Prov "Människan del 1" Flashcards
Förklara vad som menas med cell?
En cell är den minsta enhet av liv och grunden för allt levande.
Att det finns olika typer av celler?
Alla levande organismer är uppbyggda av celler, vi är uppbyggda av celler med olika funktioner - t.ex nerv-, köns-, muskel- och skelettceller. Cellernas uppgift beror på dess utseende.
Förklara vad som mena sms den vävnad, organ och organsystem?
Vävnad - Likadana celler med samma uppgift bildar vävnad. Vår kropp är uppbyggd av många olika slags vävnader med olika utseende och uppgifter, t.ex täckande vävnad bilder hudens och slemhinnornas yttersta lager och muskelvävnad bildar skelett-, hjärt- och glatt muskulatur.
Organ - Flera olika typer av vävnader bildar tillsammans organ. Vårt hjärta består t.ex av hjärtmuskelvävnad, nervvävnad och blodkärl.
Organsystem - När flera organ samarbetar bildar dem organsystem, t.ex blodomloppet som består av hjärta, blodkärl och blod. Alla samspelar tillsammans, hjärtat är ett organ men det är inte isolerat utan utan samverkar med blodet och hjärnan.
Beskriva några olika typer av vävnader?
Kroppens vävnader kan delas in i fem grupper; Epitelvävnad, Stödjevävnad, Nervvävnad, Muskelvävnad och Blod.
Epitelvävnad?
Epitelvävnad finns på kroppens ytor, både på insidan och på utsidan. Epitel som hud och slemhinnor skyddar olika vävnader och organ. Epitel kan också suga upp näringsämnen. Tarmens epitel är ett exempel på det. Epitel kan även ta emot olika signaler för syn, lukt, smak och hörsel.
Stödjevävnad?
Stödjevävnadernas viktigaste uppgifter är att stödja, skydda och hålla ihop olika delar av kroppen. Det finns olika sorters stödjevävnad: Benvävnad som bygger upp vårt skelett, broskvävnad som är både hållfast och böjlig, fettvävnad som fungerar som en energireserv och bindväv som är både stark och elastisk.
Nervvävnad?
Hjärnan, ryggmärgen och nerverna består av nervvävnad. Nervvävnaden innehåller nervceller och så kallade gliaceller. Nervceller kan bilda nervsignaler. Nervsignalerna leds vidare till andra nervceller eller till olika muskler. På det sättet skickas information mellan hjärnan och olika delar av kroppen. Nervcellerna har därför långa utskott som når långt ut från cellen. Utskotten kan vara över en meter långa. Utskotten kallas axon.
Muskelvävnad?
Kroppen innehåller tre sorters muskelvävnad:
- Skelettmuskler bygger upp de stora musklerna som finns i till exempel armar och ben.
- Hjärtmuskler bygger upp hjärtat.
- Glatta muskler finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen.
Cellerna i muskelvävnaden är långa. De kallas för muskelfibrer. Muskeln blir kortare när muskelfibrerna drar ihop sig. Då uppstår kraft och rörelse.
Blod?
Blod innehåller en flytande grundsubstans som kallas plasma. Blodet innehåller också flera olika sorters celler. En typ av celler är de röda blodkropparna. De transporterar syre i kroppen. I blodet finns också olika sorter av vita blodkroppar som deltar i immunförsvaret, och blodplättar som hjälper till att levra blodet.
Redogöra för viktiga organ i kroppen?
Huden är kroppens största och tillhör även en av de viktigaste organen i kroppen. Huden är det organ som skyddar kroppen mot omvärlden. Vårt hjärta är ett av de viktigare organen i vår kropp. Det är hjärtat som pumpar ut blod i blodkärlen som transporterar syre och näringsämnen till cellerna som de behöver för att kunna utföra sitt arbete. Hjärnan , även kallad evolutionens kronjuvel, är den mest komplexa struktur som vi känner till. Den mänskliga hjärnan vägen runt 1,5 kilo och har mer än 100 miljarder nervceller som vardera kan skicka signaler till tusen andra celler med en hastighet av 300 km i timmen. Hjärnan är vår öppning till världen, kroppens styrcentral och generatorn för tankar, drömmar och idéer.
Redogöra för vilka olika organsystem som det finns i kroppen?
Ett av kroppens organsystem är bl.a andningssystemet som består av luftvägarna och lungorna. Respirationssystemet eller andningssystemet är det organsystem hos organismer som för syre till lungorna och som i gengäld producerar koldioxid och en liten mängd syre, i det som kallas för ett gasutbyte eller andning.
Blodomloppet består av hjärtat, blodkärlen och blodet. Hjärtat är transportsystemet i din kropp, då den pumpar ut syresatt blod i kroppen genom artärerna (röda). Blodet leds tillbaka till hjärtat genom venerna (blåa) för att syresättas på nytt i lungorna. Blodet transporterar också näringsämnen, hormoner, avfallsprodukter med mera.
Utsöndrings systemet består av njurarna, urinvägarna och urinblåsan. Njurarna och urinvägarna är viktiga för att kroppen ska kunna rena blodet och göra sig av med ämnen som inte behövs, så kallade restprodukter. Restprodukterna lämnar kroppen med urinen. Urin bildas i njurarna.
