Lunga Flashcards

1
Q

Hur räknas minutvolym ut?

A

Andningsfrekvens*titalvolym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är VT?

A

Tidalvolymen, volymen för ett andetag. Vilovolym ca 500ml

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur stor är viloandningen?

A

ca 12-25 b/m vilovolym ca 500ml

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är IRV?

A

Inspiratorisk reservvolym. ca 3,1 för män och 1,9 för kvinnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är ERV?

A

Expiratorisk reservvolym

ca 1,2 för män och 0,7 för kvinnor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur påverkar kroppsläge ERV?

A

Påverkas av kroppsläge. Störst stående och minst liggandes.
Beror på gravitationen. Diafragman får mindre hjälp och bukpartiet trycks mot lungorna. Compliance ökar och återfjädring minskar och risken för att lungorna kollapsar ökar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är RV?

A

Residualvolym. Luft vi inte kan andas ut. Ca 1,2L

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är VC?

A

ERV+VT+IRV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är TLC?

A

VC+RV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är FEV1?

A

Max forcerad utandning under 1 sekund. Lågt värde vid obstruktiva sjukdomar ex kol och astma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är FVC?

A

Forcerad expiratorisk volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är PEF/MEF?

A

Peak expiratory flow, maximalt utandningsflöde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är dynamisk spirometri?

A

Mått på volymer och ger ingen info om gasutbyte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka felkällor finns vid dynamisk spirometri?

A

Tekniken hos patienten, sluter inte tätt kring munstycket, felkalibrerad maskin eller att försöksledaren inte peppar till maximal prestation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är Dead space?

A

Luft i den konduktiva sonen utan gasutbyte. Ca 150/100ml.

Även i alveolen men gasutbytet sker inte fullt ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en shunt?

A

sker pga anastomoser mellan bronkiala kapillärer mellan system och pulmunära kretsloppet.
Syrefattigt blod från systemkretsloppet blandas med syreriktblod och minskar syresättningen i blodet som går tillbaka via vv. pulmonares

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är compliance?

A

Hur eftergivlig lungan är. Motsats till återfjädring.
Högst i basen då alveolerna är tätt packade och kan således expandera mycket.
I apex är de redan expanderade och kan expandera mindre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Beskriv Surfaktanten

A

Kommer från typ 2 pneumocyter.
Minskar ytspänningen
Har en hydrofob och en hydrofil del
Består av fosfolipider och proteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur påverkar ytspänningen lungan?

A

Ger 2/3 av återfjädringen.

1/3 kommer från elastiska fibrier

20
Q

Vilka muskler ger inandning i vila?

A

75% diaphragma, 25% intercostalis externus

21
Q

Vilka muskler ger utandning?

A

Inga. Kommer från återfjädring av ytspänning och elastiska fibrer

22
Q

Vilka muskler ger forcerad inspiration?

A

Scalene, sternocleid masteodeus, trapezius, pectoralis minor

23
Q

Vilka muskler ger forcerad expiration?

A

Mukmuskulatur och m intercostalis internus

24
Q

Hur styrs andningen?

A

Från medulla oblongata med viljestyrning från hjärnan.
I medulla finns en dorsal respiratorisk grupp DRG (inspiratoriskt centra) som kontrollerar andningen vid passiv andning.

VRG, Ventral respiratorisk grupp (expiratoriskt centra)
Styr forcerad utandning.

Finna andra centran som bestämmer rytm och begränsar inandning

25
Q

Hur påverkar proprioreceptorer andningen?

A

Kan stimulera till ökad inandning vid muskelarbete som förhindrar hypoxi

26
Q

Hur påverkar kemoreceptorer andningen?

A

Reglerar andningen.
Finns i medulla oblnigata
Känner av H+ och PCO2
Perifiert finns de i aortabågen och vid carotis bifurkationen som hänner av H+, PO2 och pCO2

27
Q

Hur optimeras gasutbytet?

A

Optimeras mha: stor area, tunna barriärer, skilt systemiskt
och lungkretslopp samt externt (luft) och internt flöde (blod)
som bibehåller gradienten för utbyte.

28
Q

Hur styrs gastransportets flöde?

