Anestesi och perioperativ omvårdnad – häst Flashcards

1
Q

Vad behöver man tänka på om man lägger en häst på rygg?

A

Hästar under generell anestesi blir lätt hypoxemiska, särskilt när de placeras i ryggläge (dorsalt läge)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kan hända det när tarmpaketet trycker på lungorna när hästen ligger på rygg?

A

Kompressionsatelektas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka undersökningar/ingrepp kan man göra med hästen sederad ståendes?

A

Tänder/ögon/rektalisering/röntgen/hovar/ultraljud/endoskopi,
kirurg: Sårskador/laproskopi/ägon/tänder men även en del benkirurgi om det går.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad använder man för sedering till häst?

A

Analegesi ink lokalbedörvnin
α2-agonist + opioid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Faktorer att tänka på vid perianestetisk vård?

A

Postoperativ vård börjar preoperativt
* Hästens temperament och erfarenhet – pre, post
* Vad kan/får ges (sedering, analgesi, anestetika m.m.) – pre, intra, post
* Anestesidjup – intra, post
* Urinblåsans fyllnad – post
* Madrassering och placering – post
* Personalens erfarenhet och uppmärksamhet – pre, intra, post

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad ingår som basutrustning vid anestesi – häst?

A
  • Endotrachealtuber + munkloss
  • Narkosapparat
  • Cirkelsystem
  • Ev. ventilator
  • Övervakningsutrustning
  • Pulsoximeter, blodtrycksmätning, kapnografi, EKG m.m.
  • Plats för induktion/kastning och uppvak * Säkert för både personal och patient
    *Lyftanordning * Travers, hängmatta
    *Operationsbord, madrass
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur en narkosapparat ser utför häst – bild?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför använder man luft blandat med syre i narkosapparaten?

A

För att endast syre tömmer alveolerna. Det behövs koldioxid för att syret ska kunna åka lätt fram och tillbaka i lungorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur kan en kastning/induktionsspilta se ut?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kan en travers se ut?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan ett op-bord för häst se ut?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur kan ett uppvak för häst se ut?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur förbereder man för anestesi – häst?

A
  • Lägg upp en plan tillsammans! * Kirurg + annan personal inblandad i fallet * Anestesiprotokoll
  • Hygien * Feber, sårinfektion, diarré…
  • Skor av, rena hovar, borstad häst
  • Preop status * Utförs innan premedicinering * Anestesiprotokoll basearas på preop status av veterinär
  • Ytterligare us innan anestesi * T.ex. rtg, UL, blodprov
  • Behandling preop * NSAID * Ev. antibiotika
  • Svält? Ingen frukost, munkorg
  • Checklista…
  • Ställ i ordning operationsbord * Hur ska hästen ligga; på rygg, på sidan *Benstöd
  • Plocka fram/förbered material/instrument m.m. i opsal
    *Värm – inte vanligt med hästar att bli kalla men föl kan bli kalla.
  • Narkosapparat * Ställ i ordning/provtryck
  • Övervakningsutrustning * Se till att utrustningen fungerar
  • Akutmediciner * Vad behövs tillgängligt om något går fel? -alltid tillgängligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan en checklista innan induktion se ut?

A

*Hästens identitet konfirmerad, pass, vaccinationsstatus
*Rätt ingrepp planerat, lokalisation (vilket ben/led/område)
* Utrustning för att kunna säkerställa fri luftväg, kuff ok
* Narkosapparat – provtryckt, ihopsatt, APL-ventil öppen, tillräckligt med syrgas för op, CO2-absorber ok
* ”Akutlåda” tillgänglig  Identifiering/kommunikation om ev risker/kritiska delar av op
* Person som ska övervaka narkosen utsedd
* Anestesiprotokoll bestämt – premedicinering, induktion, underhåll, uppvak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan en checklista se ut för innan operation inleds – ”time out”?

