Reumatologi Flashcards

0
Q

Vilka är tecknen på artrit?

A

Ömhet, rodnad, svullnad, värmeökning, nedsatt funktion/stelhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
1
Q

När på dygnet är reumatologiska sjukdomar värre? Hur blir symptomen när man rör på sig?

A

Värst på morgonen, blir bättre vid rörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka autoantikroppar kan man mäta vid misstänkt RA och hur bra är de?

A

RF: sensitiv=60-75%, specificitet=74% (SLE, sjögren, HepC etc)
Anti-CCP: sensitiv=som RF, specificitet>95%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Var sitter typiskt artriterna vid RA-debut?

A

Smålederna, handleder. Ofta symmetriskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är det nya RA-kriterierna?

A

Artrit (mer poäng för SMÅ leder), Serologi (RF, anti-CCP), Akutfasreaktanter (SR,CRP), Symptomduration (</> 6 v).
Diagnos 6/10 p.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Utredning vid RA?

A

RA-kriterier (status o labb), röntgen av händer o fötter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Röntgenfynd vid artrit?

A

Usurer, lednära urkalkningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Behandling vid RA?

A

NSAID, lågdos-Metotrexat, Folacin, lågdos-Steroider, intraartikulära steroider, kost, träning. RÖKSTOPP!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är viktigt att tänka på vid Metrotrexatbehandling av RA?

A
LungRTG innan (kan orsaka pneumoni, utgångsbild).
Kan inte ges till: gravida, svårt lungsjuka, leversjuka.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka tillägg till behandling av RA kan man göra?

A

Remicade, Humira, Mabthera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är artros?

A

Degeneration av brosk, inflammation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

RTG-fynd vid artros?

A

Broskreduktion, osteofyter, subkondral skleros.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Behandling av artros?

A

NSAID + svag opioid, paracetamol, fysisk träning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är spondylos?

A

Artros i kotpelaren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är psoriasisartrit?

A

Psoriasis själv eller hos förstahandssläktning. Ledinflammation/artrit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är ankyloserande spondylit?

A

Ont>3 mån, värk o stelhet i ländryggen, nedsatt rörlighet i bröstkorg, sakroilit o förbeningar i lig på RTG, inflammation/ödem på MR. HLA B27.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är typiskt ihophängande med ankyloserande spondylit?

A

Psoriasis, reaktiv artrit, aortaklaffsinfektion, fibros, IBD, irit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka är spondartriterna?

A

Psoriasisartrit och ankyloserande spondylit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Behandling av spondartriterna?

A

NSAID, lokala steroider, sjukgymnastik, ev TNF-hämmare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är reaktiv artrit?

A

Uppstår 1-4 veckor efter infektion i tarm/urogenitalia (ex. yersinia, klamydia). Stegrat CRP, gott AT.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Diagnos o behandling för reaktiv artrit?

A

Serologi/odling.

NSAID, lokala steroider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka är spondylartriterna?

A

Psoriasisartrit, ankyloserande spondylit, reaktiv artrit, enteropatisk artrit (Cronhs, UC)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad har spondylartriterna gemensamt?

A

NEG RF o a-CCP, ofta HLA B27, assymmetriskt, irit, IBD.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är borreliaartrit? Diagnos, behandling?

A

Knän, ev erytema migrans. Ig-serologi, PCR ledvätska, Doxycyklin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är septisk artrit?

A

Är alltid detta till motsatsen bevisats! Ilsket lokalstatus, hög feber, allmänpåverkad, hög SR, LPK, superhög CRP.
Sprids ofta hematogent, eller direkt (stick, trauma).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Diagnos o behandling av septisk artrit?

A

Odla ledvätska, blod, sår, urin, sputum.
Ledpunktion för analys: LPK, kristaller, mikroskopi, odling.
IV-bredspektrum AB, sköljdrän.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är akut gikt?

A

Akut insättande monoartrit, ofta stortån, svår värk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Diagnos o behandling av akut gikt?

A

S-urat, påvisa uratkristaller i ledvätska.

NSAID, lokala steroider, po steroider, Kolkicin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är sarkoidosartrit?

A

Bilat fotledsartrit, erytema nodosum, bilat hiluskörtlar.

Beh: NSAID, steroider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka reumasjd är typiskt akuta?

A

Septisk o reaktiv artrit, gikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka reumasjd är typiskt subakuta?

A

Nydebuterad kronisk ledsjukdom, borreliaartrit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilka reumasjd är typiskt kroniska?

A

Alla kroniska ledsjd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka reumasjd är typiskt episodiska?

A

Gikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilka reumasjd är typiskt mono?

A

Gikt, septisk artrit, borreliaartrit, spondartrit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vilka reumasjd är typiskt oligo?

A

Debuterande RA, psoriasisartrit, ankyloserande spondylit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilka reumasjd är typiskt poly?

