Ortopedi

Question 1

Vad orsakar reumatoid artrit?

Answer 1

En autoimmun ledsjukdom. Är en ärftlig sjukdom men påverkas även av miljöfaktorer tex rökning och levnadsvanor.

Question 2

Vad är patofysiologin bakom RA?

Answer 2

Immunförsvaret börjar angripa kroppens egna vävnader. De vita blodkropparna går till attack på leder och senor → inflammation. Inflammationen gör att leden blir vätskefylld, svullen, öm och varm.

Inflammationen börjar oftast i ledkapselns vävnad och pågår detta under en längre tid kan den skada olika delar i och runt om leden. Inflammerade senor och muskler kan hamna i obalans och försämra rörligheten eller felställda leden.

Question 3

Vilka symtom finns vid RA?

Answer 3

Trötthet och allmän sjukdomskänsla
Ledstelhet främst på morgonen
Symmetrisk smärta
Negativ livskvalitet och arbetsförmåga
Ospecifika smärtor och ömhet i leder, muskler och ledsvullnad
Funktionsnedsättning och rörelsesvårigheter på grund av felställningar
Inflammation i muskelfästen och mjukdelar
Nedsatt handstyrka och grip kapacitet.
Halsrygg instabilitet

Question 4

Hur ställs diagnosen RA?

Answer 4

Beskrivning av symtom, sjukhistoria, hereditet
Ledstatus, röntgen, ultraljud och blodanalyser

Question 5

Hur behandlas RA?

Answer 5

Läkemedel
Antiinflammatoriska och smärtstillande
DMARD (disease modifying antireumatic drugs) - målet är att uppnå fullständig remission av den inflammatoriska processen.
Biologiska immunhämmande läkemedel

Kirurgi
Synovektomi → preventiv operation som avlägsnar delar av den inflammerade synovialhinnan
Artrodese - steloperation
Artroplastik - konstgjord led

Icke Farmakologisk
Fysioterapi, arbetsterapi
Fysikalisk behandling: bad, värme, massage, olika behandlingar
Skydd av olika slag, tex ledskydd, speciella skor, gånghjälpmedel

Question 6

Hur går läkningsprocessen av ett ben till?

Answer 6

Hematomfas - inflammation sker
Hematom (blåmärke) uppstår på grund av en blödning i frakturen. Inflammatoriska celler samlas och stimulerar läkningen med olika tillväxtfaktorer → död vävnad resorberas

Revaskulariseringsfas - mjuk callus bildas
Mjuk callus bildas runt frakturen. Hjälper till att stabilisera benet för att underlätta läkningen

Callusbildningsfas - mjuka callusen förkalkas
Den mjuka kallusen omvandlas sedan successivt till en hårdare kallus av broskliknande vävnad som ger mer stabilitet. Detta hårda brosk blir sedan till riktigt ben. Benändarna har kopplats ihop igen men benet är fortfarande svagt.

Remodelleringsfas - Benet anpassas och omformas så att det ser ut och fungerar som det gjorde innan skadan. Tar längre tid men benet återfår till slut sin ursprungliga form.

Question 7

Traumatisk fraktur

Answer 7

Onormal belastning på ett normalt skelett

Question 8

Stressfraktur

Answer 8

Små frakturer som kommer efter upprepad stress på det benet

Question 9

Patologiska frakturer

Answer 9

Tex osteoporos, normal belastning på ett skelett som är försvagat pga sjukdom

Question 10

Högenergivåld

Answer 10

Fordonsskada, högt fall, kastad av motorfordon, oskyddad trafikant

Question 11

Lågenergivåld

Answer 11

Fall i samma plan

Question 12

Sluten fraktur

Answer 12

Huden är intakt

Question 13

Öppen fraktur

Answer 13

Huden är öppen, sår

Question 14

Intra artikulär

Answer 14

Fraktur på diafys eller metafys

Question 15

Extra artikulär

Answer 15

Fraktur i en ledyta (epifys)

Question 16

Kompressionsfraktur

Answer 16

Benen har tryckts ihop

Question 17

Slit fraktur

Answer 17

En liten bit av benet är av

Question 18

Komminut fraktur

Answer 18

Splitterfraktur

Question 19

Flerfragmentsfraktur

Answer 19

Benet har gått sönder i flera bitar, mer komplex och svårare att läka

Question 20

Tvåfragmentsfraktur

Answer 20

Benet har gått i två delar

Question 21

Dislocerad

Answer 21

Kan vara sidoförskjuten, vinkel förskjuten, förkortad eller rotation förskjuten

Question 22

Odislocerad

Answer 22

Ingen felställning

Question 23

Luxationsfraktur

Answer 23

Ledhuvudet tappar kontakten med ledpannan, går ut led.

Question 24

Stabil fraktur

Answer 24

Ben fragmenten klias mot varandra så att benet förblir stabilt och går att belasta

Question 25

Instabil fraktur

Answer 25

Fragmenten är rörliga mot varandra

Question 26

Infraktions fraktur

Answer 26

Kompressionsfraktur i periostet (ingen riktig fraktur linje). Är helt stabila

Question 27

Pilbågs Fraktur

Answer 27

Benet blir deformerat, pressas tillbaka till normalform

Question 28

Greenstickfraktur

Answer 28

Endast ena sidan av benet knäcks. Man knäcker även andra sidan som behandling

Question 29

Reposition

Answer 29

Återställande av läge

Question 30

Fixation

Answer 30

Bibehållande av läge

Question 31

Artros

Answer 31

Brosk och benvävnad i lederna bryts ner

Question 32

Komplikationer vid fraktur

Answer 32

Atrofier Trombos Infektion Fördröjd läkning Felställningar Compartment syndrome

Question 33

Vad orsakar en höftledfraktur?