A
  • Alla känner varandra till namn och uppgift
  • Ingrepp och patientens identitet konfirmerad
  • Hästen har lämpligt narkosdjup
  • Säkerhetsaspekter/risker kommunicerade Uppvak
  • Säkerhetsaspekter/risker kommunicerade (luftvägar, andning, cirkulation/vätskebalans, temp, smärta)
  • Bedömning och interventionsplan konfirmerad
  • Plan för analgesi konfirmerad
  • Person som ska övervaka uppvak utsedd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan premedicinering se ut?

A
  • Acepromazin (Plegicil®) ges i.m. tar ca 30 min att verka, måste vara lugnt och tyst runt hästen
  • Antibiotika och NSAID ska helst ges minst 20 min före induktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur fungerar läkemedelsgiva via permanetnkanyl + förlägning?

A
  • Innan varje läkemedelsgiva via permanentkanyl ska man aspirera!
  • Om lite koagel i kanylen, ta en tom spruta och dra ut detta, spola sedan med NaCl innan läkemedel ges
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

När kan man behöva klippa/raka, grovtvätta inför operation?

A
  • Om öppet sår, täck med våta kompresser alt. Hydrogel
  • Bind upp svans (vissa op ex NK)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Fördelar och nackdelar med att klippa/raka op-område före anestesin?

A

+ Aseptik; undviker att det far omkring hårstrån när man klipper, kontaminerar op-sal
+ Möjliggör tvätt av op-område
+ Minskar anestesitiden
- Kan behöva sedera besvärlig häst
- Kan vara svårt att komma åt op-området

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fördelar och nackdelar med att klippa/raka op-område efter induktion?

A

+ Kan gå fortare jmf med att göra det stående (hästen är still)
+ Säkrare för personalen
+ Kan vara nödvändigt om hästen har en fraktur eller mkt ont
- Sämre aseptik, nästan omöjligt att få bort alla små hår även med dammsugare
- Ökad anestesitid och kostnad
- Effektiviteten sämre

21
Q

Varför spolar man ur munnen på en häst?

A

För att få bort skräp som ligger i munnen så att det inte åker ner i lungorna vid intubering.

22
Q

Varför premedicinerar vi?

A
  • För att få en lugn inledning på anestesin
  • För att få ett lugnt uppvak
  • För att kunna minska dosen anestesimedel
  • För att få en bra smärtlindring
  • För att få en bra muskelrelaxering
  • För att motverka anestetikans bieffekter
  • För personalens säkerhet
23
Q

Exempel på NSAID och hur det ges

A

T.ex. Flunixin, Meloxicam
Ges vanligen i.v.

24
Q

Exempel på antibiotika och hur det ges

A

T.ex. bensylpenicillin, gentamicin
Ges vanlien i.v.
OBS!!!! Bensylpencillin i.v. intraop kan ge fatala arytmier! Mycket viktigt att veta om!

25
Q

Exempel på neuroleptikum, för och nackdelar och hur det ges

A
  • Acepromazin (Plegicil®)
  • Ges i.m. ca 30 min innan induktion (anslagstid ~30 min, duration ~6 h)
    + Lugnande
    + Antiarytmisk
    + Minimal påverkan på resp
  • Vasodilatation -> hypotension
  • Ingen analgesi
26
Q

Exempel på α2-agonist hur det ges?

A
  • Romifidin (Sedivet®) * Lång duration, minst ataxi
  • Detomidin (Cepesedan®, Domosedan®) * Medellång duration, ataxi
  • Xylazin (Rompun®, Xysol®) * Kortast duration, stora mängder krävs, dyrt
  • Ges i.v. ~5 min före induktion * hög dos -> hästen ska ej reagera på omgivningen
27
Q

För- och nackdelar med α2-agonist?

A

+ God sederande effekt
+ Visceral analgesi (kortvarig)
+ Muskelrelaxation
+ Antidot finns, atipamezol
- Ataxi
- Bradykardi, arytmier
- RR (pil ner)
- Minskad tonus i tarm
- Svettningar

28
Q

Exempel på opioider samt hur det ges?

A
  • Butorfanol (Dolorex®, Torbugesic®, Butomidor®)
  • Mindre risk för biverkningar jmf med morfin/metadon
  • Ej lika smärtlindrande som morfin/metadon
  • Morfin/Metadon Ges i.v. ett par minuter efter α2-agonisten
  • Ataxi
29
Q

För- och nackdelar med opioider?