A

Flödet beror av: Koncentrationsgradienten och därmed även
trycket (som enligt Boyles lag beror av varandra) samt
Diffunderingskapaciteten som i sin tur beror av två
egenskaper hos ämnet – molekylärvikten och lösligheten i
vatten, och två egenskaper hos barriären – arean och
tjockleken. Observera att detta skiljer sig dels mellan olika
delar av lungan men även under andningscykeln (ex att vid
inspiration när lungan är expanderad är barriären tunn och arean större).

29
Q

Vad begränsar syteupptaget?

A

Både syre och koldioxid är normalt perfusionsbegränsade, dvs de hinner nå jämvikt under tiden
blodet passerar i kapillären. Ekvilibrium nås normalt vid en tredjedel av sträckan i vila – stor
diffusionskapacitetsreserv. Dock kan flödet femdubblas (då CO kan öka 5 ggr under arbete) och
jämvikt uppnås ändå trots att tiden i kapillären minskar – detta beror på att kärlen vidgas vilket ger större diffusionsyta men även djupare andning vilket
expanderar lungan mer och ger en tunnare barriär.

30
Q

Hur transporteras syre?

A

2% löst i blodet, 98% med HB

31
Q

Hur är Hb uppbyggt?

A

Hb är en tetramer med 4 heme och 4 globinkedjor.
hos den vuxne 2 α-kedjor och 2 β-kedjor.
Hemegruppen består av 4 pyrrol som bildat en
porfyrinring med järn bundet i mitten. Då endast Fe2+
kan binda syre och Fe3+ bildas spontant till
methemoglobin behöver den röda blodkroppen
enzymet methemoglobinreduktas för att åter få det
tvåvärda järnet.
HbF (Hb hos foster) och myoglobin har högre affinitet
till syre för att kunna ta upp syre från blodet.

32
Q

Hur binder och släpper Hb O2?

A

Det är Hb’s Tensed-state med låg affinitet vid få bundna syre och Relaxed state med hög affinitet vid
många syre bundna som ger den sigmoidformade kurvan.
Förskjutning av kurvan kan ske åt höger i de metabolt aktiva vävnaderna av sänkt pH, ökad
temperatur och ökat CO2 – detta släpper av mer syre. Förskjutning åt vänster sker i lungan av ökat
pH, sänkt temperatur från luften och minskat CO2 – då plockas mer syre upp.
Även 2,3-DPG (difosfoglycerat) minskar affiniteten för syre (produkt från RBK).

33
Q

Beskriv Haldaneeffekten

A

Haldane effekten: Oxygenerat blod har minskad förmåga att bära koldioxid medan deoxygenerat
blod har en ökad förmåga att transportera koldioxid.

34
Q

Beskriv Bhoreffekten

A

Bohr effekten: Hb’s affinitet för syre beror av pHt och koldioxidkoncentrationen.

35
Q

Hur transporteras Co2?

A

Koldioxid: Kan transporteras i många olika former: fysikalist löst som CO2, HCO3
- eller bundet tillkarbaminogrupper ex Hb eller albumin (minimala delar kan finnas som karbonat eller kolsyra).

För transporten av koldioxid är RBK viktigt, plockar upp ca 90 % av koldioxiden i vävnaderna.
Transporteras i RBK i form av HCO3

  • och bundet till Hb (karbaminogrupper) vilket gör Cl-
    /HCO3
    -
    utbytaren i plasmamembranet, Hb (dels som buffert men även för karbaminogrupperna) samt
    karboanhydras viktiga faktorer för koldioxidtransporten.
36
Q

Hur skilljer sig dissociationskurvan mellan O2 och CO2?

A

Koldioxid har en brantare dissociationskurva vilket gör att en liten tryckskillnad (40 mmHg i arteriellt
till 46 mmHg i venöst) gör stor skillnad i hur mycket koldioxid som är bundet.

37
Q

Vart tar man vanligtvis blodgaser?

A

Tas i artärer, vanligen a. radialis. Normala syremättnaden minskar med åldern och ju längre från
hjärtat man kommer.

38
Q

Hur pestäms PaCO2?

A

bestäms av ämnesomsättningen (det som tillkommer) och hur mycket man ventilerar (det man
gör sig av med). Om ämnesomsättningen dubblas måste även ventilationen göra det för att vara i
balans -> ventilationen är därför ett mått på ämnesomsättningen.

PaCO2= (Ämnesomsättning/ventilation)*k

39
Q

Hur bestäms PaO2?

