Socialpolitik i Norden (Nygård) Flashcards
Vad är den huvudsakliga målsättningen för socialpolitisk verksamhet?
Att främja det mänskliga välbefinnandet genom att bland annat hantera sociala risker och sociala problem.
Vad avser socialpolitik som samhällelig verksamhet?
De åtgärder eller system som strävar till att påverka eller garantera någon form av grundläggande förutsättningar för människors välbefinnande.
Vad avser socialpolitik som analys?
Studier eller forskning som bedrivs för att förstå det mänskliga välbefinnandet samt de förutsättningar (eller hinder) som finna för att uppnå detta.
Vad är socialpolitik i vid bemärkelse?
Socialpolitik i vid bemärkelse omfattar en rad olika politikområden (ex. hälso- och sjukvård, utbildning, miljö- och livsmedelspolitik m.m.) som verkar för att indirekt skapa förutsättningar eller påverka det mänskliga välbefinnandet.
Vad är socialpolitik i snäv bemärkelse?
Socialpolitik i snäv bemärkelse syftar på verksamheter som direkt eftersträvar att påverka det mänskliga välbefinnandet genom att i första hand garantera någon form av social och ekonomisk grundtrygghet för individer och familjer, samt gynna den sociala gemenskapen och inkluderingen.
Exempel på sådan grundtrygghet är möjlighet till inkomstöverföringar i form av exempelvis sociala försäkringar och sociala understöd samt välfärdsservice i form av exempelvis social omsorg och socialt arbete.
Vad finns det för faktorer som påverkar socialpolitikens utformning?
- Politisk stabilitet
- Ekonomiska faktorer
- Sociala faktorer
- Politiska faktorer
- Kulturella faktorer
- Idémässiga faktorer
- Externa faktorer
Vad är välfärdstriangeln?
En triangelformad modell som åskådliggör olika välfärdsaktörer samt deras verksamhetsprinciper.
Vilka välfärdsaktörer finns det i välfärdsaktören?
- Den offentliga sektorn, politiken, staten (befinner sig i toppen av välfärdstriangeln) kännetecknas av att den fungerar i enlighet med politiskt definierade och icke-vinstritade mål reglerade via lagstiftning.
- Marknaden (befinner sig i höger hörn i välfärdstriangeln) handlar om privata entreprenörer, privata företag, som i sin verksamhet är vinstinriktade och som producerar och bjuder ut sina varor eller sjänster enligt marknadsekonomins principer. Verksamheten följer med andra ord marknadskrafterna och styrs därmed av utbud och efterfrågan.
- Familjen (befinner sig i vänster hörn i välfärdstriangeln). Denna aktörsgrupp består av närsamfunden, alltså familj, släkt och vänner. Denna välfärdsaktör både utanför den politiska sfären och utanför den marknadsekonomiska sfären. Det som bedrivs inom denna sfär kännetecknas främst av intimitet, frivillighet och kärlek och tar sig exempelvis uttryck i form av barnskötsel, vård av sjuka anhöriga eller omsorg om äldre anhöriga i hemmet.
- Civilsamhället eller medborgarsamhället (befinner sig i triangelns mitt). Vanligen syftar man på när man talar om civilsamhället är olika allmännyttiga samfund eller föreningar. Det som kännetecknar aktörerna inom detta fält är att de inte är vinstinriktade och leds av principer om allmännytta, kollektivt ansvar samt frivillighet.
Socialpolitikens verksamhetsidé har fyra dimensioner, vilka är dessa?
- Subjektsdimensionen (vem som gör något)
- Policydimensionen (vad det är som görs)
- Objektsdimensionen (vilka socialpolitikens målgrupper är)
- Motivationsdimensionen (vilka motiven för socialpolitiken är)
Vad handlar subjektsdimensionen om?
Subjektsdimensionen handlar om socialpolitikens aktörer, vilket i ett nordiskt sammanhang främst handlar om den offentliga sektorn (staten och kommunerna).
Vad handlar policydimensionen om?
Policydimensionen behandlar de olika formerna av socialpolitiska åtgärder. Policydimensionen innefattar det som vi vanligtvis kallar socialpolitik i vid (utbildning, sjukvård etc.) och snäv (välfärdstjänster och inkomstförsäkringar) bemärkelse.
Vad handlar objektsdimensionen om?
