Bakterier

Question 1

Beskriv Bakteriens infektionsförlopp

Answer 1

Bakteriers infektionsförlopp:
Stadie i infektionsförloppet (viktig virulensfaktor)
Associering (slem, kapsel) ->Adhesion (fimbrie, pili) ->Tillväxt -> Invasion (hydrolytiska enzym,
rörlighet) -> Tillväxt i organismen (antibiotikaresistens) -> Bakteriellt försvar mot värdens
immunförsvar (exotoxin, endotoxin, enzymer) ->Spridning

Question 2

Hur skilljer sig mikroorganismer åt?

Answer 2

Mikroorganismer kan delas upp i partiklar (virus, prioner), prokaryota (archaea, bakterier) och
eukaryota (alger, svampar, protozoa). De prokaryota saknar kärna och är generellt sett små till
storleken. Eukaryota har kärna, är ofta större till storleken och har organeller med specialiserade
uppgifter (ex mitokondrien som ”kraftverk”) till skillnad från de prokaryota där alla cellens funktioner
måste finnas utan specialiserade organeller.

Question 3

Hur påverkas bakterier av syre?

Answer 3

Syre: Om bakterier ska kunna leva i en aerob miljö (i närvaro av syre) måste de ha enzym som tar
hand om reaktiva syreradikaler så som superoxidjon och hypoxiradikal. Exempel på enzym är
katalas, peroxidas, superoxid dismutas och superoxid reduktas. Utan enzym som tar hand om de
reaktiva formerna av syre måste baktierien leva obligat anaerobt (helt i frånvaro av syre).
Obligat/strikt aerob – kan endast leva i närvaro av syre. Fakultativt anaerob – kan leva i både
närvaro och frånvaro av syre, men växer bättre i närvaro av syre. Obligat/strikt anaerob – kan endast
växa i frånvaro av syre. Mikroaerofil – tycker om låga nivåer av syre (lägre än vad som finns i luften).

Question 4

Vad menas med Neutralism?

Answer 4

PÅverkar ej varandra

Question 5

Vad menas med Kommensalism?

Answer 5

Gynnas vs påverkas ej

Question 6

Synergism?

Answer 6

Båda arterna gynnas

Question 7

Mutualism

Answer 7

Kräver varandras närvaro

Question 8

Konkurrens

Answer 8

Båda hämmas av varandra

Question 9

Preditation

Answer 9

En gynnas, den andra hämmas

Question 10

Satrofyt

Answer 10

Lever på en död/nedbruten mikroorganism

Question 11

Mesofil

Answer 11

Trivs i medeltemperatur, ca 20-40 grader

Question 12

Halofil

Answer 12

Saltälskande bakterier

Question 13

Psykrofil

Answer 13

Köldälskande

Question 14

Vad finns det för hemolystyper?

Answer 14

färgomslag på blodagarplattor. Alfahemolyserande – Delvis
nedbrutet där hemoglobinet oxideras, ses som grönt på plattan.
Betahemolyserande – En fullständig hemolys där cellys av
erytrocyten sker, ses som ett uppklarnat område runt utstryket.
Gammahemolyserande – Ingen hemolys sker

Question 15

Vad är det ända sättet att döda bakterier och endosporer?

Answer 15

Autoklavera, dvs tryckkokning, är det enda sättet att döda både vegetativa bakterier och
endosporer, då endosporer är mycket tåliga.

Question 16

Hur rör sig bakterier?

Answer 16

Vissa bakterier har förmågan att röra sig mha en eller flera flageller uppbyggda av flagellin (ett
antigen som binder till TLR-5). Rörelsen sker efter fototaxis (rörelse mot/från ljus) eller kemotaxis
med en repellant (rörelse från ett kemiskt ämnes koncentration) eller attraktant (rörelse mot ett
kemiskt ämne).

Question 17

På vilket sätt förökar sig bakterier?