A

PaO2 bestäms av den alveolära ventilationen, alveolärt PCO2 och det metabola behovet men även om
man använder glukos eller fett som energikälla.

40
Q

Beskriv ventilation-perfussionen i lungan

A

Ventilation-perfusion
I apex är blodet något mer syresatt då kvoten är över ett.
Dock gör gravitationen så att apex är både sämst
ventilerad och perforerad.
Lungbasen är något mindre syresatt men har å andra
sidan både hög perfusion och ventilation.
Trycket och därmed perfusionen ändras i kärlen med
systole och diastole vilket påverkar ventilationperfusionsmatchningen.
Största möjliga perfusion: i lungbasen, under inandning
och systole.

41
Q

Om ventilationen/perfussionen blir störd kan en shunt uppstå. Vad är det?

A

Ventilations/perfusionsstörning
Shunt: Alveolen är perforerad men inte ventilerad. Detta gör att blodet inte syresätts -> lokal hypoxi
och syrefattigt blod går tillbaka till hjärtat. Då sker en hypoxisk vasokonstriktion, vilket är det
motsatta mot vad som sker i resten av kroppen där en vasodilatation sker för att tillgodose
syrebehovet. Blodet omdirigeras till välperforerade alveoler istället. Detta för att man ska få ett
bättre utbyte och kunna syresätta blodet.

42
Q

Om man får en störning i ventilation/perfussion kan man få en alveolär dead-space ventilation. Vad är det?

A

Alveolär dead-space ventilation: Alveolen är dåligt perforerad. Inget gasutbyte sker och alveolen
beter sig som konduktiv zon. Trycken för gaserna i blodet kommer att närma sig atmosfärtrycket,
vilket betyder att PCO2 närmar sig 0 mmHg. Detta leder till en lokal respiratorisk alkalos (tänk kemisk
jämvikt – då man ventilerar ut koldioxid förskjuts jämvikten). Den lokala alkalosen orsakar en
bronkiolär sammandragning – luften omdirigeras.

43
Q

Vad är Equal Pressuse point?

A

EPP Equal pressure point. Den nivå i luftvägsträdet där trycken tar ut varandra, trycket utifrån är lika
stort på luftvägen som det inifrån (alltså lateraltrycket). Oralt om EPP har luftvägarna en tendens att
kollapsa, vilket dock motverkas över de broskbeklädda delarna.

44
Q

Vad är lateraltryck?

A

Lateraltryck – Gasens tryck mot luftvägsväggen. Kan förenklas med att gasmolekylernas kollision
mot luftrörens väggar blir färre när deras hastighet blir större, och ju högre flöde desto större
tryckfall. Lateraltrycket håller luftvägarna öppna.
Kraftig hostning eller liknande: Hög flödeshastighet/acceleration av luften får lateraltrycket att falla i
luftvägen, men även det interthorakala trycket kommer även att stiga – Dynamisk kompression. Då
förändras förhållandet mellan krafterna som vill stänga och hålla öppna luftvägarna (EPP ”sjunker” i
bronkiolträdet) och luftvägen kan kollapsa. Detta förhindras dock i de broskbeklädda delarna av
luftvägarna.

45
Q

När sker det största tryckfallet?

A

Mekanismen bakom slutna läppar/sugrör: Det största tryckfallet sker vid det största motståndet.
Med slutna läppar eller när man andas genom ett sugrör kommer det största motståndet ligga där 
tryckfallet sker vid munnen vilket ökar trycket i luftrören och minskar tendensen för kollaps i de
nedre luftrören eftersom EPP hamnar högre upp i bronkträdet, där brosk finns och förhindrar en
kollaps. Kan liknas vid en ”flaskhals-effekt” eller trafikstockning.

46
Q

Beskriv lungans embryologi

A

Embryologi
I v. 4 bildas en respiratorisk diventrikel ur framtarmen som elongeras och förgrenas. Endodermet ger
upphov till epitelet och körtlarna medan mesodermet ger upphov till bindväv, brosk, muskulatur och
lungsäcken (viscerale och parietale). Under utvecklingen är retinol viktigt.
I v. 16 har den konduktiva zonen utvecklats och i v. 16-26 utvecklas den respiratoriska zonen. Från v.
20 börjar surfaktant produceras men först i v 26-28 i tillräckliga mängder. Mycket förtidigt födda barn
får ofta surfaktant tillsatt.