A

RA, psoriasisartrit, Sjögrens, SLE.

36
Q

När ska man misstänka systemsjukdomar?

A

Oklar sjukdomsbild, infektion o malignitet är utesluten, fynd från olika organsystem.

37
Q

När ska antikroppar tas?

A

Vid konkret misstanke om sjd!

38
Q

Vilka frågor kan hjälpa vid misstanke om systemsjukdom?

A

Mun- eller genitalsår, håravfall, solkänslighet, serositer, penier, sena missfall, hudutslag, muskelsvaghet, sväljningssvårigheter, näsblod, sår på fingertoppar, nästäppa, andningssvårigheter, hosta.

39
Q

Vad är SLE?

A

Systemisk lupus erytomatosus.

40
Q

Vilka riskfaktorer finns för SLE?

A

Kvinna, rökning, hormoner, LM, genetiskt predisponerad, UV-ljus, infektioner (EBV, CMV).

41
Q

Vad behöver man ha i kriterie för SLE?

A

Minst 4, varav 1 immunologiskt o 1 kliniskt.

42
Q

Kliniska kriterier för SLE?

A

Kutan lupus, oral/nasal sår, alopeci, synovit i minst 2 leder, serosit, krea/prot/RBC-cylindrar i njurar, neurologi, hemolytisk anemi, leukopeni, trombocytopeni.

43
Q

Immunologiska kriterier för SLE?

A

ANA, Anti-dsDNA, Anti-Sm, lågt komplement, Coombs test, Antifosfolipidantikroppar.

44
Q

Vilka organsystem påverkas vid SLE?

A

Rörelseapparaten, hud- och slemhinnor, blodet, hjärta, lungor, njurar, hjärnan.

45
Q

Hur påverkas rörelseapparaten vid SLE?

A

Artralgier, artriter, tenosynoviter. Ofta småleder o migrerande.

46
Q

Hur påverkas hud och slemhinnor vid SLE?

A

Alopeci, fjärillsexantem, diskoida utslag, smärtsamma munsår, solkänslighet.

47
Q

Vilket blodbild kan ses vid SLE?

A

Hemolytisk anemi, trombocytopeni, leukopeni.

48
Q

Hur påverkas hjärta och lungor vid SLE?

A

Serositer: pleurit, perikardit, endokardit, myokardit, alveolit.

49
Q

Hur påverkas njurarna vid SLE?

A

Glomerulonefrit (högt krea, proteinuri, RBC-cylindrar).

50
Q

Hur påverkas nervsystemet vid SLE?

A

Oro, depression, migrän, epilepsi etc.

51
Q

Vilka antikroppar kan man mäta vid SLE?

A

ANA (ospecifik).

Anti-dsDNA, Anti-Sm (specifik för SLE).

52
Q

Behandling av SLE?

A

Anpassa till svårighetsgrad o organsystem! NSAID, antimalariaLM, kortison, azatioprin, biologiska LM, cytostatika. Undvik sol, sluta röka, motionera.

53
Q

Vad är antifosfolipidsyndrom?

A

APS. Finns som isolerat tillstånd eller del i SLE. Får mkt tromboser, trombocytopeni, sena missfall pga mikrotromboser. Ofta recidiv.
Beh: antitrombotisk.

54
Q

Vad är Sjögrens syndrom?

A

Kronisk inflammation i exokrina körtlar.
Primär: ensam.
Sekundär: tsm m annan inflammatorisk sjd, ex. RA

55
Q

Symptom vid Sjögrens syndrom? Andra tillstånd m samma symptom?

A

Ögontorrhet, muntorrhet.

LM-biverkning, diabetes, strålning eller operation i området.

56
Q

Utredning vid misstänkt Sjögrens syndrom?

A

Ak: SSA, SSB, läppspottkörtelbiopsi (lymfocytinfiltrat), blodstatus, glukos, krea.
Schrimers test: < 5 mm av ögonpappret blir blött
Salivationstest: < 1,5 ml/15 min (ej rökning eller gummi senaste dygn)

57
Q

Vilka andra symptom finns på Sjögrens syndrom?

A

Artraligier, artriter, nervengagemang, hypergammaglobulinemi, purpura.

58
Q

Behandling av Sjögrens syndrom?

A

Tårersättning (ögondroppar, gel till natten), saliversättning (spray, T, tuggummi, ska innehålla FLOUR!), kost-red-tandvård.
NSAID vid artriter.

59
Q

Vad ska man tänka på om en kvinna m Sjögrens syndrom blir gravid?

A

Antikroppen SSA går över placentan och kan orsaka fosterdöd genom hjärtblock. Beh: dexametason.

60
Q

Vad är systemisk skleros?

A

Ovanlig, kronisk sjukdom m okänd genes. Fibrotisering av hud, underhud o blodkärl. Raynauds fenomen.

61
Q

Vad är raynauds fenomen?