Answer 17

Bakteriernas genom är cirkulärt, fäst till membranet och haploidt. Att genomet är haploidt får
konsekvensen att en mutation direkt slår igenom. Har även extragenomiskt DNA i form av plasmider.
Dessa kodar för fördelaktiga men inga livsviktiga egenskaper, ex toxin, flagell, antibiotikaresistens.
Plasmiderna har en autonomreplikering. Episom är en plasmid med förmågan att sättas in i genomet.
Mobila genetiska element: är DNA-sekvenser med förmågan att förflyttas mellan olika positioner
eller mellan olika DNA-molekyler – plasmid till plasmid eller plasmid till kromosom. IS-element
(insertion sequence). Transposoner kan vara antingen replikativa där de kopieras och förflyttas, eller
konservativa där DNA-segmentet “klipps ut” och sätts in på ett annat ställe. Patogenicitetsöar är ISelement
på var sida om patogena gener, ex gener kodande för toxiner. Dessa används av bakterien
för att styra virulensfaktorer

Question 18

Vad är transformation?

Answer 18

Transformation – Fritt DNA tas upp
från omgivningen och integreras i
genomet. Störst kompetens att ta
upp fritt DNA är under sen
exponentiell fas.

Question 19

Vad är Transduktion?

Answer 19

Transduktion – Virus (bakteriofager)
medierar en DNA-förflyttning genom
injicering av genomet till bakterien.

Question 20

Vad är konjugation?

Answer 20

Konjugation – Överföring av plasmider från F+/donator till F-/mottagare
som kräver cell-cell-kontakt genom könspili. Efter konjugation är båda
baktierierna F+ med förmåga att föra vidare anlaget. Cell-cellkontakten är
känslig och avbryts ofta med en halv, icke-funktionell plasmid som följd.
Konjugation kan även ske av en hel kromosom, dock är det mindre vanligt

Question 21

Hur växer en bakterie?

Answer 21

En generation med celldelning börjar med replikation av genomet
(plasmider replikeras självständigt och ”slumpen” avgör vilka plasmider
som hamnar i vilken dottercell). Cellen elongeras och därefter bildas ett
septum som tillslut skiljer två dotterceller åt.
I renkultur är generationstiden 20 minuter.
Tillväxt för en hel koloni innefattar olika stadier:
Lag-fas: Baktierien hamnar i ett nytt medium och
måste först anpassa sig till miljön.
Exponentiell/Log-fas: Dubblering av antalet
bakterier för var generation, 2n där n = antalet
generationer.
Stationär fas: Konstant antal då lika många dör
som bildas. Här börjar näringen ta slut och toxiner
samt metaboliter bildas.
Död/Deklinationsfas: Fler dör vilket kan bero på
toxiner, näringsbrist, kontaktinhibering mm.

Question 22

Beskriv gramfärgning

Answer 22

Gramfärgning är en färgningsmetod för att särskilja grampositiva och gramnegativa bakterier åt.
Undantag till denna indelning är mykobakterier med vaxskal och mykoplasmas som helt saknar
cellvägg.
Först färgas bakterien blå av kristallviolett. Därefter löser aceton upp membranet hos den
gramnegativa där den blå färgen tvättas ur. Detta sker inte hos den grampositiva vars cellvägg är
tjock och den förblir blå. Safarin tillsätts som röd färg vilket gör den gramnegativa röd till färgen och
den grampositiva lila (Purple = Positive)

Question 23

Beskriv G+ bakterier

Answer 23

Gramfärgas lila.
Uppbyggnad: Den grampositiva bakterien har ett cellmembran
med en yttre, tjock cellvägg. Cellväggen består av
peptidoglykan, teikonsyra och lipoteikonsyra. Repetitiva
disackarider bygger upp peptidoglykanen. Teikonsyran och
lipoteikonsyran är viktiga virulensfaktorer, men räknas inte som
endotoxin.
Cellmembranet är en fritt rörlig struktur medan cellväggen med
sina korsbindningar är fast och orörlig.
Cellväggen bryts ner av lysozym som bla finns i tårar, saliv, mukus. Antibiotika verkar också på
cellväggen. Antibiotika binder till transpeptidaset som bildar korsbindningarna i cellväggen och
förhindrar dess verkan. Balansen mellan normal nedbrytning och syntes av cellvägg rubbas hos
bakterien vars vägg försvagas. Bakterien lyserar.
Grampositiva baktierier saknar pili men har liknande struktur Vissa grampositiva men inga gramnegativa kan bilda endosporer i ogynnsamma
miljöer, tex för hög/låg temperatur, torka, näringsbrist, pH, strålning. Genomet
replikeras och proteinbekläds, sporen får ett dubbelt membran, vattenhalten
minskar och pHt sjunker samt mycket Ca2+ bundet till dipikolinsyra (som normalt
inte finns i vegetativa celler) finns för att stabilisera DNAt. Sporer är extremt
tåliga och endast med autoklavering kan man vara säker på att man dödat
endosporer. Exempel på endosporbildande bakterier är vissa arter av Bacillus och
Clostridium.

