Operationsavdelning – utformning och hygienrutiner Flashcards
Hur ser placering och utformning av operationsavdelningar?
- Tydligt avskild från övrig verksamhet
- Zoner
- Sluss
- Olika grad av renhet för operationssalar
Vad menas med rengöring?
- innebär att man med hjälp av rengöringsmedel och vatten mekaniskt bearbetar en yta för att avlägsna synligt organiskt material (t.ex. avföring, urin, blod eller livsmedel), damm, annat oorganiskt material och minska antalet mikroorganismer.
Vad menas med desinfektion?
innebär en process där kemisk desinfektion används för avdödning av mikroorganismer som inte avlägsnats vid rengöringen. En korrekt utförd desinfektion innebär att det inte finns risk för smittöverföring. Organiskt material inaktiverar desinfektionsmedel vilket innebär att en korrekt utförd rengöring måste föregå desinfektion för att önskat resultat ska kunna uppnås. För att inte späda ut desinfektionsmedlet och riskera utebliven effekt krävs torktid mellan rengöring och desinfektion
Hur ser sinnerska cirkeln ut?
Vad behöver man tänka på vid val av rengörings- och desinfektionsmedel?
- Önskad effekt
- Säker arbetsmiljö
- Djurvänligt
- Miljövänligt
- Ekonomiskt
Beskriv alkaliska medel
Alkaliska medel
* Löser organiska material t.ex. protein och till viss del fett
* NaOH (kaustiksoda), Na2CO3 (soda) och silikater
* Används ofta för att lösa svårlösligt fett
Beskriv komplexbildare
- Förhindrar utfällning av svårlösliga salter, särskilt i hårt vatten, kallas vattenförbättrare/vattenavhärdare
- EDTA/NTA, ortofosfater och polyfosfater
- Används i rengöringsmedel för att sänka vattnets hårdhet vilket medför att mindre mängd tensider krävs
Beskriv sura rengöringsmedel
Sura rengöringsmedel
* Avlägsnar kristalliserade salter och utfällningar av svårlösliga salter
* Starkt frätande, risk för korrosion
* HCl (saltsyra), HNO3 (salpetersyra), H3PO4 (fosforsyra) och HCOOH (myrsyra)
* Används ofta för att ta bort kalkfläckar i t.ex. badrum
Beskriv tensider
Tensider
* Sänker ytspänningen hos vatten
* Lättare för vatten att tränga in i trånga och svåråtkomliga ställen för att lösa upp eller få loss föroreningar
* Gör oljor och fetter blandbara med vatten
* Det som främst rekommenderas för rengöring av de flesta golvytor inom djursjukvården
Beskriv enzymatiska rengöringsmedel för yt- och rumsdesinfektion
- Enzymatiska rengöringsmedel – Verkar vara mer effektiva på biofilm – Mindre korrosiva – Används till utrustning som t.ex. till endoskop
Vilket medel vill du använda om du vill ha en hög antimikrobiell effekt för yt- och rumsdesinfektion?
Oxiderande desinfektionsmedel eller icke oxiderande desinfektionsmedel
Beskriv några oxiderande desinfektionsmedel för yt- och rumsdesinfektion
Peroximonosulfat (t.ex. DesiDos, Perform och Virkon),
– Effekt mot bakterier, virus (höljeförsedda och icke höljeförsedda) och svamp. Rengörande effekt. Korrosivt. Låg toxisk potential. Koncentrat är farligt avfall. Skyddshandskar av nitril, andningsskydd vid behov.
- Klordioxid (t.ex. LifeClean)
– Effektiv mot bakterier, virus, svamp samt giardiacystor, kryptosporidiumoocyter och sporbildande bakterier. Obetydlig korrosionsrisk och ingen kloraminbildning. Ej farligt avfall. Förhindra större utsläpp av outspädd produkt i avlopp. Ögonskydd vid behov. - Väteperoxid för ytdesinfektion (t.ex. Incidin) och för helrumsdesinfektion (t.ex. Nocolyse)
– Effekt mot bakterier, svamp, virus och sporer. Kort kontakttid (ytdesinfektion), kompatibel med många material men ej marmor, koppar eller mässing. Rumsdesinfektion kräver avstängning av rum under desinfektion ~2 h - Hypoklorsyra för ytdesinfektion och helrumsdesinfektion (t.ex. ECO Horse)
– Effekt mot bakterier, svamp, virus och sporer. Kort kontakttid (en lösning med 20-200 ppm har avdödande effekt på 10 min på t.ex. norovirus och en lösning med 20 ppm (0,05 % hypoklorsyra) avdödade VRE, MRSA och C. difficile på 10 min. Skyddsutrustning behövs ej. Oklart vad gäller parvovirus
- Beskriv några icke oxiderande desinfektionsmedel för yt- och rumsdesinfektion
- Kloramin (t.ex. Klorilli)
– Tidigare främst för desinfektion av vatten. Har effekt mot bakterier, virus och svamp. Har rengörande effekt och kan lösgöra smuts. Risk för korrosion. Blandningens innehåll har inga miljögränsvärden. Andningsskydd vid behov, skyddshandskar vid risk för direktkontakt. - Hypokloriter (t.ex. Klorin)
– Effekt mot bakterier, virus (höljeförsedda och icke höljeförsedda), mykobakterier och svamp. Inaktiveras av organiskt material, rengöringsmedel och solljus. Låg toxisk potential. Korrosivt för metall. Kan vara irriterande för ögon, slemhinnor och hud.
