Sensorik Flashcards
Vad menas med proprioception?
Behövs för justering av rörelser och är därför viktigt att det sker snabbt tjocka nervfiber används
och regleringen på ryggmärgsnivå. Muskelspole, golgi-senorgan, sträckreceptorer i ledkapseln och
indirekt från annan sensorik, ex sträckning av huden över en led ger oss uppfattning av hur vi
befinner oss.
Viktigt för att man ska kunna använda ”lagom” mycket muskler, ex hålla ett ägg utan att varken
krossa eller tappa det.
Vad gör muskelspolen?
Muskelspole: Nervändar runt intrafusala muskelfibrer känner av muskelns längd. Två typer av fibrer
som känner av statiskt/längden (långsamt anpassad skickar alltid signaler) eller
dynamiskt/förändring av längden (snabbt anpassad endast signaler om en förändring sker).
Primär-afferent muskelspole: A-alfa-fiber med både statisk och dynamisk information.
Sekundär-afferent muskelspole: A-beta-fiber med endast statisk information.
De intrafusala fibrerna styrs av gamma-motorneuron vilka avgör känsligheten. Vid precisions- och
balansrörelser är det bra att öka känsligheten.
Kan initiera en sträckreflex om muskeln sträcks mycket och snabbt.
Vad gör golgi senorgan?
Golgi-senorgan: Känner av tensionen i/kraften på senan och är en lågtrösklad mekanoreceptor. Om
muskeln kontraherar utan att längden förändras känner inte muskelspolen av detta, men då
spänningen i senan ökar känner senorganet av det.
Kan initiera en senreflex om spänningen är hög för att förhindra att senan går av
Hur känner man temperatur?
Har fria nervändar som känner av temperaturstimuli inom ett visst intervall. Vanilloid-receptor är en
typ medan TRP, transient receptor potential är en annan termoreceptor som är G-proteinkopplad.
Vissa TRP svarar även på kemiskt stimuli, ex TRPV1 kan stimuleras av kapseipsin från röd chili, därför
ger chili en brinnande känsla.
<10o C – köld, smärta upplevs via A-δ-fibrer eller nociceptorer. 15-310 C – kyligt, C-fibrer. 36-45o C –
varmt, C-fibrer. >45o C – hetta eller smärta via A-δ-fiber eller nociceptorer.
Dessa axon överkorsar på spinalnivå och andra ordningens neuron går kontralateralt i
spinorthalamiska banan.
Vad gör ruffinis corpussel?
Ruffinis korpuskel: En långsamt anpassad (dvs vänjer sig inte utan skickar konstant stimuli och inte
bara vid förändring) mekanoreceptor som svarar på tryck och sträckning. Ligger i dermis.
Vad gör hårrotsplexa?
Hårrotsplexa: Finns endast i hud med hår då fria nervändar omsluter hårroten. Är snabbt anpassad
(motsvarar Meissner som finns i hårlös hud). Svarar på att håret rör sig.
Vad gör pacinis corpussel?
Pacinian korpuskel/Vater pascini: Lamellerad i djupa dermis. Svarar på tryck och vibration med hög
frekvens.
Vad gör merkels disk
Merkels disk: Merkelceller i epidermis har synaptisk kontakt till en axonkollateral, Merkels disk.
Denna är ytlig och långsamt anpassad. Riktigt av på händer (speciellt fingertoppar), läppar och yttre
könsorgan.
Vad gör meissners korpussel?
Meissners korpuskel: Finns endast i hårlös hud i dermis
papiller. Kan innehålla axonkollateraler från olika nerver, även om detta inte är så vanligt. Är snabbt anpassad och svarar på lågfrekvens vibration. Dessa sensoriska axon är av A-β-typ och kommer att gå ipsilateralt i den dorsala funnikeln för att överkorsa i förlängda märgen.
De som ligger djupt, alltså i dermis, kommer att ha ett
större receptorområde än de som ligger ytligt som har
ett litet receptorområde. De ytliga bidrar till tvåpunktsdiskriminering, dvs förmågan att skilja två
närliggande punkter från varandra.
Vilka nervtrådar känner av smärta och hur?
Fria nervändar/nociceptor: Svarar på vävnadsskadande stimuli, alltså mekaniskt, kemiskt och
temperatur. Är ofta polymodala, dvs svarar på samtliga av de stimulin men vissa är endast ex
mekaniskt stimulerad. Ligger i epidermis (vissa för temperatur i dermis) men även i viscera etc.
A-δ-fibrer ger en snabb, huggande och precist lokaliserad smärta.
C-fibrer ger en långsam, ihållande smärta och ibland även efter stimuli upphört. Dessa axon har
överkorsning på spinalnivå och andra ordningens neuron går upp i spinothalamiska banan
kontralateralt.
Vad har substans P för relation till smärta?
Substans P är en neurotransmittor som vanligen frisätts i ryggmärgen, men för C-fibrer kan dessa
även släppas ut i periferin. Detta kommer påverka olika celler, bla lymfocyter och mastceller som då
degranulerar histamin. Även olika IL och bradykinin (från vävnadsskadan) är svar som ger
inflammation (vasodilatation och rekryterande av immunceller). Det frisatta substans P kan även
påverka närliggande nervändar. Detta ökar känsligheten och inducerar även ett inflammationssvar
(som även den kan ge ytterligare smärta) på att påskynda läkning. Känsligheten för att man ska bli
medveten om att det gör ont och då ”skydda” den skadade kroppsdelen.
Även CRPG kan frisättas med liknande svar. Histamin skapar alltså hyperalgesia, man ökar
känsligheten