Question 24

Beskriv G- bakterier

Answer 24

De gramnegativa bakterierna har ett
innermembran, en tunn cellvägg och ett
yttre cellmembran beklätt med LPS,
Lipopolysackarid. Cellväggen har en
annan typ av korsbindning som ger den
en luftigare struktur än den grampositiva.
Pga yttermembranet som hålls samman
av hydrofoba krafter är dessa bakterier
känsliga för torra miljöer. Därför tillhör de sällan normalfloran på huden utan oftare i mun/svalj,
mag/tarmkanalen och andra fuktiga/blöta ställen.
LPS består av en lipid, Lipid A som fäster LPS vid yttermembranet, Core-polysackaride och ytterst Ospecifik-
sackarid (även kallad O-antigen).
LPS är en stark virulensfaktor och är ett endotoxin. Det är Lipid A-delen som immunretande och via
TLR-4 ger ett cytokinsvar med bla feber och akutfasproteiner.
Gramnegativa kan inte bilda sporer. Vissa har pili.

Question 25

Vad menas med bakterietoxiner?

Answer 25

Toxiner skadar vävnad/värd och kan vara endotoxiner (LPS) från cellväggen som ”utsöndras” passivt,
eller exotoxiner som produceras och utsöndras ”medvetet” av bakterien. Toxinerna kan verka även
utan levande cell, alltså är ex mat där endast bakterierna dött inte ”säker”.
Vissa toxiner har olika specificitet/målorgan, ex neurotoxiner (nervsystemet), enterotoxiner (tarm)
och hepatotoxiner (lever).
AB-toxiner är en grupp toxiner med två delar, B-delen som binder till målcellen och A-delen som är
den reaktiva delen som orsakar skada genom att verka enzymatiskt. Funktionen hos A-delen kan
variera men kan bla innebära ADP-ribosylering där ADP binds till olika nyckelproteiner i cellen. Med
ADP bundet är målmolekylen irreversibelt inaktiverat. Ex kolera, difteri och stelkramp har AB-toxin.
Membranförstörande toxiner förstör värdens membran mha porer eller ett fosfolipas som ger ett
instabilt membran som kollapsar.
Superantigen är en typ av toxiner som har förmågan att koppla samman TCR och MHC klass-II utan
antigen. Detta kan ge ett autoimmunt immunsvar.

Question 26

Beskriv normalfloran

Answer 26

Alla har en normalflora och den varierar från individ till individ. Normalfloran är viktig för att
konkurrera ut patogena bakterier. De har även andra funktioner, ex i tarmen där de kan bryta ner
fibrer, bilda vitaminer eller hjälpa kroppen att ta upp de vitaminer som finns i födan.
Normalflorebakterier kan även bilda gas (framför allt i tarmen) eller luktämnen (i tarmen och på
huden som ger svettlukt).
En konvergerande normalflora är en liknande normalflora som finns hos familjemedlemmar eller
personer som lever nära tillsammans. Transienta bakterier är tillfälliga bakterier som kan överleva
men inte föröka sig. De residenta bakterierna är de som kan föröka och kolonisera sig.
Kroppens skydd mot patogena bakterier är – På huden: mekanisk nötning, normalflora, låg
temperatur, svagt surt pH och näringsfattig miljö. – I munhålan: mekanisk nötning, saliv med salt,
enzymer(ex lysozym, laktoperoxidas), normalflora, flöde av vätska. – I magsäcken: flöde av vätska,
saltsyra som ger ett lågt pH. – I tarmen: Normalfloran är viktig, flöde av vätska/avföring, sekret och
sekretoriskt-IgA.