A

Färgförändringar i fingrar: Vit->Blå->Röd

62
Q

Vilka indelningar av systemisk skleros finns det?

A

Primär: vita fingrar sen tonåren, inte lika illa.
Sekundär: om även tummen är involverad.
Diffus: bål, extremiteter, inre organ (ex njure), sämre prognos.
Begränsad: till armbågar/knän, endast ansikte. CREST: calcinos, raynaud, esofagusdysmortalitet, sclerodaktyli, teleangiektasier.

63
Q

Utredning vid misstänkt systemisk skleros?

A

ANA-prov, EKO, EKOG, lungRTG, spirometri, njurutredning.

64
Q

Vad är sclerodaktyli?

A

Del av begränsad systemisk skleros: stram o förtjockad hud över fingrar, svårt att sträcka o böja.

65
Q

Vad är karpmun?

A

Delfenomen i systemisk skleros, förtjockad hud runt munnen, svårt att gapa.

66
Q

Vad är subcutan calcinos?

A

Del av begränsad systemisk skleros: kalkinlagningar under huden, synligt på RTG.

67
Q

Behandling vid systemisk skleros?

A

Symptomatisk,, ex. kärlvidgande (glycerylnitrat) mot raynaud.

68
Q

Vilka myositer finns det? Skillnad?

A

Polymyosit/dermatomyosit: proximala muskler.

Infusionsmyosit: distala muskler.

69
Q

Symptom på myosit?

A

Muskelsvaghet (ibland svalgengagemang), B-symptom, hud, lungor, ibland malignitet.

70
Q

Vilka hudsymptom ses vid myosit?

A

erytem, heliotropt exantem (blålila kring ögonen), gottrons papler (röda, hudförtjockade knogar).

71
Q

Vilka är B-symptomen?

A

Trötthet, viknedgång, sjukdomskänsla/feber/nattliga svettningar.

72
Q

Utredning vid misstänkt myosit?

A

MR (se inflammation), CK, EMG, muskelbiopsi (lymfocyter o atrofi)

73
Q

Behandling av myosit?

A

Kortison, sjukgymnast, ev. metotrexat.

74
Q

Vilka är småkärlsvaskuliterna?

A

GPA, MPA, Churg-Strauss, Henn- och Schönline purpura, urtikariell vaskulit, kryoglobulinemisk vaskulit, kutan leukocytoklastisk vaskulit.

75
Q

Allmänna symptom för småkärlsvaskuliter?

A

ANCA, feber, viktnedgång, sjukdomskänsla, organspecifika.

76
Q

Symptom på GPA?

A

Inflammation i mun, näsa, bihålor, öron. Engagemang av ögon, njure. Patologiska lungor. Granolumatös.

77
Q

Symptom MPA?

A

Njurengagemang, leder, lungor, hud, nervsystem, hjärta. Fibrinoid nekros.

78
Q

Symptom EGPA?

A

Astma, migrerande i lungor. Eosinofilt.

79
Q

Symptom Henn- och Schönline purpura?

A

Palpabel purpura, ont i magen, ofta barn. Granulocyter.

80
Q

Symptom kryoblonulinemisk vaskulit?

A

Hud, palpabel purpura, njurar, leder, NS, hepato- splenomegali, lymfadenopati. Pos RF, immunoglobulindepositioner. (Associerad m myeloproliferativa sjukdomar eller HepC)

81
Q

Symptom urtikariell vaskulit?

A

> 16å, palpabel purpura, makropapulära utslag, debut under behandling. Granulocyter.

82
Q

Vilka är medelkärlsvaskuliterna?

A

PAN, Kawasaki.

83
Q

Vad är PAN?

A

Polyarteritis nodosa. Viktnedgång, ont i testiklar, myalgi, bullösa utslag, hypertoni, feber, neuropati. Kortison.

84
Q

Vad är Kawasakis?

A

<5å, röda ögon, feber, svårt dricka. Gammaglobulinbeh.

85
Q

Vilka är storkärlsvaskuliterna?

A

Temporalis arterit, Takayasusvaskulit.

86
Q

Vad är temporalisarterit?

A

> 50å, HV, skaplömhet, SR>50, nedsatt temporalispuls, synrubbning. Biopsi m jätteceller eller UL m halo. Viktigt m ögonläkarbedömning! Ofta tsm m PMR. Kortison.

87
Q

Vad är PMR?

A

Polymyalgia reumatika. Ofta tsm m temporalis arterit. Äldre pers, stelhet, ömhet, värk i proximala muskler, sjukdomskänsla. Högre kortisondos.

88
Q

Vad är Takayasusarterit?

A

Ffa kvinnor<40åå. Nedsatt puls på hals/övre extremiteter, claudocatio i armar, HV, kalla/bleka händer. Ansträngningsutlösta symptom. Blåsljud, olika BT. Kortison, ev. metotrexat.