Beskriv ett medel med medeleffekt mot mikroorganismer för yt- och rumsdesinfektion
- Alkohol med tensid – Effekt mot bakterier, mykobakterier, höljeforsedda virus. Etanol har även effekt mot: vissa icke höljeforsedda virus samt en del svamp. Inaktiveras av organiskt material. Relitivt icketoxiskt. Kan skada ytmaterial. Skyddshandskar av t.ex. nitril används vid behov.
Beskriv ett medel med låg effekt mot mikroorganismer för yt- och rumsdesinfektion
- Kvartära ammoniumföreningar
– Kan finnas i bl.a. rengörings- och desinfektionsmedel – Risk för resistensutveckling
Två medel av desinfektion av utrustning och instrument
- Aldehyder (t.ex. Parvocid och OPA)
– Mycket giftig, frätande, allergiframkallande
– god ventilation, andningsskydd, skyddshandskar. - Perättiksyra (t.ex. PeraSafe)
– För desinfektion av instrument och utrustning. Ickekorrosivt, snabbverkande, säker arbetsmiljö.
Hur bör föberedelserummet se ut?
- Arbetsplatser i rummet där man jobbar med patienten
- Rymligt
- Möjlighet att klippa och tvätta patienter
- Lättstädade ytor
- Skydda förberedelsebordet
När bör man städa arbetsplatserna i förberedelserummet?
Troligen både rengöra och desinfektera
Vettigt borde vara att rengöra ordentligt på morgonen
Sen mellan patienter. Om ej synlig smuts så desinfekterar vi
Vid dagens slut kan det räcka med att desinfektera för att på morgonen rengöra ordentligt. Beror på verksamheten, patienten osv. Rutiner behöver anpassas. EN kombination av rengöring och desinfektering.
Hur ska utformningen av en operationssal se ut?
- Rymlig
- Nödvändig utrustning
- Lättstädade ytor
- Ventilation – adekvat ventilation
- Personal med bakteriell hudinfektion ej i salen
- Genomräckningsskåp
Hur bör ventilationen i operationssalen se ut?
God följsamhet till hygienrutiner och 17-20 luftväxlingar resulterade i bakterienivåer som möter kraven från humansidan (opublicerade resultat).
- Separat från övriga verksamheten
- Positivt lufttryck
- Omblandande ventilation upp till 20 luftväxlingar per timme * Vid infektionskänsliga ingrepp minst 25 luftväxlingar per timme
- Ultraren luft (<10 CPU bakterier per kubikmeter), t.ex. särskilt utformad luftridå
Vad förekommer det för bakterier i operationssalen?
- Dominerades av Staphylococcus spp. och Micrococcus spp. (opublicerade resultat)
- Främst hudbakterier – Troligtvis från personal och i viss mån patient
- Vilken risk innebär bakterieförekomsten?
Hur förbereder man operationssalen?
- Kontrollera att lagom mängd förbrukningsmaterial finns
- Funktionskontroll utrustning
- Ta fram operationsrock och handskar
- Ta fram indukningsmaterial
- Ta fram instrumentset
Hur går preoperativ handtvätt och -desinfektion till?
- Handtvätt med mild tvål följt av handdesinfektion med alkohollösning ger bästa direkta och långvariga antibakteriella effekt.
- Handdesinfektion med antimikrobiell tvål har sämre antibakteriell effekt.
- Inför första operationen för dagen samt efter toalettbesök och matpaus: Handtvätt med mild tvål följt av handdesinfektion med alkohollösning
- Mellan patienter: Handdesinfektion med alkohollösning