A

+ Potent smärtlindring
+ Mild sedering
+ Liten påverkan på cirkulation
+ mer effekt av sederande läkemedel
- Excitation
- RR (pil ner)
- Minskad tarmmotorik

30
Q

Exempel på bensodiazepiner samt hur det ges?

A

Diazepam
* i.v. * Vävnadsretande
Midazolam
* i.v./i.m. * Ev. kortare duration jmf med diazepam

31
Q

För- och nackdelar med bensodiazepiner?

A

+ Liten påverkan på cirk/resp
+ Antidot finns, flumazenil
+ Sederande effekt (föl)
- Ingen analgesi
- oro

32
Q

Exempel på Guaifenesin och hur det ges

A

(myolaxin, Myorelax)
* i.v. (strikt) * Potent, används fr.a. till kraftigt nedsatta hästar som man ej vill ge/ej blir trötta på α2-agonist * Ges under övertryck till hästen blir vinglig

33
Q

För- och nackdelar med Guaifenesin?

A

+ Ingen påverkan på resp
+ Liten påverkan på cirk
- Ingen analgesi
- Starkt vävnadsretande

34
Q

Olika injektionsanestetika

A

Ketamin  i.v./i.m.  Anslagstid 1-5 min, ~ 15 min duration  OBS! Olika koncentrationer, kolla alltid på flaskan  Kombineras med en α 2-agonist Thiopental  Strikt i.v. (vävnadsretande)  Anslagstid 30-60 s, duration 5-10 min  Ataxi, risk för häftiga uppvak vid höga doser/upprepade itereringar Propofol  i.v.  Anslagstid 20-30 s, ~ 5 min duration  Bra till föl, ej till vuxna/stora hästar + Analgesi + Stimulerar sympatikus + Stor terapeutisk bredd - Katalepsi - Periodisk andning + Potent, snabb insomning + Muskelrelaxerande - Cirk-/resp-depression - Ingen analgesi + Snabbverkande + Ackumuleras ej + Muskelrelaxerande - Cirk-/resp-depression, apné - Ingen analgesi

35
Q

Hur ser en munkloss och luftspruta ut?

36
Q

Hur går intubering häst till?

A
  • Fukta tuben med vatten
  • Taav grimman
  • Sätt in munkloss/munstege
  • Sträck huvud-hals
  • Teknik:
  • Blind intubering, stora mjuka tag * Forcera inte, backa, vrid, för in igen * Undvik tänderna
  • Kontrollera att tuben ligger rätt * Känn efter luftström * Imma på tubens insida * Kapnografi
  • Kuffa
37
Q

Hur placerar man hästen på operationsbordet?

A

Undvik tryck
* Mjuk madrass * Fördelar trycket på muskulaturen
* Kuddar * För att stödja/hålla i rätt position * Ej tryck på undre ögat om ligger på sidan
*Ta av grimma * Ej tryck på ansiktsnerver
* Benställningar * För att förhindra tryck på nerver * Benen i nivå så parallella med kroppen * Dra fram det undre frambenet
* Huvud/hals i ”naturlig” position * Ej hoptryckt men ej heller för utsträckt position

38
Q

Exempel på inhalationsanestetika, varför det används?

A

Isofluran
* Används nästan alltid till
Servofluran
* häst Mer lättstyrt än isofluran, snabbare uppvak
För att underhålla anestestin under operationen.

39
Q

För- och nackdelar med inhalationsasestetika?

A

+ Snabb induktion och eliminering
+ Ackumuleras ej
+ Muskelrelaxation
+ Lätt att justera narkosdjup
- Cirk
- & resp
-depression
- Dålig/ingen analgesi
- Miljöpåverkan

40
Q

Exempel på injektionsanestetika?

A
  • “Triple drip”
  • Guaifenesin + Ketamin + Xylazin * Bra vid t.ex. CT * Glöm inte syrgas!
41
Q

För- och nackdelar med injektionsanestetika?

