Regelstyrt beteende, RFT Flashcards
Typer av regler, RFT
Fogning: Lätt att se fördelen, både beteende och konsekvens specificeras i den verbala regeln (om du gör si, så kommer du att få det).
Spårning: En regel följs för att dess A-B-C också överensstämmer med verkligheten. Genom många exempel på beteende i närvaro av en viss antecedent, som ger en viss konsekvens, så växer regelns trovärdighet (”alla gånger jag har satt på mig jackan har jag blivit varm”).
Vidgning: Regler som följs utan att de står i direkt kontakt till de konsekvenser som specificeras. Konsekvenserna kan vara långsiktiga och abstrakta. Påverkas av vilka tidigare regelföljande som har etablerats och av kulturen.
När blir regler problem, RFT
När regler leder till problem
Det mest uppenbara och mest dokumenterade problemet med regelföljande hos människor rör en okänslighet för kontingenser. När regler styr istället för faktiska kontingenser (alltså, kontextuella förutsättningar och premisser, typ), reglerna ”kör över” kontingenserna. Vi kan fortsätta att bete oss utifrån en regel och förvänta oss en viss konsekvens av det, och vi kan fortsätta även om konsekvenserna inte inträffar, för att regeln säger det, för att det är ”rätt”.
Fogning och kliniska problem, RFT
Fogning: Blir problematiskt om det inte är kontextuellt kontrollerat på ett rimligt och fördelaktigt sätt (Ex: ”Om du vill bli omtyckt av dina jämnåriga ska du gå runt och slå dem”). Det kan leda till generaliserad fogning vilket kan ha förödande konsekvenser. Att vara fast i generaliserad fogning gör att det inte finns någon känslighet för direkta konsekvenser av beteende, utan de enda konsekvenserna som betyder något blir de som kontaktas via andra människor. Personens lycka blir helt avhängig på om den blir tillräckligt bekräftad av andra eller inte (t.ex. gör bara aktiviteter andra tycker är roliga). ”Other reinforcers that would need tracking to be contacted are blocked”.
Spårning
Spårning: Blir problematiskt då regler som på kort sikt överensstämmer med verkliga konsekvenser tillämpas på lång sikt, då konsekvenserna kan vara annorlunda. T.ex. vid social ångest med regeln ”jag kan inte gå ut för då får jag ångest” på kort sikt blir negativt förstärkt, men på lång sikt blir skadligt. Individen spårar då inte de långsiktiga destruktiva konsekvenserna.
Vidgning
Vidgning: När det interagerar med fogning och spårning gör det att okänsligheten för föränderliga kontingenser ökar. Ju mer abstrakta de kontrollerande konsekvenserna är, desto svårare är det att få direkta konsekvenser att påverka beteende.
o Exempel: Upplevelsen av ett särskilt beteende eller mående står i direkt kontrast till det man upplever vara sitt livsmål: att må bra. T.ex. då så ställs att vara ledsen i direkt motsats till att ha ett bra liv. Den relationella ramen bestämmer att vara ledsen går stick i stäv med det som man tänker är viktigt i ens liv. Då vidgas det till att ”jag får inte vara ledsen”. En regel blir ”att undvika att vara ledsen”. Det kan då styra beteende och bli negativt förstärkt då ledsenheten undviks, samtidigt som det ”är den rätta saken att göra” då den överensstämmer med ens regler.
o Vidgning ligger på så vis i nära anslutning till antaganden.
o Minnen, tankar och känslor kan också bli föremål för undvikande. De kan bli verbalt relaterade till naturligt hotfulla situationer (US) en varit med om. Det kan förvärras av vidgning då regler som har etablerats deklarerar att också tankarna, minnen, känslorna är inkompatibla med ett rikt liv (kulturellt inlärt). Så länge som att ha ”ett rikt liv” är positivt förstärkt så blir minnena, tankarna, känslorna som är kopplade till US än mer aversiva. Detta leder till känslomässigt undvikande. Ju mer avancerad förmågan till relationellt responderande blir, desto fler ”events” kommer in i de relationella ramarna med andra funktionella stimuli. Ju mer undvikande, desto mer blir individen blockerad från beteenden som är långsiktigt positivt förstärkta, och det leder på sikt till ett sämre liv.
RFT vs inlärningsteoretiskt perspektiv
Här tillför alltså RFT förklaringsvärde bortanför inlärningsteori. En persons agerande kanske inte enbart kan förstås utifrån förstärkare. En individ kan faktiskt gå genom ett helt liv och vara ”blind” för vissa naturliga, positiva och adaptiva förstärkare, då den har regler som ”kör över” faktiska kontingenser. Förmågan att kunna vidga regler och generalisera är en del av att vara människa och leder till mycket gott, men kan också bli förödande när det går snett.
Exempel från Ramnerö: En hund känner smärta kanske mer intensivt i stunden. Människan kan sätta den i relation, veta att den går över. Däremot kan människor också vara rädd för att smärtan ska stanna kvar, eller komma tillbaka, och kanske börja undvika smärta. Vi kan minnas smärta och bli ledsna, eller förvänta oss smärta i framtiden och blir rädda eller ledsna. Det visar hur vidgning, eller det mänskliga relaterandet, kan vara på gott och ont.