfredsställelse i 178 olika länder.
  • Human Development Index (skapad av FN:s utvecklingsorgan UNDP): Är baserad på livslängd, ekonomisk tillväxt och utbildningsnivå. Måttet syftar till att mäta olika länders utvecklingsnivå och har används sedan 1990.
  • Happy Life Years: (skapad av forskare bakom det holländska World Database of Hapiness): Mäter antalet lyckliga år i livet i form av ett nationsmedeltal.
  • Mått på konkurrenskraft (skapad av World Economic Forum): Fångar upp vissa strukturella aspekter av mänskligt välbefinnande. Det bygger på tolv olika indikatorer, exempelvis infrastruktur, makroekonomiskt klimat, hälsa etc.
  • Sustainable Society (skapad av Sustainable Society Foundation): Förenar aspekter av välbefinnande med olika hållbarhetsindikatorer.
  • The Best Country in the World-rankning (skapad tidskriften av Newsweek): Bygger på graden av utbildning, hälsoförhållanden, livskvalitet, ekonomisk dynamik och politisk verksamhetsmiljö.
36
Q

Vad är humankapital?

A

Humankapital är människors utbildning, färdigheter, talanger samt kompetenser (ibland räknas även hälsa in) vilken staten strävar efter att främja då det är sådant som stimulerar den ekonomiska tillväxten.

37
Q

Hur kan sociala problem användas som välbefinnandeindikator?

A

Avsaknaden eller hanteringen av sociala problem är det som mäts. Exempelvis om det finns absolut fattigdom i landet, hur utbredd den relativa fattigdomen är och vilka insatser som i så fall finns. Andra sociala problem som kan säga en del om välbefinnandet i landet är självmordsstatistiken, dödligheten till följd av våld, alkoholkonsumtionen och brottsligheten.

38
Q

Vad innebär materiell deprivation?

A

Materiell deprivation innebär de individer som lever i ekonomiskt ansträngda förhållanden och under undermåliga bostadsförhållanden.

39
Q

Vad finns det för kritik mot socialpolitiken?

A
  • Socialpolitikens höga kostnader: Socialpolitiken har ansetts leda till för stora utgifter för staten.
  • Socialpolitikens byråkrati: Har bland annat kretsat kring socialpolitikens oförmåga att lösa sociala problem
  • Socialpolitikens negativa verkningar på ekonomin: Denna kritik riktar sig till att staten får ekonomin att fungera ineffektivt samtidigt som ett allt för generöst socialskydd gör att individens vilja att söka och ta emot arbete minskar.
  • Kritiken av det sociala medborgarskapet: Det anses vara föråldrat och tillhöra en annan tidsålder som främst bestod av manlig sysselsättning. Det anses inte längre gångbart med idén om ett kontrakt mellan staten och individen.
40
Q

Vilka huvudutmaningar står välfärdsstaten mot?

A
  • Ökad eller förändrad efterfrågan på socialpolitik.
  • Begränsning av statens socialpolitiska manövreringsförmåga.
  • Ideologiska och politiska förändringar.