BEN, BROSK och BENBILDNING Flashcards
Vad är brosk?
Brosk är avaskulärt (saknar blodförsörjning genom kärl), men mycket GAG i förhållande till kollagen
tillåter diffusion. Består av lacunae/kondroplaster med kondrocyter. Det är kondroblasterna som
utsöndrar matrix.
Isogen grupp – delade celler som ännu inte separerats av matrix. Perikondrium – tät bindväv som ger
upphov till nya kondroblaster(saknas på ledbrosk).
Tillväxt kan ske appositionellt – nytt brosk utanpå, eller interstitiellt – nybildning inom befintligt
brosk. Begränsad kapacitet till reparation pga avaskuläriteten, immobiliteten och begränsad förmåga
till proliferation.
Vad är hyalint brosk?
Hyalint brosk: Den vanligaste broskformen som är med i endokondral benbildning, på ledytor, delar
av revbenen, trachea mm. Kollagen främst typ II, multiadhesiva glykoproteiner och proteoglykan – aggregat med GAG, de viktigaste är hyaluronsyra, kondrotinsulfat och keratansulfat. GAG är
negativt laddat och binder gärna upp vatten.
Vad är elastiskt brosk?
Elastiskt brosk: Likt hyalint brosk men innehåller även elastiska fibrer. Finns endast på 3 ställen i
kroppen (alla börjar på E): External ear/ytterörat, epiglottis och Eustachian tube (hörselgång).
Vad är fibröst brosk?
Fibröst brosk: Blandning av tät bindväv och brosk (saknar därför perikondrium) och består av både
fibroblaster och kondrocyter. Har rikligt med både kollagen typ I (typiskt för bindväv) och typ II
(typiskt för brosk). Är bra stötdämpare som motstår deformation under stress. Finns i bla discus
intervertebrae, symphysis pubis och artikulära diskar (ex meniskerna i knät).
Vad är Ben?
Ben är bindväv som är mineraliserad med kalciumfosfat i form av Ca10(PO4)6(OH)2,
hydroxyapatitkristaller. Finns i formerna kompakt eller trabekulärt/spongiöst ben. Benmatrix består
av hydroxyapatit, fosfat, kalcium, kollagen typ I, grundsubstans och glykoproteiner.
Ytterst finns ett periosteum med yttre fibröst lager och ett inre cellulärt lager med
osteoprogenitorceller (ger upphov till osteoblaster). Håligheterna i ben och trabeklerna kläs av
endoosteum (likt periosteum fast på insidan).
Blodkärl och nerver kommer in genom foramen nutrient.
Vad är kompakt ben?
Kompakt ben: När det är moget är det organiserat i
lameller. Lamellerna kommer byggas på utifrån och in
(med cutting och closing zone). I mitten finns Haverska
kanaler innehållande blodkärl och tvärgående Volksmanns
kanaler. Osteocyterna håller kontakter via gap-junctions
från canaliculi.
Vad är spongiöst ben?
Spongiöst ben: Ordnas i trabekler. Saknar Haverska
kanaler. Är lamellärt som moget, där lamellerna byggs på
utifrån till skillnad från det kompakta benet.
Vad gör osteoblaster?
Osteoblaster: Från mesenkymala stamceller. Den
sekretoriska cellen producerar osteoid (omineraliserat
benmatrix) och bli en oesteocyt eller bli en bone-liningcell
(en vilande osteoblast).
Vad gör osteocyt?
Osteocyt: När cellen är omgiven av matrix. Finns i
lacunae/osteoplaster. Svarar på mekanotransduktion. Kan vara vilande, bildande eller resorbtiva.
Vad gör osteoklaster?
Osteoklast: Har ett hematopoetiskt ursprung (från GMP-celler) och är
multinukleär.
RANK uttrycks på den omogna osteoklasten och behöver binda till RANKLigand
på stromaceller för att kunna aktiveras och fusionera. OPG utsöndras från
osteoblasten och binder till RANKL och hämmar därmed inbindning av RANK
och aktivering av osteoklasten. Vissa T-lymfocyter kan under inflammation
uttrycka RANKL och därmed stimulera osteoklaster och nedbrytning.
Hur remoddeleras benen?
Remodulering av ben sker helt efter belastningen – Wolffs lag, tjockast ben där det behövs. En
balans krävs, uppbyggnad = nedbrytningen.
Nedbrytningen är viktig för reglering av kalciumnivåerna i blodet. Calcitonin vill sänka blodets
kalciumnivåer och därför byggs mer in i benet. PTH, parathyroideahormon utsöndras vid för låga
nivåer av kalcium och kommer därför stimulera osteoklasterna och nedbrytning.
Remodelleringen styrs även av andra
hormoner, främst av GH (tillväxthormon)
och könshormoner. Minskat östrogen leder
till ökad nedbrytning och osteoporos ex hos
kvinnor i/efter klimakteriet.
Osteoklaster bryter ner och ”tuggar sig
framåt” i cutting-cone. Resorptionstunneln
som bildats kommer fyllas av blodkärl med
vilka osteoblaster kommer. De kommer att
bygga på med osteon i lameller, utifrån och
in, i closing-cone som sedan mineraliseras.
Detta bildar de koncentriska osteonen.
Hur fungerar intramembranös benbildning?
Mesenkymala celler aggregeras och differentierar till osteoprogenitorceller som blir osteoblaster.
Osteoid börjar procuceras som sedan mineraliseras. Kärl växer in. Detta sker i bla skallbenet, käken,
delar av clavicula.
Är först icke-lamellärt/omoget ben
som sedan lamelleras, dvs blir moget
ben.
Endokondrinal benbildning är vaddå?