Objektsdimensionen berör frågan om vem som är målgruppen för den socialpolitiska verksamheten. Generellt går det att skilja mellan tre huvudsakliga målgrupper.
- Individer som har ett konstaterat behov som omfattas av selektiva eller behovsprövade insatser.
- Individer som kommer i åtnjutande av förmåner genom någon form av merit såsom att de har en viss arbetsmarknadsanknytning eller inkomst.
- Individer som omfattas av sociala rättigheter i egenskap av medborgarskap eller som invånare i ett land.
Vad handlar motivdimensionen om?
Motivdimensionen handlar om motiven till den socialpolitiska verksamheten. Vi har har att göra med dels själva målsättningarna för socialpolitiken, dels de argument som används för att berättiga denna form av samhällelig verksamhet. Dessa motiv är kontextbundna och varierar över tid i enlighet med de politiska vindarna.
Man kan skilja på fem olika sorters motiv:
* Moralfilosofiska motiv (har historiskt sett handlat om att minska mänskligt lidande och sträva efter social rättvisa).
- Reproduktiva, befolkningspolitiska motiv (har alltid funnits ett intresse att säkerställa reproduktionen av befolkningen och se till så att befolkningen inte minskar).
- Välfärdsideologiska motiv (olika ideologiska uttolkningar av vad som dels är socialpolitikens målsättningar, dels vad staten bör göra för att förverkliga dessa. Exempelvis tenderar liberala kretsar att kopplas samman med individens egna ansvar, medan statens roll vanligen begränsas).
- Sociala motiv (avser socialpolitiken som ett slags garant för social sammanhållningskraft och samhällelig stabilitet. Detta motiv var möjligtvis synligare under 1900-talet när klasskillnaderna var större än idag).
- Ekonomiska motiv (socialpolitik har altid varit intimt förknippad med den kapitalistiska ekonomin).
Vad innebär välfärd?
Den lexikanska betydelsen av välfärd är ungefär lycka, välgång eller social och ekonomisk trygghet. Detta innebär att välfärd i princip handlar om hur bra vi som enskilda medborgare har det och hur tillfredsställda vi är.
Det finns två olika distinktioner inom välfärdsforskningen för att avgöra vad som betraktas som välfärd eller inte.
Den första handlar om huruvida vi ska bedöma välfärd på basis av objektiva kriterier där man utgår från expertis eller politiska bedömningar eller subjektiva bedömningar där angreppssättet utgår från individerna själva.
Den andra distinktionen handlar om huruvida välfärd ska definieras utgående från behov eller resurser. Behov utgår från i hur hög grad människans olika behov uppfylls medan resurser handlar om huruvida individen har tillräckligt med resurser för att kunna leva det liv som hon vill leva.
Välfärden kan även sägas delas in i tre dimensioner (denna modell är utvecklas av Erik Allardt och är inspirerad av Abraham H. Maslow)
- “Att ha” (levnadsnivå), handlar om tillfredsställelsen av såväl materiella som immateriella grundbehov såsom inkomst, bostad, sysselsättning, hälsa och utbildning.
- “Att älska” (gemenskapsdimensionen), handlar om människans sociala behov såsom familjegemenskap, vänskapsband m.m.
- “Att vara” (självförverkligandet), handlar om människans sökande efter meningsfullhet och självförverkligande.
Vad innebär välbefinnande?
Välbefinnande kan sägas vara synonymt med begrepp som välfärd, livskvalitet, livstillfredsställelse eller lycka. Det omfattar både materiella resurser som pengar och förmögenhet och immateriella komponenter som intima relationer, hälsa och sociala nätverk.
Välbefinnande kan definieras som en form av livstillfredsställelse som påverkas av både människans behov och hennes resurser samt hennes kapacitet att utifrån detta skapa ett meningsfullt liv (används ofta som “paraplybegrepp” för att innefatta andra begrepp jämfört med välfärd).
Vad innebär välfärdsstat?
Välfärdsstat avser en stat som kombinerar ett kollektivt ansvar för medborgarnas sociala välfärd med en omfattande demokrati samt en viss nivå av levnadsstandard.
En välfärdsstat kan sägas känntecknas av att statsmakten medvetet används för att reglera marknadskrafterna i åtminstone tre avseenden:
- Att garantera minimiutkomst åt individer.
- Att skapa trygghet genom att reglera sociala risker.
- Att tillförsäkra medborgarna vissa grundläggande tjänster, oberoende av status eller klass.