A

+ Mindre neg påverkan på cirk jmf med inhalation
+ Mindre miljöpåverkan jmf med inhalation
+ Mjuk övergång från induktion till underhåll
+ Behöver ej narkosapparat
- Kräver redistribution/metabolism för uppvak
- Mer svårstyrt (långsammare) jmf med inhalation
- Individuell variation
- Risk för ackumulering

42
Q

Vad gör du om hästen plötsligt vaknar under narkosen?

A
  • Höj narkosgas * Höj samtidigt färskgasflöde
  • Ge ketamin (~ ⅕ av induktionsdosen) * Längre anslagstid än thiopental men ej andningsdeprimerande
  • Ge thiopental * Snabbt anslag och effektivt/potent
43
Q

Viktigt under operation

A
  • Hygien * Förbereda utanför opsal * Skydd runt hovar * Flöden
  • Ögon * Ögongel (t.ex. Viscotears®)
  • Vätska * Dropp, kristalloid vätska (t.ex. RA) i.v. 5 ml/kg första timmen, justeras sedan efter behov (rek. frånAVA)
  • CRI * Analgesi t.ex. morfin, lidokain − Sänker MAC, dvs måste dra ner på isofluranet
  • Se till att ej kyls ner * Fr.a. viktigt på föl
  • Kommunikation * Kirurg säger till innan smärtsamt ingrepp * Anestesör säger till om hästen börjar bli ytlig
  • Lång narkos -> ökad risk för komplikationer * Samarbete viktigt
44
Q

Hur ser övervakning under operationen ut?

A
  • CNS - anestesidjup * Reflexer * Smärtkänsel * Ögonposition * Ögonrörelser * Respiration * RR * Andningsdjup * Kapnografi CO2
  • Cirkulation * HR, slh (färg, CRT) * Blodtryck (NIBP, blodigt) * Pulsoximetri (saturation) * EKG
  • Koncentration gaser * Et ISO, FiO2, EtO2
  • Blodgaser * O2, CO2, pH m.m.
  • Övervakningsjournal
45
Q

Hur börjar du planera för uppvak?

A
  • Börja planera för uppvak i tid * Förbered uppvaket * Kirurg meddelar när klar med op. * Urinkateter alt. töm blåsa innan uppvak
  • Uppvak - medicinering * Sedering, låg dos (xylazin, romifidin) * Smärtlindring t.ex. morfin i.m.
46
Q

Hur ser uppvaket ut?

A
  • Travers * För att flytta häst från op-bord till uppvak
  • Storlek * Tillräckligt stort för att rymma en stor häst * För stort  får upp fart vid resning -> skaderisk ökar
  • Madrasserat uppvak * Minskar risk för skada. Ohalt golv
  • Rundade hörn * -> kan ej fastna i hörnen
  • Stora dörrar
  • Syrgas * 10-15 L/min (100% syre) * -> ~30% FiO2
  • Värme, ljus, utsug * Ej för kallt * Reglerbart ljus * Punktutsug för anestesigaser
  • Monitorering * Små fönster (svårt att se hela boxen) * Övervakningskamera
    Placering
  • På vänster sida * Höger sida upp, höger lunga större
  • Samma sida som legat på under narkos * Kompressionsatelektaser
  • Opererat ben uppåt * Underlättar vid resning
47
Q

Vad finns det för risker under uppvaket?

A
  • Luftvägsobstruktion
  • Lungödem
  • Fraktur
  • Pareser * Myopati * Neuropati
  • Huvudtrauma
  • Skador öga
  • Traumatisering av op-område
48
Q

Hur ser den postanestestiska vården ut?

A
  • Byt permanentkanyl om gett guaifenesin * Starkt vävnadsretande samt protrombotisk
    *Täcke * Om nerkyld/kall, lägg på täcke
  • Mat och vatten * Munkorg * Ge så snart som möjligt efter, men ska ha börjat vakna till * Ev. paraffinolja i maten
  • Fortsatt plan – Vilken vård behöver patienten Till exempel: * Medicinering (t.ex. smärtlindring, antibiotika) − Ordinerat av veterinär? − När ska det ges? * Vätsketerapi * Sårvård/bandagebyte * Motion (Hur ofta och hur länge?)