Mesenkymala celler aggregeras och differentierar till kondroblaster. En broskmall av benet bildas. Vid den framtida diafysen bildas en benmanchett vilket får de innanliggande broskcellerna att kalcifiera sitt matrix. Detta tillåter inte diffusion och de dör näringsbrist. Innan dess utsöndrar de VEGF, vascular endothelial growth factor kärl växer in – Primärt ossifikationscenter. Med blodet kommer osteoblaster som börjar producera benmatrix. Senare växer även kärl in i epifyserna – Sekundärt ossifikationscenter. Bildas först icke-lamellärt/omoget ben. Med remodulering av benet blir det lamellärt, dvs moget.
Vad gör tillväxtplattan?
Det är epifysplattan som ser till att man fortsätter växa på längden. Sluts vid puberteten och
tillväxten och slutning styrs av könshormoner.
Reservcellszonen: Ingen cellulär proliferation.
Proliferationszon: Proliferation där cellerna organiseras i
kolumner ser ut som myntrullar. Producerar kollagen
och andra broskmatrixproteiner. Det är denna
proliferation som förlänger benet!
Hypertrofizon: Cellerna hypertrofierar och brosket
kalcifieras. Detta inte tillåter diffusion närings och
syrebrist. Detta gör att de utsöndrar VEGF vilket
stimulerar kärlinväxt.
Kalcifieringszon: Cellerna börjar degenereras och går i
apoptos.
Resorptionszon: Det kalcifierade brosket är i direkt
kontakt med benmärgshålan och bildar kalcifierade
broskspiculae. Här invaderar blodkärl, som är källa till
osteoprogenitorcellerna vilka differentierar till
osteoblaster
Vilka faser genomgår en frakturläkning?
Inflammation
Reparering
Remoddulering
Beskriv Inflammationsfasen
Inflammationsfas: Våldet ger blödning och en inflammation startas. Att en inflammation startas är
viktigt då det triggar läkningsprocessen, bla med PDGF, TGF-B och VEGF som utsöndras. Hematomet
blir ett granulom i slutet av inflammationsfasen. Varar i ca 4 dagar.
Beskriv Reparationsfasen
Reparationsfas: En mjuk brosk-kallus bildas, mängden som bildas beror på stabiliteten. Dennabildar en hård benkallus genom endokondral benbildning till omoget
(icke-lamellärt) ben. Intramembranös benbildning sker i mitten av benet. Fagocyter ”städar upp” döda celler.
Beskriv remodduleringsfasen
Remoduleringsfas: Det omogna benet remoduleras till lamellärt ben (cutting och closing cone oesteon), vilket tar månader till år. Den beniga kallusen tas bort av osteoklaster. Det finns även direkt benläkning, och då är det endast ”vanlig” remodulering som sker. Dock måste glappet vara mindre än 0,001 mm, vilket i princip aldrig är fallet.
Vad gör en fibrös led?
Fibrösa leder
Har liten eller ingen rörlighet. Består av tät, oregelbunden bindväv och saknar synovialhåla. Exempel:
suturer, syndesmoser (ex art tibiofibularis distalis) och membrana interossea (antebrachii och cruris).
Vad gör broskleder?
Broskleder
Liten eller ingen rörlighet och saknar synovialhåla. Exempel synkondros (epifysiella tillväxtplattan)
och symfys (intervertebraldiskarna, symfysis pubis).
Hur fungerar en synovialled?
Synovialleder
Har en synovialhåla vilket ger rörelsefrihet. Ledytorna täcks av brosk för att minska friktion och
dämpa stötar.
Ledkapseln – yttre fibröst lager av främst bindväv kopplat till periostiet och ett inre synovialmembran
som utsöndrar ledvätska. Ledvätskan minskar friktion, är stötabsorberande och verkar som
diffusionsmedel. Glykoprotein minskar friktion medan proteinkomplex och hyaluronsyra minskar
slitage.
Även andra ligament kan stötta leden, antingen extrakapsulära (vanligast, ex lig collaterale
fibulare/tibiae) eller intrakapsulära (ex lig. cruciatum anterior/posterior).
Bursor finns för att minska friktionen.
Vad finns det för typer av synovialleder?
Olika typer av synovialleder:
Glidleder: Är biaxiala, dvs har två frihetsgrader. Exempel: art. intercarpal, art. intertarsal.
Gångjärnsleder: Är uniaxiala, dvs har en frihetsgrad. Exempel: art. humeroulnaris, IP-led.
Vridleder: Uniaxial, en frihetsgrad. Exempel art radioulnaris.
Äggled/Ellipsoidled: Biaxial, två frihetsgrader. Exempel MCP-led.
Sadelled: Biaxial, två frihetsgrader. Exempel TMC-led (trapeziometacarpal-led).
Kulled: Triaxiell/multiaxiell, tre frihetsgrader. Exempel art. glenohumerale, art. coxae.
Hur kan en glidled röra sig?
Glidleder: Är biaxiala, dvs har två frihetsgrader. Exempel: art. intercarpal, art. intertarsal.
hur kan en gånggärnsled röra sig?
Gångjärnsleder: Är uniaxiala, dvs har en frihetsgrad. Exempel: art. humeroulnaris, IP-led.
hur kan en vridled röra sig?
Vridleder: Uniaxial, en frihetsgrad. Exempel art radioulnaris.
Hur kan en äggled röra sig?
Äggled/Ellipsoidled: Biaxial, två frihetsgrader. Exempel MCP-led.
Hur kan en sadelled röra sig?
Sadelled: Biaxial, två frihetsgrader. Exempel TMC-led (trapeziometacarpal-led).
Hur kan en kulled röra sig?
Kulled: Triaxiell/multiaxiell, tre frihetsgrader. Exempel art. glenohumerale, art. coxae.