Answer 33

Oftast ett fall

Question 34

Vad är patofysiologin bakom en höftledsfraktur?

Answer 34

En fraktur i huvudet av höftbenet kan skada blodkärlen → caputnekros eftersom det endast finns en ingång till dessa blodkärl. Blir det en väldigt delokaliserad cervikalfraktur kan man behöva byta huvudet eller hela höftbenet för att undvika detta.

Question 35

Vad är symtomen vid höftledsfraktur?

Answer 35

Förkortat utåtroterat ben Rörelsesmärta Öm över ljumske Belastningssmärta

Question 36

Hur diagnostiseras höftledsfraktur?

Answer 36

Förkortat utåtroterat ben Smärtor ner i knät Röntgen - ev MR

Question 37

Hur behandlas en cervikalfraktur (genom lårbenshalsen?

Answer 37

collum spikar/skruvar (långa skruvar) används vid mindre dislokation. Protes används vid stor dislokation, risk för nekros

Question 38

Hur behandlas petrokantär fraktur (nedanför lårbenshalsen?

Answer 38

Glidskruv och platta Kort märgspik

Question 39

Hur behandlas en subtrokantär fraktur (i övre lårbenet)?

Answer 39

Lång märgspik

Question 40

Vilka komplikationer kan uppstå vid höftledsfraktur?

Answer 40

Infektion Dålig/sen/icke läkning Caputnekros Obehag av skruvar Proteslossning Blodproppar vid mycket förhindrad rörelse (sängliggande)

Question 41

Hur orsakas en radiusfraktur?

Answer 41

Det sker oftast vid fall, framåt där man tar emot sig med rak arm.

Question 42

Vad är patofysiologin vid radiusfraktur?

Answer 42

Innebär att strålbenet (radius) bryts strax ovanför handleden, även armbågsbenet kan omfattas samt strålbenet kan brytas på flera olika ställen.

Question 43

Vilka symtom uppkommer vid radiusfraktur?

Answer 43

Smärta Deformering av handled Nedsatt rörlighet Svullnad och missfärgning

Question 44

Hur diagnostiseras radiusfraktur?

Answer 44

Palpation av puls samt kapillär återfyllnad i nagelbädden Röntgen

Question 45

Hur behandlas en radiusfraktur?

Answer 45

Konservativ (icke kirurgisk) behandling Gips efter reponering (återställning av läge) Operation Stift (små sift) Volar platta (en platta) Ex Fix (benet i ställning utanför)

Question 46

Vilka komplikationer kan uppstå vid radiusfraktur?

Answer 46

Påverkan på nervus medianus som försörjer tumme, pek-, lång- och halva ringfingret med känsel. Ruptur av EPL, tummens långa böjsena CRPS - Komplext regionalt smärtsyndrom, ett långvarigt smärttillstånd med perifer neuropatisk smärta

Question 47

Vad orsakar höftledsartros?

Answer 47

Inte helt klarlagt. Men kan vara primär, alltså åldersbetingad. Eller sekundär, alltså efter skada Intraartikulär fraktur eller efter sjukdom

Question 48

Vad är patofysiologin bakom höftledsartros?

Answer 48

Nedbrytning av det normala ledbrosket. Det blir tunnare och skörare → sprickor uppstår → mer friktion mellan ledytorna. Är sannolikt medfött eller mekaniskt (utsatt för mekanisk påverkan under lång tid).

Question 49

Vad är symtomen på höftledsartros?

Answer 49

→ Värk I vila Belastning På natten Oftast i ljumske, lår eller knä → Stelhet → Nedsatt rörlighet och funktion

Question 50

Hur diagnostiseras höftledsartros?

Answer 50

Röntgen där man kan se → Sänkt ledspringa → Osteofyter → Skleros → Subchondrala cystor → Deformering

Question 51

Hur behandlas höftledsartros?

Answer 51

Analgetika / NSAID Sjukgymnastik Ergonomi Gånghjälpmedel Operation

Question 52

Artrodes

Answer 52

Steloperation av led

Question 53

Artroplastik

Answer 53

Ersätta hela eller delar av en led

Question 54

Skillnaden mellan artrit och artros

Answer 54

Artrit = ledinflammation artros = brosk och vävnad bryts ner

Question 55

Caputnekros

Answer 55

Vävnadsdöd i ledhuvudet vid bruten höft

Question 56

Distalstatus

Answer 56

Kontroll av blodcirkulationen, nervfunktion och rörlighet i kroppsdelen som ligger distalt om en skada

Question 57

Distorsion

Answer 57

Vrickning/stukning, leden befinner sig en kort stund utanför sitt normala rörelseomfång där de yttre stödjevävnaderna skadas

Question 58

Endoprotes

Answer 58

Artificiell ersättning av kroppsdel

Question 59

Hydrops

Answer 59

Vätskeansamling i vävnad eller hålrum

Question 60

Kompartmentsyndrom

Answer 60

Uppkommer vid för högt vävnadstryck i det slutna rummet som finns innanför hinnan som omger musklerna. Beror på ödem eller hårt sittande gips

Question 61

Ortos

Answer 61

Hjälpmedel som används som yttre stöd på kroppsdel

Question 62

Ostoemyelit

Answer 62

skelettinfektion

Question 63

Osteonekros

Answer 63

död benvävnad

Question 64

Osteoporos

Answer 64

benskörhet