Insomni Flashcards
Modell för insomni
Insomni. Etiologi
Miljömässiga förändringar, fysiska eller mentala hälsotillstånd (cancer, menopaus, depression, interpersonella konflikter mm) kan leda till insomni.
Sårbarhetsfaktorer; Sover ”lätt”, Bekymrad över hälsa, Förhöjning i autonomt nervsystem, Ökad ämnesomsättning
Utlösande faktorer: Akut stress, sjukdom, konflikter och förändringar i miljön
Symtom på insomni
Nattliga symtom under 1 månad: Svårt somna på kvällen Nattliga uppvaknanden Brist på återhämtning efter sömn
Dagsymtom under 1 månad: Nedsatt funktion eller stark oro på grund av sömnbesvären Klinisk bedömning: intervju, sömnhistoria, dagtid funktion, samsjuklighet, sömndagbok.
Vidmakthållande
När väl insomnia etableras upprätthålls den via vidmakthållandefaktorer (betingning av att sovplatsen ej förknippas med sömn utan stress ex). Uppmärksamhet på ljus, ljud, negativa tankar om sömn mm. Det är de pågående negativa tankarna om sömn och maladaptiva copingstrategier som vidmakthåller insomnin.
Insomni, kliniska verktyg
Sömndagbok = vanligast kliniskt verktyg. Sömnmönster och dagtidssymtom under 1-2 veckor. Inte titta på klockan! Människor tenderar att underskatta sin sovtid och överskatta tiden för att somna och uppvaknande. Standardiserat formulär: Insomnia Severity Index: (ISI)
Insomni, KBT-behandling
Psykoedukation
Fysiologiska sömnfakta
Sömnrestriktion
Minska tid i säng till faktiska sömntiden och sedan vidare justeringar
Stimuluskontroll
Minska beteenden som är inkompatibla med sömn och reglera rutiner för sömn
Avslappning
Fysiologisk och av mental karaktär
Sömnhygien
Justera livsstils- och miljöfaktorer
Kognitiv omstrukturering
Identifiera, utmana och ersätta icke-fungerande kognitioner
Sömnrestriktion
- Rationalen bakom sömnrestriktion bygger på att överdriven tid i sängen utan att kunna sova leder till insomni.
- Metoden innebär att begränsa tiden i sängen så att lätt sömnbrist uppstår.
- Sömnrestriktionsbehandling inkluderar också att klienten för en sömndagbok.
- Minska tid i sängen till faktisk sömntid.
Sätt fast antal timmar, men inte mindre än fem timmar. Rent praktiskt är det lättast att skjuta på tiden för sänggående och gå och lägga sig senare. Målet är att maximera “soveffektiviteten” till runt 85%, dvs att man sover 85% av den tid man ligger i sängen.
- Sovtid/tid i säng = sömneffektivitet. Förändra med 15-30 min per vecka. Terapeuten tittar på utvecklingen 1 gång/vecka.
Stimuluskontroll
- Rationalen bakom stimuluskontroll är att det har uppstått en respondent inlärning (conditioning) mellan sängen, sovrummet, tid att gå till sängs och beteenden som oro,frustration och oförmåga att somna. Syftet med stimuluskontroll är att förändra denna koppling.
- andra steget i behandlingen efter sömnrestriktion.
- varva ner innan du går och lägger dig, gå till sängs endast om du är sömnig (inte vad klockan visar)
- gå upp ur sängen om du inte kan somna om inom 15 minuter
- gå upp vid samma tid på vardagar och helger
- undvik långa tupplurar under dagen
- undvik att titta på klockan.
- använd sovrummet enbart för sömn och sex
Respondent inlärning: Sovrum och säng associerad med vakenhet, frustration och grubblerier vs. med sömn och återhämtning
Operant inlärning: T.ex. varva ner innan du går och lägger dig, gå till sängs endast om du är sömnig (inte vad klockan visar), gå upp ur sängen om du inte kan somna om inom 15 minuter, gå upp vid samma tid på vardagar och helger, undvik långa tupplurar och att titta på klockan
Insomni, avlsappningsterapi
Avslappningsterapi: progressiv muskelavslappning, passiv avslappning, meditation mm. Mål är att ta bort sömnstörande fysiologiska faktorer som spänning i kroppen och/eller kognitiv arousal.
Sömnhygien
Sömnhygien: Skapa god sömnmiljö och förutsättningar för sömn – temperatur, mörker, inget kaffe/alkohol på em/kväll, träna på dagen, inte äta sent. Används sällan som primär intervention, utan ihop med annat.
Insomni, övriga behandlingsmetoder
Kognitiv terapi:
Adressera oro/ruminering, uppmärksamhetsbias för sömnrelaterade hot, ohjälpsamma idéer kring sömn, missuppfattningar kring sömn och dagaktiviteter, användandet av säkerhetsbeteenden som upprätthåller ohjälpsamma uppfattningar om sömn. Man arbetar med ovanstående kognitioner både under dagen och natten.
