EPS 8 - Policyprocesser, policy analysis for practice (kap 9-10, Spicker) Flashcards
Vad innebär ‘implementering’?
Implementering är det femte stadiet i policyprocessen och innebär att genomföra. Det är nu som ord går till handling.
Vilka sorters problem kan uppstå under implementeringen?
- Det finns ingen perfekt administration, vilket innebär att implementeringen sällan blir exakt som man teoretiskt förväntade sig.
- Det är en form av byråkrati, inte en armé. Arbetet sker oftast utan direkta order och kommandon av professionella grupper.
Vad kan implementeringen förstås som?
- En strukturell process: Fokus på administration, logiker och arbetsmetoder.
- En politisk process: En skådeplats där olika politiska grupper och intressegrupper tävlar, överväger och förhandlar tillvägagångssätt.
- Policyprocess: Överlappar de två ovan och man ser implementeringen både som en del av policyprocessen och som en egen process.
Varför går ibland inte implementeringen som man har tänkt?
- Praktiska detaljer kan ställa till det (personal, lokaler, tillgänglighet etc.).
- Människor är komplexa varelser.
- Osäker finansiering.
- Bristande informationssystem.
- Traditioner, serviceideologier, “hävd” (ex. tystnadsplikt).
- Politiskt styrda organisationer.
m. m.
Hur analyseras implementeringen?
- Teori om HUR organisationen arbetar. VAD görs? Kan exempelvis ses i formella sammanställningar eller tidigare studier.
- Identifiera implementeringen steg för steg, som en linjär sekvensprocess. Fokus på metoder i och utfall av policyn.
- Se implementeringen som ett system. Finna subsystem i den administrativa processen och hur de förhåller sig till varandra.
Vad är skillnaden mellan policyanalys och processutvärdering?
Policyanalys: VAD uppnår processen?
Processutvärdering: Vad sker under själva implementeringsprocessen? (HUR-frågan)
Vad är viktigt att tänka på vid det sjätte stadiet i policyprocessen, alltså utvärderingen?
Den viktigaste uppgiften när man utvärderar är att komma fram till:
- Vad går fel? Bevis och stöd genom key actors och serviceanvändare.
- Vad kan gå fel? Den mänskliga faktorn, prognoser, Murphys lag. Vad kan göras bättre? Jämföra med andra verksamheter och härma.
Vad innebär summativ utvärdering?
Att man utvärderar en hel process/policy i slutet av själva processen och fokuserar på dess påverkan. Är det i linje med målen? Finns oavsiktliga konsekvenser?
Det finns närmare bestämt två olika sorters utvärderingar som kan göras:
a) Målbaserad utvärdering: Fokus på om policyn nått målet.
b) Målfri utvärdering: VAD gör policyn? (Inte vad den är eller är tänkt att göra).
Vad innebär formativ utvärdering?
Att man utvärderar mellan policyprocessens steg, dvs. en utvärdering av policyns delar.
Vad innebär utvärderingsforskning?
Utvärderingsforskning fokuserar på en åtgärds värde genom att ta hänsyn till effektivitetsindikatorer.
Vilka effektivitetsindikatorer finns det?
Input: Vilka aktiviteter som servicen har erbjudit.
Ex. Arbetsförmedlingen har erbjudit 1000 platser i jobbsökaraktiviteter.
Output: Vad har servicen gjort.
Ex. 800 personer har deltagit i jobbsökaraktiviteter.
Outcome: Vilka förändringar har skett.
Ex. 200 personer har fått jobb efter jobbsökaraktiviteter.
En summativ eller formativ utvärdering svarar på när utvärderingen sker, men vad finns det för exempel på HUR man kan utföra utvärderingen?
- Black box: Jämföra input (vad som erbjudits) och outcome (vad som blev resultatet).
- Benchmarking: Relatera servicen (policyn) med en annan aktörs service som man tycker är “bäst”. Dvs. jämföra sin egen verksamhet med en annan och kanske plocka ut bra delar från den att använda.
- Modelling: Göra prognoser över vad som hade hänt om policyn inte hade funnits.
- Kontrollgrupper: En grupp får, en grupp får inte för att se om policyn är hållbar/användbar. Är vanligt inom medicin men mer ovanlig inom socialt arbete. Dock finns det kritik mot att det inte alltid är etiskt försvarbart.
- Aktionsforskning: Man utvärderar och undersöker processen samtidigt som man beslutar om förändringar. En deltagande istället för distanserad roll för att aktivt kunna påverka och förändra.
Hur kan brukarna användas som en del i utvärderingen?
Det är av all vikt att räkna in brukarna (stakeholders) i sin utvärdering då de har kunskap om hur servicen (policyn) fungerar i praktiken. Klagomål behöver inte vara gnäll utan en väg framåt i utvecklingen.
Vad innebär samtliga policy-moment?
Omvärldsanalys: En policy ska baseras på en omvärldsanalys. Aktörer som är involverade i policyn måste förstå VARFÖR det är viktigt att ta fram en policy på ett visst område och till vilken nytta. Omvärldsanalysen ska stärkas med en trovärdig argumentation så att läsaren förstår nödvändigheten av policyn (handlingsplanen, strategin etc.). Omvärldsanalysen grundar exempelvis på existerande kunskap (forskningsrapporter, artiklar, statistik m.m.) och intervjuer med stakeholders och key actors (viktigt att belysa vilka dessa är, varför de är stakeholders eller key actors samt hur urvalet har gjorts).
- Syfte, delmål, övergripande mål och värden ska kopplas till den övergripande målsättningen för policyn (på ett sätt som går att utvärdera). Syftet är de mål som ska nås och ska därför vara mer precist än övergripande mål. hur kan metoderna bidra till att nå de uppsatta (del)målen? Vilka metoder hade kunnat användas? Varför har man valt de metoder man valde?
- Implementeringen, de metoder som används (från ord till handling) och utvärderingen av policyn kräver fokus på exempelvis HUR-frågan, vad sker? Hur sker saker? Vem gör vad? Hur finansieras verksamheten? Vilka resurser finns att tillgå? Vilka lokaler behövs? Viktigt att vara konkret och övertyga läsaren om behovet av åtgärder inom området. Det är även viktigt för läsarna att veta vem som står till ansvar om policyn inte fungerar.