Andra organsystem i kroppen är:
- Matspjälknings systemet
- Nervsystemet
Redogöra för hudens uppbyggnad?
Huden är indelad i tre stycken lager; Överhud, Läderhud och Underhud.
Överhud - Överhuden är den yttersta synliga delen av huden och är på de flesta delarna av kroppen mindre än en mm tjock samt fungerar som en slityta. De yttersta cellagren i överhuden kallas hornlager och består av döda och förhornade celler. Det gör att huden är motståndskraftig mot frätande ämnen och nötning. Överhuden består av platta celler i flera skikt, så kallat flerskiktat plattepitel.
Hornlagret - Hornlagret är överhudens yttersta skikt och består av döda, förhornade platta celler. Den är mycket mjuk och smidig. Skiktet är även vattentät, som är mycket viktigt för landlevande djur och människor, vilket annars skulle torka ut. Dess vattentäta förmåga beror på att det finns massor av fettceller mellan de platta cellerna. Dessa celler nöts bort allteftersom när vi rör föremål, då dem ständigt ersätts av nya celler underifrån som bildas i tillväxtlagret. Cellerna fylls med ett hornämne (keratin), som är ett hårt protein och dör innan de når hudens yta. På utsatta ställen sker cellandningen snabbare och hornlagret blir tjockare t.ex vackor i händerna, handflator och fotsulor.
Tillväxtlagret - I tillväxtlagret bildas överhudens celler.
Läderhuden - I läderhuden finns gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur.
Sinnesceller - En sinnescell har en specifik uppgift.
Svettkörtel - Svettkörtlarna mynnar på hudens yta i små porer.
Talgkörtlar - Talgkötlarna utsöndrar talg (fett) som gör hornlagret mjukt och smidigt, plus att det skyddar det mot kemikalier och infektioner.
Hårsäck - I hårroten finns det celler som bildar hårstrån = hornämnen som skjuts upp genom en hårkanal. Våra hårstrån beror på hårsäcks utseende. När vi blir kalla eller rädd får vi gåshud. Detta beror på att hårsäckarna är förbundna med små glatta muskler som kan dra i hårstråna. Hårresningen medför att pälsen blir tjockare, vilket gör att den isolerar bättre.
Hårstrå - Hårstråna byts ut med 3 månaders mellanrum. Vår hårfärg beror på ett färgämne i hårroten, men som minskar när vi blir äldre och gråhåriga.
Underhuden - Underhuden innehåller många fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande.
Underhudsfett - Underhudsfett består av fettceller, och fungerar som ett skydd, ett isolerande lager och en energireserv.
Redogöra för hudens uppgifter?
Huden har många viktiga funktioner men bl.a:
- Fungera som ett skydd mot bakterier, virus frätande ämnen och nötning, stötar och slag, utrotning, kemiska ämnen/kemikaler och skydd mot uv-ljus pga pergamentet.
- Ett väldigt viktigt sinnesorgan när det gäller känsel (beröring, en människas välmående), kyla och värme, smärta och tryck som vi reagerar på.
- Reglerar och hjälper oss att hålla kroppstemperaturen och vätskebalansen på rätt nivå, förhindrar att vi förlorar för mycket vätska. Ungefär en femtedel av all vätska kroppen gör sig av med utsöndrar genom svettning och avdunstning.
- bildar D-vitamin med solens hjälp.
- Lagrar vätska och fett.
- Signalerar till omgivningen, till exempel genom att rodna när man blir generad.
Förklara vad som sker i överhuden?
Överhuden - Överhuden sitter fast i den underliggande läderhuden genom ett så kallat basalmembran. På basalmembranet ligger hudcellerna tätt ihop i flera skikt. Cellerna i de djupast liggande skikten delar sig ofta för att ersätta celler som slits på hudens yta. De nybildade cellerna förs upp till ytligare skikt efter hand som de åldras, och nya celler bildas intill basalmembranet. Hornämne, eller keratin, lagras i de åldrande cellerna. De yttersta cellagren består av döda och förhornade celler, som kallas hornlager.
I de understa cellskikten av överhuden finns celler som innehåller färgämne, pigment. Cellerna kallas melanocyter. Pigmentet i cellerna skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålning. När pigmentcellerna utsätts för solljus blir man mörkare - man blir solbränd. Det beror på att mer pigment bildas för att skydda kroppen från den ultravioletta strålningen. I vårt yttersta hudlager finns inga blodkärl, den får sin näring och syre istället från läderhuden.
Förklara vad som sker i läderhuden?
Läderhuden - Läderhuden består av bindväv, som innehåller gott om fibrer av proteinerna kollagen och elastin. Därför är läderhuden både stark och elastisk, vilket medför att huden kan töjas över leder och muskler då vi rör oss. Med åldern minskar antalet elastiska fibrer, och huden blir därför slapp och rynkig. Om man solar mycket förstörs en del av de elastiska fibrerna och huden åldras snabbare. Det finns gott om blodkärl i läderhuden som tillför syre och näringsämnen, och för bort restprodukter. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. I läderhuden finns också lymfkärl, känselkroppar, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Det finns olika sorters känselkroppar, och de reagerar på olika känselintryck som beröring, tryck, värme och kyla. I huden finns också fria nervändar som reagerar på smärta. De olika impulserna leds sedan av nerver till hjärnan.
